- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
22

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

,’50 000 kr. Balanseringen måste emellertid
framförallt göras så att fältytans flygtekniska
egenskaper bli goda och så att fältet eventuellt senare
kan utvidgas utan att plushöjden för gamla fältet
behöver justeras. Ett omsorgsfullt
balanserings-arbete efter en väl genomtänkt plan lönar sig
därför. Bygger man ett fält med inlagda
rullningsbanor balanseras banornas längdsektioner för sig
och sedan utbalanseras mellanliggande områden.
Inflexionspunkter böra om möjligt undvikas på
banorna och i varje fall måste vertikalkurvor
inläggas vid övergång från en lutning till en annan.

Dräneringsplaner uppgöras, så snart
balanseringens huvuddrag kunnat fixeras. Sugdränerna
förläggas med 8—10 in avstånd på lerfält och
med ca 20 m avstånd på lättare jordar.
Självdrä-nerande mark är av flera skäl att föredrag men
förekommer relativt sällan. Systemet för
dräneringen blir beroende på fältets lutningar samt
om man kan förutse att permanenta banor skola
komma till användning. Sugdränerna föras till
samlingsledningar, som sedan mynna i en eller
flera huvudledningar. Brunnar inläggas på
lämpliga punkter för rensning och besiktning.
Flygfält av den konkava typen ha ofta ett större dike
eller en bäck i den lägsta punkten. Därest ett
sådant vattendrag skall övertäckas måste hänsyn
tas till de vattenflöden, som vid starka regn
tillföras från ovanför liggande nederbördsområden,
varför en sådan kulvert kan få avsevärda
dimensioner och bli dyr. De konvexa fälten, belägna
på en höjd eller ås, äro därför ofta billigare.
Ett normalfält inrymmer ca 100 km rörledningar.

För entreprenadhandlingarnas upprättande
ingå i arbetsplanen:

en översiktplan i skalan 1 : 2000,
avvägningskartor med verkliga höjden på var
20 m samt balansplanets höjd på var 100 ni,
dräneringsplan,

sektioner i två vinkelräta plan samt eventuellt
i banornas mittlinjer,
detalj- och typritningar.

ArbetsfÖrfarandet skiljer sig föga från vanliga
arbeten inom väg- och hamnbyggnadsfacket.

Första arbetsfasen omfattar röjningsarbeten
samt matjordsavtcigning inom områden för större
schakter eller utfyllnader. Detta arbete, som
tidigare gjorts för hand, utföres numera med stor
fördel med maskiner (traktorer med schaktblad
och schaktvagn). Jorden hopföres i högar, som
gödslas och beredes för kultur.

Planeringen sker numera också i regel med
maskiner av olika slag. Först sker en
grovplanering, varvid längre massförflyttningar utföras
med biltransport eller decouvillemateriel. Kortare
transporter ske med planeringsmaskiner.
Finplanering sker genom sladdning och hyvling medelst
maskiner eller hästar. Utfyllda områden vältas
med vanliga vältar eller av traktorerna i
samband med arbetet.

Dräneringen äger rum parallellt med
planeringsarbeten. Försök ha med växlande
framgång gjorts med maskinella hjälpmedel för dessa
arbeten. Mestadels torde åtminstone sugdräner-

na läggas ut med handarbete. Dränerna
igenfyllas dels med den uppgrävda materian, som
lämpligen pressas med fårfotsvältar, dels med
vatten-genomsläpplig sand för underlättande av
ytavrinningen. Vid hårda jordarter samt på platser
med kraftiga skyfall eller snabb snösmältning äro
åtgärder för ytvattnets bortskaffande en särskilt
viktig detalj. Vid några fält äro pumpstationer
anordnade för fältets torrläggning. Betryggande
åtgärder måste då vidtas till skydd mot
driftav-brott. Vid ett par fält ha åtgärder måst vidtas
för grundförstärkning i samband med utläggande
av mycket grova kulvertledningar.

Efter vältning sker sedan puläggning av
mat-jordlagret ca 10—15 cm tjockt. Helst böra dock
dränerna och utfyllda massor ha satt sig under
minst en tjällossning för att undvika onödigt dyra
framtida underhållskostnader. Matjorden
planeras, åkerbruksbehandlas och besås. Sedan gräset
kommit upp och en skörd är tagen är fältet
färdigt och kan tas i bruk. Ett nybyggt flygfält är
emellertid mycket känsligt för starkare trafik,
omild behandling och kraftig nederbörd, och först
efter ett par år får fältytan den hårda och
motståndskraftiga konsistens, som man eftersträvar.
Utsädet anpassas i samråd ined
jordbruksexperter efter jordarten och de klimatologiska
förhållandena för att ge en lämpligt sammansatt
gräsmatta med kraftigt utvecklat rotsystem. I)et är
ju rotsystemets hållfasthet, som utsättes för
påkänningar vid fältets användning i trafik.

Permanentbelagda fält förses vanligen med
banor av betong eller bituminös beläggning.
Försök pågå med stabilisering av sand och jord med
olika bindemedel för att ernå billigare
belägg-ningsmetoder, och det är möjligt att värdefulla
rön framkomma härvid. De båda civila flygfält,
Bromma och Torslanda, där permanentbelagda
banor förekomma, ha belagts med packsten,
erhållen från bergspartier, vilka av flygtekniska
skäl behövt sprängas bort. Packstenen har sedan
avjämnats med makadam samt försetts med
bituminös beläggning för ernående av ett lämpligt
ytlager. Hittills vunna erfarenheter tala för att
detta utföringssätt varit ändamålsenligt.

Kostnader

Kostnaderna för flygfältsarbeten lia varierat
högst väsentligt på olika arbetsplatser. Då man
bedömer kostnadsfrågan måste man dels komma
ihåg att flygplatserna i stor utsträckning
tillkommit såsom arbetsobjekt under större
arbetslöshetsperioder och alltså använts som en regulator
inom arbetsmarknaden. De flygplatser, som
utföras på detta sätt, ha helt eller delvis bekostats
med arbetslöshetsmedel och därvid har
arbetsplatsen belastats med en hel del utgifter av social
natur ävensom kostnader för arbetsledning och
administration. I den mån arbetet icke kunnat
genomföras i ett sammanhang utan periodvis
legat nere ha extra kostnadsfördyringar uppstått.
Markbeskaffenheten spelar också en avgörande
roll för bearbetningskostnaderna. Såsom tidigare
framhållits erhållas de billigaste flygplatserna, om
man inköper därför lämpad mark i
åkerbruks-kultur, vilken efter en relativt enkel bearbetning

V 22

27 febr. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:42:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943v/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free