Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
-|—i—T".
*20 tlO O -10 -20 +20 *!0 O -10 -20"
Fig. 2. Snöns inverkan på massivtakets temperaturdiagram.
mycket rimlig gräns, så långe kondensation icke
uppstår på takets undersida.
När hänsyn tas till det ovan sagda, ger
fallet C även möjlighet att i viss mån bedöma
den verkliga isoleringsförmågan hos takplattan.
Om man på grundval av föreliggande data räknar
sig fram, finner man, att kondensering på
undersidan sannolikt skulle inträffat för A> 0,8 vid
stillastående luft (m, = 0,l3), resp. A> 1,5 vid
god ventilation under taket (mi = 0,07). Taket
ifråga har ventilatorer, men dessa stå vintertid i
allmänhet stilla. Dessutom äro de 3 m långa
takplattorna upplagda på tvärgående 45 cm höga
betongbalkar, som skapa luftfickor under taket.
Värdet på m, torde därför ha legat närmare det
förra än det senare värdet. Siporextaket har för
torrt material (y = 0,65, Å = 0,12) k = 1,0, med
sedvanligt tillägg av 20 % å X för ev. fuktighet —
det värde som tillämpas i praktiken — blir
A-=1,1. Man torde mot bakgrund av det ovan
sagda vara berättigad fastställa, att plattans
verkliga A-värde ej överstigit detta senare värde, utan
att den i praktiken tillämpade
säkerhetsmarginalen av 20 % å l-vårdet för torrt material är
tillräcklig även vid stor luftfuktighet, förutsatt att
isoleringen är tillräcklig för att förhindra
kondensering på takets undersida. Vid mera normala
luftfuktigheter, se fall A, är marginalen tydligen
riklig.
I detta sammanhang kan det vara lämpligt att
skingra en ganska allmän missuppfattning
rörande snö på lättbetongtak. Från åtskilliga håll
har framhållits att det armerade lättbetongtaket
måtte ge dålig värmeisolering, eftersom snön till
en del smälter på taket även vid frostgrader, vilket
ju icke är fallet på t.ex. ett tegeltak. Detta
förhållande bevisar i själva verket att snön — som ju är
ett mycket gott isoleringsmaterial — samverkar
med det massiva lättbetongtaket och ökar dess
isoleringsvärde. Tegeltaket däremot är "luftat",
och teglen delta ej i isoleringen. I fig. 2 visas hur
snön inverkar på massivtakets isoleringsförmåga.
Allteftersom snötäcket tilltar flyttas 0°-linjen
uppåt, tills den slutligen kommer i takets
överkant. Då smälter snön undan, tills jämvikt inträtt.
Värmeförlusten reduceras sålunda avsevärt [i
fig. 2 från k (18 + 20) till ca k (18 + 0)]. Det bör
särskilt observeras att snösmältningen icke kan
innebära någon extra värmeförlust, ty den totala
värmetransmissionen bestämmes ju enbart av
A-värdet, som är en konstant, och av
temperaturdifferensen. Den gradvisa snösmältningen trots
frostgrader ger upphov till isbildning på
taksprång och i takrännor. Man bör därför använda
ståndrännor och invändiga stuprör, en
merkostnad, som uppväges av att snöskottning av taket i
allmänhet helt bortfaller.
Utredningar
DK 31 : 624.007.2
Hur många väg- och vattenbyggare ha vi? Sedan
några år är efterfrågan större än tillgången. I synnerhet
är detta fallet efter det andra världskrigets början. Ett
försök till beräkning av tillgängliga krafter ger följande
resultat:
, . , , examens- , ...
grupp högskola period examen doda pension återstå
1 HAM 1850—1870 21 96 96 0 0
2 TI 1860—1877 18 188 185 3 0
3 KTH 1878—1942 65 1 457 254 89 1 114
4 CTH 1935—1942 8 227 1 0 226
S:a 93 1 968 536
92
1 340
Av de examinerade torde minst 531 (27 %) ha tillhört
VVK.
Till detta antal kan man hänföra de ingenjörer, som
genom studier och verksamhet ökat sin utbildning vid
Chalmerska Institutets högre avdelning och vid de
tekniska elementarskolornas byggnadslinje. En avrundning
uppåt till 1 500 förefaller skälig.
Detta antal täcker icke behovet under nuvarande
krigstid. Skulle vi så småningom förunnas några fredliga år i
Europa, bör man i tid försöka utröna, om flera behöva
utbildas. Man påstår nämligen att vi skola delta i
återuppbyggnadsarbetet, oavsett vilka som "segra". Denna
uppgift kommer till väsentlig del att utgöras av
byggnadsverksamhet. Därjämte räknas det med att Sverige skall bli ett
av de kapitalexporterande länderna och då böra vi utöva
kontroll genom utförsel av ingenjörer. Språkkunniga
väg-och vattenbyggare, särskilt med kunskaper i betong och
trä, torde det sålunda bli stort behov av. R S
DK 378.962
VV-byggare vid de tekniska högskolorna 1942—43.
I anslutning till föregående undersökning kan det vara av
intresse att meddela några statistiska data om dem, som
äro under utbildning.
Studenternas fördelning på årskurserna är sålunda
följande:
årskurs KTH CTH summa
st. % st. % st. %
1—2 ................. 141 55 111 58 252 56
3—4 ................. 117 45 79 42 196 44
summa 258 190 448
% 58 42 100
Skall skillnaden mellan lägre och högre årskurser (12 %)
beteckna manfallet?
Här följa nu några uppgifter om studenternas hemort.
Fördelningen mellan stad (75 %) och landsbygd (25 %)
är den för tiden typiska:
KTH CTH summa
st. % st. % st. %
städer (41 st.) .......... 205 80 132 70 337 75
landsbygd .............. 53 20 58 30 111 25
summa 258
190
448
KTH fylles sålunda huvudsakligen av stadsbor, varvid
Stockholm bidrar med ej mindre än 110 elever (43 %),
medan CTH endast har 46 göteborgare (24 %).
V 106
24 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
