Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Kan produktionen genoinföras?
Jag har anledning upprepa, att när vi i år gå
mot en betydande byggnadsproduktion, göra vi
det med i stort sett länsade lager. Erfarenheterna
från 1942 säga mig dock att arbetskraften synes
räcka, såvida den ej tvingas bort till andra
uppgifter. Bränsleförsörjningen är fortfarande spöket,
och det är troligt att den frivilliga insatsen ej
räcker till, ej ens om även i fortsättningen de
första årskullarna av värnpliktiga tas ut till
skogsarbete. Det synes som om uttagandet av
20—22-åringarna till skogen skulle vara den åtgärd, som
medför de minsta komplikationerna på grund av
att familjebildningen bland dem är obetydlig och
även underhållsskyldigheten. Men det kan hända
att statsmakterna ej tillgripa denna utväg utan
i stället tvångsrekvirera arbetskraft från
industrien. Och då ligger det nära till hands att
rekvirera byggnadsindustriens arbetare. Man
finner därför att man har att räkna med så många
okända faktorer att det ej lönar mödan ställa
prognoser.
Låt oss i stället se om krisen medfört några
glädjeämnen! Det gångna året har givit oss ej
enbart besvärligheter; även ett par gamla önskemål,
vitala för byggnadsindustrien, lia förverkligats.
Både den byggnadstekniska forskningen och
byggnadsstandardiseringen ha trätt i funktion i form
av kommissioner med särskilda arbetsutskott och
arbetande kanslier. Av de två institutionerna
förvänta vi mycket, bara de första forskarunderstöd,
som beviljats, visa omfånget av vad som nu på
allvar igångsatts. Vidare har byggnadsarbetet
sä-songutjämnats och ordnade kreditförhållanden
medgivits.
Byggnadsstandardiseringen sysslar f.n. med
standard på dörrar och fönster, men efter helt
andra linjer än vad som skedde för 20 år sedan,
då standardisering av dessa detaljer försöktes.
Som alltid när man företar en inventering möter
man även här en egendomlig och vild flora. De
dörrtyper som förekomma ha praktiskt taget alla
centimetrar på breddmåttet 50—120 cm och på
höjden 180—250 cm. Även där man hittills sökt
sig fram till standard förekommer ett
häpnadsväckande stort antal olikheter i såväl
dimensions-som måttsättning. Mellan standarddörrtyper från
Svenska Trähus, HSB och 1940 års militära
byggnadsutredning förekomma olikheter, som med god
vilja borde kunna arbetas bort, och det är vår
förhoppning att Standardiseringskommissionen
snarast skall förmå bringa ordning häri. Redan ligger
ett första avsnitt beträffande standard på dörrar
i korrektur.
Men studiet av en dörr för med sig studiet av
lås och övriga beslag, och man frapperas av hur
mycket slentrian, som här förefinnes. Just på
beslagsområdet förefinnes den verkliga vildmarken,
och det känns skönt att yxan nu går där.
Allt arbete vid standardisering blottar det nära
sammanhanget mellan arbetsmetoder och
gällande betalningssätt. Länge har man ondgjort sig
över byggnadsarbetarnas egendomliga
ackordssystem och höga förtjänster, men någon verklig
vilja att tränga in i saken och råda bot har ej
förefunnits. Där den övriga industrien arbetat
med tidsstudier och observationer, där har
byggnadsindustrien gissat, förhandlat segdraget och
kompromissat med känt resultat. Med stor
tillfredsställelse hälsar man därför det initiativ
Svenska Byggnadsindustriförbundet tagit i och
med upprättandet av en högt kvalificerad
tidsstudieavdelning, som redan trätt i arbete. Hittills
bearbetade områden, t.ex. ställningsbyggnader,
visa att skillnaden i ställningsbyggnaderna är så
väsentlig på olika håll i landet, att en tegelbärare
eller brukbärare från Stockholm ej kan sköta
samma arbete i Göteborg, än mindre i Malmö.
Den gångna vintern, som visserligen jämfört
med de närmast föregående varit mild men
ändock representativ för vintergenomsnittet, har
karakteriserats av en ovanligt livlig
byggnadsverksamhet. Orsaken härtill har varit dels att en
mängd byggen på grund av materialbrist ej
kunnat färdigställas, dels att Byggnadslånebyrån och
Arbetsmarknadskommissionen genom licenser
kraftigt gynnat de s.k. vinterbyggena. Det anses
säkert, att detta kommande vintrar skall
upprepas och därigenom kommer det värsta
belastningsfallet, säsongvariationerna, att avlyftas från
byggnadsindustrien. Detta är en enorm vinst, som
krisen medfört, med många perspektiv.
Genom att staten numera och tillsvidare
garanterar en viss låneränta för nybyggnader och
dessutom säkrar tertiärlånekapital har det värsta
spekulationsdraget försvunnit från
bostadsbyggandet. Men när staten ger ett sådant handtag,
kräver den något annat i stället, och detta andra
är kontroll över byggena och byggmästarna.
Detta för kanske även med sig en
kommunalise-ring av bostadsbyggena. Se Stockholmshem,
Solgårdar etc. Farligare för den fria företagaren är
kanske byggnadsarbetarnas övertagande av
bostadsbyggandet genom t.ex. Riksbyggen.
En art av byggnadsföretag, som
Arbetsmarknadskommissionens Byggnadsberedning i största
utsträckning lämnat arbetstillstånd åt, är
laboratoriebyggnader, i synnerhet
forskningslaboratorier. Det kan väl också fastslås att ingen period
tidigare har att uppvisa större lust hos industrien
att bygga och driva sådana institutioner. Den
tidsperiod, som ligger närmast framför oss,
kommer säkerligen att kallas den kemiska åldern.
Någon har talat om träåldern med tanke på den
del av kemien, som sysslar med trä, framför
allt sulfit- och sulfatprodukter. Hittills gjorda
rön och erfarenheter tyda på att mycket här
står att vinna. Jag behöver endast nämna det
knappast påbörjade kapitel, som heter
konst-hartser, konstsilke, konstgummi, nylon osv., för
att perspektiv skola öppnas. När man lyckats
tygla, ombilda, ja likrikta och förstora
molekylerna har man gått över gränsen till ett intressant
land. Men även på sådana områden som betong
ha vi att anteckna en intressant nyhet:
strängbetongen.
Det är min bestämda förvissning att den tid
nu är kommen då byggnadsindustrien
revolutioneras. Bostaden, hemmet, kommer att till
oigenkännlighet omvandlas när de nya materialen,
24 april 1943
V 101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
