Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 19. Huvudbalk i tre spann
med resp. 3(> och 38 m
spännvidd för större hangarbyggnad.
Sekundärbalkarna utgöras au
iO m långa konsolbalkar, varav
12 m som fritt utkragande
konsoler utanför liuvudbalken,
enligt summa system som i fig. 14.
För takkonstruktionen, som har
cn yta praktiskt taget lika stor
som Gustav Adolfs Torg i
Stockholm, finnas endast två
mellanstöd. I frontfasaden finnes inga
stöd.
brand samt träbalkskonstruktioners
deformationer vid belastning.
Värmeutvidgningskoefficienten för längdträ är
mycket liten, betydligt mindre än järnets och i
medeltal omkring 0,000005. Även längdändringen
på grund av varierande fuktighetshalt är i
fibrernas längdriktning mycket ringa; vid de
fuktighetsvariationer, som normalt förekomma vid en
uppvärmd byggnad, varom här alltid är fråga,
motsvara fuktighetsändringarna på sin höjd
samma längdändringar hos trämaterialet, som 15°
temperaturändring skulle förorsaka vid en
järnkonstruktion.
I de bärande balkarnas tvärled inverka
fuktighetsvariationer relativt taget betydligt mera, och
man kan i ogynnsamma fall för en balk av den
vanligaste bredden räkna med en rörelse hos
vardera balkkanten av 1/2 mm mellan gränslägena.
Såsom här ifrågavarande konstruktion är
anordnad har detta emellertid ingen inverkan på
stom-konstruktionen i sin helhet, emedan takplattorna,
såsom framgår av upplagsdetaljen i fig. 24 a,
kunna anses fixerade vid den bärande träbalken
tillnärmelsevis utefter dennas centrumlinje, och
denna är oberoende av träets rörelser i tvärled.
Ur brandsäkerhetssynpunkt äro bärande
massiva träkonstruktioner egendomligt nog ofta
bättre än oskyddade järnbalkar under bl.a. den
förutsättningen, att lokalen innehåller även andra
brännbara ämnen än de, som ingå i själva
byggnaden och att ett ordnat brandväsen finnes på
platsen, och detta är ju förhållandet vid de flesta
industribyggnader18. Dr R Schlyter berörde just
denna fråga vid ett föredrag i Svenska
Teknologföreningen den 13 april 1942, då han framhöll,
att massiva träkonstruktioner och särskilt
impregnerade sådana ha större utsikt att överleva
en eldsvåda än järnbalkar. Detta beror på flera
omständigheter. På grund av järnets goda
värmeledningsförmåga uppvärmes järnet över en
eldhärd mycket snabbt, och vid relativt låg
temperatur förlorar järnet sin elasticitet, varvid tryckta
konstruktionsdelar knäcka ut och hela
konstruktionen störtar in. Detta kan på ett alltför tidigt
stadium försvåra eller omöjliggöra
släckningsarbetet. En massiv träkonstruktion däremot fat-
Fig. 20. Logbyggnad med 23 m spännvidd och 17 m höjd.
De massiva takstolarna ta betydligt mindre plats än fackverk.
Vindtrycket på gavlarna tas upp av vertikala HB-balkar.
Fig. 21. Dansbana i Kiruna folk/mrk. Spännvidd 18 m,
snölast 200 kglm2.
28 aug. 1943
V 93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
