Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Över de sakkunnigas förslag till vägförvaltningarnas
organisation har föreningen icke funnit anledning till
erinran.
R S
I anslutning till ovanstående återges här nedan i
sammandrag innehållet i en skrivelse från Statsverkens
Ingenjörsförbund till chefen för kommunikationsdepartementet,
i vilken framhållas vissa synpunkter och önskemål
beträffande ingenjörernas ställning inom vägväsendet efter
omorganisationen.
Med tanke på de betydelsefulla arbetsuppgifter det här
är fråga om, kan det ej vara i statsnyttans intresse att,
som föreslagits, pressa ner löneplaceringarna eller bjuda
tjänstemännen en allt för otrygg ställning. Detta i
synnerhet som det här gäller tjänster, som skola tillsättas i
konkurrens med avsevärt bättre avlönade befattningar i
kommunal och enskild tjänst.
Enligt förbundets mening bygger förslaget i allt för
stor utsträckning på tillfällig arbetskraft. Tillfällig
anställningsform med i regel lägre löneförmåner kan ej
locka kompetenta befattningshavare på samma sätt som
ordinarie eller extra ordinarie tjänster. Resultatet
kommer att bli onödigt stor personal och kvalitativt sämre
arbetsprestationer. Någon besparing för statsverket torde
man därför ej kunna räkna med.
Kravet på sparsamhet just nu får ej försätta personalen
i sämre läge än om frågan hade fått sin lösning under
normala tider. Antalet ordinarie och extra ordinarie
tjänster har hållits inom en allt för snäv ram. I statens
eget intresse böra befattningshavare med arbete av mera
stadigvarande karaktär efter viss tids väl vitsordad
tjänstgöring placeras åtminstone på extra ordinarie stat, så att
de bättre bindas vid tjänsten.
Ingenjörstjänster, som avses att bli permanent
erforderliga, böra redan nu placeras på ordinarie stat.
Ingenjörsbefattningarnas lönegradsplacering är enligt
förbundets åsikt i många fall alltför låg i förhållande till de
arbetsuppgifter och det ansvar, som åvila befattningarna.
Detta gäller icke blott ledande befattningshavare på väg-,
förråds- och brobyrån och den lägre ingenjörspersonalen
hos det centrala verket utan även befattningshavarna hos
vägförvaltningarna. Det synes dessutom icke vara
lyckligt att införa tre olika lönegrader för vägdirektörerna;
poster i den lägsta lönegraden, som föreslagits för
Gotlands och Blekinge län, bli då endast passagetjänster till
de högre, vilket kommer att medföra en olycklig brist på
kontinuitet i ledningen av vägväsendet inom de berörda
länen.
Tidskrifter
Kriget i tidskrifterna
England
Wartime building, restricted materials. Building 1942
h. 11.
Post-war planning. Building 1942 h. 12.
Architectural casualties. Building 1942 h. 12.
Post-war construction methods of fireplaces. Building
1942 h. 12.
Post-war liousing. Building 1943 h. 1.
Post-war construction methods of ground storey floors.
Building 1943 h. 1.
Bombing of Canterbury. Building 1943 h. 1.
Planning anld rebuilding. Building 1943 h. 2.
Post-war construction methods, prefabrication by
engineers. Building 1943 h. 2.
Building laws for post-war Britain. Building 1943 h. 2.
Frankrike
Relevage et remise en état de la travée effondrée du
pont sur la Seine à. . . Travaux 1942 h. 6.
Beconstruction des ouvrages d’art, relèvement de ponts
métalliques sous rönte. Travaux 1942 h. 8.
Tyskland
Eisenbahnbetrieb auf den Bahnen in Belgien urid
Frank-reich während des Weltkrieges 1914118. Arch. Eisenbahnw.
1942 h. 4.
Kriegsbahnbauten im nahen Osten. Arch. Eisenbahnw.
1942 h. 6.
Baustoffversorgung bei Fliegerschäden. Bauwelt 1943
h. 7.
Nach drei Jahrén Krieg. Strasse 1942 h. 17.
OT und Reichautobahn im Eisenbahneinsatz. Strasse
1942 h. 17.
Strasse und Kriegführung. Strasse 1942 h. 19.
Aufgaben des Strassenbrückenbaues im Kriege. Strasse
1942 h. 19.
Der Ståndort der OT im Kriege. Strasse 1942 h. 23.
Die Nahverkehrsunternehmen des Ruhrbezirks im
Rah-men der Kriegswirtschaft. Z. Verkehrswiss. 1942 h. 1.
R S
Föreningar
Väg- och Vattenbyggnadskonst sammanträdde
måndagen den 8 mars 1943 under ordförandeskap av civilingenjör
Bo Ekelund. Salen var till trängsel fylld av ett 170-taI
ledamöter.
I avdelningen inträdde civilingenjörerna Hilding Björklund,
Törd Hemstad, Bo Holmstedt, Gösta Lagergren, Carl-Erik
Lindholm, Sten Sjödin, Gunnar Thorén och Arne örnby.
Ordf. meddelade, att chefen för armén till
Försvarsdepartementet inlämnat ett utlåtande med iörslag om upplösning
av K. Väg- och Vattenbyggnadskåren. Remiss till föreningen
har ej sänts, men yttrande har avgivits av
beredskapstjänst-kommittén, förstärkt med kapten Törd Lindblad (Tekn. T.
1943 V h. 3).
Kvällens olika föredrag hade till gemensam titel:
Husbyggandet under kristiden och voro arrangerade av
Husbyggnadstekniska Kommittén.
Det första föredraget hölls av byggmästare Olle
Eng-kvist, som talade om "Krisen och byggnadsindustrien".
Föredraget kommer att publiceras i Tekn. T.
I diskussionen yttrade sig överingenjör H Uhrus och
civilingenjörerna E Strokirk och N Blomquist.
Kvällens andra föredrag hölls av överstelöjtnant VVK
Agne Sandberg, som talade om "Ransoneringen på
byggnadsområdet" och beskrev den situation, som skulle uppstå,
om all import upphörde.
Det sista föredraget hölls av direktör Arne Biörnstad,
som redogjorde för "Kreditgivarens andel i
byggnadsproduktionen". Han kritiserade särskilt förhållandet, att
kreditgivaren träder i funktion först när huset är färdigt.
Följden är, att en hel del hus bli undermåliga.
Vid efterföljande diskussion gjordes inlägg av tekn. dr
Axel Eriksson, civilingenjör E Nordendahl och väginspektör
F Ploman.
Vid supén och samkvämet deltogo ett 110-tal ledamöter.
I inledningsanförandet till den med stor förväntan
emotsedda diskussionen om frågan "Hur blir man miljonär?"
beskrev Don Pedro Hellström på ett ingående sätt olika
metoder att bli och icke bli miljonär. Ytterligare lärorika
bidrag lämnades av G Höckert och E Back. ’För dem, som
icke hade tillfälle att närvara eller särskilt snabbt önska bli
miljonärer, förklarade sig Don Pedro beredd att lämna
privatlektioner.
Erling Reinius
V 64
24 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
