Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
I § 14 (s. 56) lämnas föreskrifter om beräkning av
statsbidrag till kostnaderna för utförande av beläggningar
på vägar och gator. Bidrag skall kunna utgå på
sammanlagda beloppet av ränta, avskrivning och den uppskattade
årliga kostnaden för vägens eller gatans underhåll efter
beläggningens utförande men må icke överstiga den
beräknade, årliga kostnaden för underhållet av vägen eller
gatan medelst grusning eller makadamisering.
Efter utförande av permanentbeläggning på väg eller
gata uppkomma emellertid för trafiken i de flesta fall
avsevärda besparingar genom minskad åtgång av
drivmedel och minskad slitning på fordonen. Beläggningens
utförande medför därför en nationalekonomisk vinst,
vartill enligt föreningens åsikt hänsyn borde tas vid
beräkning av det belopp, varpå statsbidrag till kostnaderna för
beläggningen beräknas. Föreningen förordar sålunda, att
vid jämförelse mellan den årliga kostnaden för
beläggningen och den årliga kostnaden för underhåll av vägen
eller gatan med grusning eller makadamisering, hänsyn
också bör tas till den vinst, som genom beläggningen
uppstår för trafiken. Normer för beräkning av denna
trafikvinst böra uppgöras av K. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen i samråd med Statens Väginstitut.
K. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens organisation
Vägbyrån
Om de uppgifter, som efter omorganisationen skola
tillkomma vägbyråns byggnadsavdelning, framhålla de
sakkunniga (s. 200) att med hänsyn till den begränsning av
vägbyggnadsverksamheten i allmänhet, som nu inträtt,
den för vägbyggnadsändamål avsedda personalen skall
kunna inskränkas. Denna inskränkning föreslås
emellertid ske så, att de av vägförstatligandekommittén föreslagna
arbetscheferna vid vägförvaltningarna tillsvidare icke
skulle tillsättas, under det att tjänsterna på
byggnadsavdelningen i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
omedelbart skulle besättas. Detta motiveras med, att nuvarande
vägdistrikts pågående arbeten, vilka skola övertas av
vägförvaltningarna, för närvarande äro av ringa omfattning,
under det att de vägföretag, som pågå i Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens egen regi, äro av relativt stor
omfattning. Sistnämnda arbeten avses att även efter
förstatligandet bibehållas under styrelsens direkta ledning.
Föreningen finner anledning ifrågasätta, huruvida icke
de nya vägförvaltningarna redan från början böra handha
ledningen av alla vägföretag inom sina respektive
områden. Något motiv för att vissa företag efter
förstatligandet skola utföras i styrelsens egen regi, under det att
andra företag skola utföras genom försorg av
vägförvaltningarna, har föreningen icke kunnat finna. Tvärtom
synes en sådan uppdelning av arbetsföretagen olämplig.
Föreningen förordar, att samtliga vägföretag ställas under
vägförvaltningarnas ledning. Vägbyråns
byggnadsavdelnings arbetsuppgifter böra härvid kunna inskränkas titi
att omfatta ledningen i stort samt kontroll av
vägarbetena. Avdelningens personal torde i samband härmed
kunna minskas något.
Förrådsbyrån (s. 518)
I sitt omnämnda yttrande över
vägförstatligandekom-mitténs betänkande framförde Svenska
Teknologföreningen vissa erinringar gentemot organisationen av Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens förrådsbyrå. Därvid utgick
föreningen emellertid ifrån, att vägförvaltningarnas antal
skulle bli endast 12 och att deras omfattning och
arbetsförhållanden skulle bli i stort sett likformiga. Då nu
rikets indelning i icke mindre än 24 förvaltningsområden
av mycket olika storlek och karaktär föreslås, synas
väsentligt starkare motiv för inrättande av en förrådsbyrå
med den organisation, som de sakkunniga föreslagit,
föreligga.
