Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Att märka är, att inga göteborgare finnas vid KTH men
6 stockholmare vid CTH, vilket torde sammanhänga med
att många, som söka sig in till KTH, även anmäla till
CTH som reserv, för den händelse de inte skulle bli
antagna vid KTH.
Tillförseln från olika administrativa områden är
följande:
st.
Stockholms stad .............. 119
Göteborgs och Bohus län ..... 56
Malmöhus ....... 36
Stockholms „ ..... 28
Älvsborgs „ ..... 19
Jämtlands „ ..... 15
övriga 19 .......175
448
Nio län sända mindre än tio studenter, varvid Uppsala
län har lägsta tillsläppningen (1). Det finns ju universitet i
länet, som lockar.
De studerandes ålder framgår av följande
sammanställning:
KTH CTH
årskurs 1—2
max........... 33 34
med........... 23,4 22,9
min...........19 19
årskurs 3—4
max........... 40 32
med........... 25,1 25,0
min...........21 21
CTH möjliggör bedömning av varje årskurs sålunda:
årskurs max. med. min.
1 ........... 29 22,5 19
2 ........... 34 23,6 20
3 ........... 29 24,6 21
4 ........... 32 25,4 23
Man finner, att studenterna vid CTH äro något yngre
än vid KTH.
Betänkligt är att betygshöjning och militärtjänst
omöjliggöra högskolestudiernas påbörjande förrän vid omkring
22 års ålder och att inträdet i ingenjörstjänst i regel först
kan äga rum i 26-årsåldern. Då borde de vara gifta och
ha de två första barnen. R S
Notiser
DK 625.143.031.1
Mätapparat för rälsböjning i rälsskarvar. Det blir vid
våra järnvägar alltmera tydligt, att spåren med den
alltjämt ökade trafikbelastningen kräva ett noggrant studium
och kännedom om spårets och skenornas rörelser, för att
lämpliga åtgärder i tid skola kunna vidtas till skydd för
den dyrbara materielen. Den nya mätapparaten för
rälsböjning i rälsskarvar (fig. 1) avser att vara ett hjälpmedel
härvidlag.
Den består bl.a. av en jämförelsevis lång cirkelrund
stång med genomgående gängat hål och av ett särskilt
mot fjädring motståndskraftigt material. Denna stång är
i båda ändar försedd med djupt inskruvade bultar och
med i dessas fria ändar fästade hållareanordningar, som
med speciellt formade klor omfatta båda ändarna av
skarvjärnet i den rälsskarv, som skall undersökas. Stången
är genom speciella mothållsanordningar fjädringsfritt
anbragt längs skarvjärnets fot. På stången har monterats en
indikator, som med sitt känselorgan får vidröra
rälshuvudet. Härigenom möjliggöres en noggrann avläsning av
skenändans rörelse nedåt eller uppåt, då ett
järnvägs-fordon passerar.
Indikatorns känselorgan utgöres av en vinkelböjd, smal
men styv stång, vars ena vinkelben är fästat lodrätt, men
flyttbart i höjdled; det andra, i sned riktning uppåt gående
vinkelbenet avslutas med en tunga, formad efter
rälshuvudets övre ytterkant. Detta känselorgan bringas dels
genom grovinställningen och därefter genom en
fininställning att utöva sådant tryck på skenan att indikatorns
visare, som i obelastat tillstånd pekar nedåt, i stället
pekar rakt uppåt på den därstädes valda nollpunkten.
Anordningen för fininställning består av en med fjäder
försedd skruv, som kan förändra hela indikatorns lutning
mot rälen.
Ehuru man ej skulle kunna tro att så är förhållandet,
stiger ofta rälsändan innan hjulet passerar den. Då trycket
härigenom ökas, fortsätter visaren sin vridning åt andra
sidan om nollpunkten, i motsatt fall går visaren tillbaka.
Indikatorn är därför graderad åt båda hållen från den
upptill liggande nollpunkten, så att varje delstreck
motsvarar 0,1 mm höjning eller sänkning av skenändan. På
visarens axel äro ytterligare två visare fastsatta. Dessa
få sin rörelse av den förstnämnda visaren på så sätt att
den ena följer med den av känselorganet beroende visaren,
då den går åt ena hållet från nollpunkten, och den andra
medföljer åt andra hållet, men båda stanna kvar i det
från nollpunkten mest avlägsna läget, som de ha försatts
uti. Härigenom . tjänstgöra de sistnämnda visarna som
maximivisare för rälsändans sänkning eller höjning, då ett
tåg går över rälsskarven. Dessa extra visare omställas
för hand.
Mätapparaten har praktiskt utprovats både vid statliga
och privata järnvägar. Så kan t.ex. nämnas att apparaten
har provats flera gånger, bl.a. på rälsskarvar på 1896 års
typ, dels svävande med 660 mm skarvjärnslängd och dels
understödda med 915 mm skarvjärnslängd. För dessa
skarvjärnstyper användas två olika längder på spindlarna
för fastsättningsanordningen. På skarvar av 1924 års typ
(dubbelslipersskarv) har apparaten ännu ej provats, enär
särskild fastsättningsanordning härför ännu ej har
tillverkats.
Vid understödda skarvar, där förslitningen ännu ej är
så stor och följaktligen skarvens fjädring under trafiken
tämligen ringa samt där fjädringen är minskad genom
spårets infrysning, ha rätta mätningsresultat, såvida nu
kan avgöras, ernåtts. Utslag mellan 0,2 och 0,8 mm ha
erhållits, de lägre värdena på understödd skarv, inläggsår
1924, och de högre på svävande skarv, inläggsår 1920.
Henry Mårtenson
DK 378.2
Teknologie doktorsgrad, den 10:e inom VV-facket
sedan 1929, försvarades den 10 april 1943 vid KTH av
kapten VVK Sven Olof Asplund med en avhandling "Ön
the deflection theory of suspension bridges". Opponenter
voro professor Georg Wästlund, civilingenjör Justus
Österman och civilingenjör Bengt Petrelius.
Nästa respondent var byråingenjör Nils Hast, vilken
den 17 juni 1943 hävdade sin avhandling "Measuring
stresses and deformations in solid materials". Kritikerna
24 april 1943
V 107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
