Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
a b
Fig. 24. Detaljer an tak- och väggkonstruktionernas
unslutning och förankring vid HB-stommen. a. takplattans
upplag pä och förankring vid HB-takstolarna. b.
sidoförankring av lättbetongvägg vid stödpelare.
Fig. 22. Hangarbyggnad med träportar för Västerås
Flygklubb.
tar visserligen eld, men det dröjer i regel ganska
länge, innan den blir så genombränd, att den
störtar samman, bl.a. beroende på, att det vid
brand bildas ett ytligt träkolsskikt, som
förbättrar träets i och för sig goda
värmeisoleringsför-måga. Kommer brandkåren åt att spruta vatten
på de mest kritiska partierna kunna de bärande
konstruktionerna många gånger räddas, vilket
väsentligt underlättar den fortsatta släckningen
samt röjnings- och återuppbyggnadsarbetet.
Träkonstruktioner ha heller inte
järnkonstruktioners egenskap att genom värmeutvidgning
utöva sprängverkan på angränsande murverk. Det
är känt från många industrieldsvådor, att
tegelmurar böjts ut av expanderande järnbalkar,
varigenom besvärliga skadeverkningar
åstadkommits. Även röjningsarbetet efter en svårare
eldsvåda blir i regel enklare vid bärande
träkonstruktioner än vid oskyddade järnkonstruktioner.
Å andra sidan är det emellertid obestridligt, att
en konstruktion av trä till skillnad från en av
järn själv är brännbar, varför fördelar och
nackdelar ur brandsäkerhetssynpunkt måste vägas
mot varandra med hänsyn till den
ifrågakommande byggnadens speciella förhållanden.
Generellt kan emellertid sägas, att den bärande
träkonstruktionens egenskaper ur brandsynpunkt icke
äro något hinder för dess kombinerande med
stenmaterial för de delar av en byggnad, som
annars snabbast fortplanta en eldsvåda.
För träbalkars deformationer vid belastning
gäller, att de på grund av sin i förhållande till
järnbalkar med samma bärighet större
konstruk-tionshöjd i regel erhålla väsentligt mindre
nedböjningar än motsvarande helvalsade järnbalkar,
och dessa sistnämnda har man ju utan tvekan i
niycket stor utsträckning använt som bärande
underlag för armerade siporex- eller
gasbetongplattor.
Efter två år är den i fig. 23 visade
verkstadsbyggnaden, som i sin helhet är putsad,
fullkomligt sprickfri så när som på ett par lokala
putssprickor, som inte ha med den bärande stommen
att göra. Konstruktionen har dock under denna
tid varit utsatt för ovanligt stora belastningar
under snövintern 1941—42. Lika gynnsamma
erfarenheter ha gjorts på de senare byggnader, som
uppförts enligt samma system. Erfarenheterna
hänföra sig visserligen hittills endast till en
tidrymd av två år, men under denna tid har
stom-konstruktionen uppnått fortfarighetstillstånd i
avseende på de faktorer, som kunna variera med
tiden, främst fuktighetshalten i träet.
Eftersom trä, som befinner sig i torra lokaler
och inte heller är inmurat i fuktigt murverk,
enligt gammal erfarenhet är att betrakta som ett
praktiskt taget beständigt material, synas de två
Fig. 23. Interiör av verkstadsbyggnad med bärande stomme
av HB-ramar, väggar av murade siporexblock och tak av
fribärande armerade siporexplattor.
V 94
Fig. 25. Åkbar brokran med 22 m längd för lastning av
husblock på järnvägsvagnar.
28 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