Föreningen har dock bemärkt, att de sakkunniga för
överinseendet över vägorganisationens maskiner och
verkstäder m.m. föreslagit en vid förrådsbyrån anställd
ingenjör i så låg lönegrad som A 24. Föreningen
ifrågasätter, huruvida det är möjligt, att i denna lönegrad kunna
erhålla en tillräckligt kvalificerad befattningshavare för
denna utomordentligt viktiga befattning. Med hänsyn till
att maskiningenjören under en stor del av året blir
upptagen av resor i alla delar av riket för tillsyn av maskiner
och verkstäder, bör ytterligare en ingenjör med
maskinteknisk utbildning anställas såsom medhjälpare åt
maskiningenjören. Föreningen föreslår i anslutning härtill, dels
att den i förslaget upptagne maskiningenjören uppföres i
lönegrad A 26 eller A 27 och dels att såsom medhjälpare till
honom anställes en ingenjör i lönegrad A 24.
Brobyrån (s. 222)
Svenska Teknologföreningen framhöll i sitt ovan
omnämnda yttrande över vägförstatligandekommitténs
betänkande, att K. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
brobyrå i samband med vägväsendets förstatligande å ena
sidan skulle tillföras betydande nya arbetsuppgifter och
att byrån, ehuru den samtidigt befriades från
handläggning av vissa andra ärenden, dock komme att erhålla
ökad arbetsbörda.
Föreningen är av den meningen, att antalet
befattningshavare på brobyrån är för litet, och att dessa
befattningshavares anställningsvillkor äro otillfredsställande.
Enligt inhämtade uppgifter ha av 45 ingenjörer endast
fyra ordinarie och fem extra ordinarie anställning, övriga
befattningar äro tillfälliga, trots att de i många falt
upprätthållits under en följd av år.
En jämförelse mellan de föreslagna
anställningsförhållandena på vägbyrån och brobyrån utfaller avgjort titi
brobyråns nackdel, trots att kravet på teoretiska
kunskaper snarare måste sättas högre på brobyråns
befattningshavare. Under sådana förhållanden synes det
föreningen, som om stora svårigheter komma att möta vid
rekryteringen av dessa befattningshavare, vilket
förhållande givetvis kommer att ogynnsamt påverka byråns
verksamhet.
Det är för föreningen känt, att vissa brobyråns
arbetsuppgifter icke kunna handläggas med den snabbhet och
tillförlitlighet, som är önskvärd. Detta medför ökning av
broarbetenas kostnader, eftersom det återverkar på
entreprenadfirmornas anbud på broarbeten. Dessa avsevärda
kostnadsökningar torde avsevärt överstiga den
merkostnad, som skulle uppstå, om brobyrån får tillräcklig
personal med sådan ställning och sådana avlöningsförmåner,
att högt kvalificerade ingenjörer under längre tid kunde
bibehållas i byråns tjänst.
.Med utgångspunkt från det nu anförda vill föreningen
förorda, att befattningshavarna på brobyrån i
avlöningshänseende minst jämställas med motsvarande
befattningshavare på vägbyrån. Härvid borde förutom
byråchefstjänsten följande ordinarie befattningar finnas på byrån:
på var och en av byråns tre avdelningar en l:e
byråingenjör i lönegrad A 27 såsom föreståndare samt en
byråingenjör i lönegrad A 24 såsom dennes närmaste man och
ställföreträdare.
Vidare synas åtminstone fem av de nu tillfälliga
befattningarna på byråns granskningsavdelning böra
omändras till extra ordinarie. En sådan ökning av antalet
befattningshavare med fast anställning torde ge avsevärt
ökade garantier för brobyråns effektivitet utan att
medföra någon kostnadsökning av betydelse.
Föreningen har vidare märkt, att efter
omorganisationen enligt de sakkunnigas förslag brobyråns chef skulle
komma att vara placerad i lägre löneställning än flertalet
vägdirektörer. Lämpligheten härav kan ifrågasättas med
hänsyn till byråchefens ställning till vägdirektörerna i
alla frågor, som beröra underhåll och byggnad av broar.
24 april 1943
V 63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
