Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
sammansättning, att de kunna användas även av
icke fackmän. Den bygger i övervägande grad på
det ganska utförliga material av på direkta
mätningar grundade uppgifter, som numera finnes
tillgängligt vid Statens
Meteorologisk-Hydrogra-fiska Anstalt, men även i viss mån på rön och
uppslag från tidigare undersökningar på samma
område.
De karakteristiska avrinningarna och deras beroende
av klimatologiska och hydrologiska förhållanden
Avrinningen anges i denna undersökning
alltid i l/s/km2. De viktigaste karakteristiska
avrinningarna och deras symboler äro följande:
högsta högvattenavrinning .... HHq
normal högvattenavrinning . . . MHq
normal medelavrinning ....... Mq
avrinning med 50 % varaktighet 50 % q
avrinning med 75 % varaktighet 75 % q
normal lågvattenavrinning .... MLq
lägsta lågvattenavrinning ..... LLq
Samtliga dessa avrinningar hänföras till en
viss period. Betydelsen av HHq, Mq och LLq är
utan vidare klar. MHq och MLq beteckna
medeltalet av de årliga högvatten- resp.
lågvattenavrinningarna för perioden ifråga. 50 % q och
75 % q den avrinning, som överskridits 50 %
resp. 75 % av perioden. De karakteristiska
vattenmängderna i en viss punkt av ett vattendrag,
uttryckta i m3/s, erhållas genom att multiplicera
motsvarande karakteristiska avrinningsvärden
med 0,001 N, där N betecknar nederbördsområdets
storlek i km2. Symbolerna på de karakteristiska
vattenmängderna framgå ur symbolerna för
motsvarande karakteristiska avrinningar genom
utbyte av q mot Q.
Erfarenheten har visat, att i områden, där
sjöprocenten, dvs. förhållandet mellan totala
sjöarealen och områdets storlek, angivet i ej
avviker allt för mycket från normala
förhållanden, kan högsta högvattenavrinningen med god
approximation sättas lika med dubbla den
normala. Är sjöprocenten mycket stor blir i
allmänhet förhållandet HHq/MHq mindre än 2, är den
mycket liten blir sagda förhållande som regel
större än 2 och kan i extrema fall i små områden
uppgå till ca 3. Vidare gäller att relationen
LLq/MLq approximativt kan sättas lika med 0,5.
I små områden kan den dock även vid stor
sjöprocent utfalla betydligt mindre som följd av att
småområden, antingen de äro sjörika eller icke,
äro mera känsliga för uttorkning än stora
områden under långvariga torkperioder. De extrema
avrinningsvärdena äro i hög grad beroende av
vilken period, som den använda
vattenmängdsserien omfattar. En annan osäkerhet vid deras
bestämning härrör av den omständigheten att av
bördningskurvorna praktiskt taget alltid äro
extrapolerade i det högsta och lägsta registret. Det
hör ju till undantagen att en
vattenmängdsmätning kan utföras just vid ett extremt vattenstånd.
Härtill kommer att mätningar vid dessa
vattenstånd ofta äro osäkra.
Högvattenavrinningen beror i mycket hög grad
på sjöprocenten. Ju större denna är, desto mindre
är maximiavrinningen och omvänt. Ett märkbart
inflytande i samma riktning har även
nederbördsområdets storlek. Lågvattenavrinningen å andra
sidan tilltar med sjöprocenten och även med
nederbördsområdets storlek. Detsamma bör vara
fallet med avrinningen med 75 % varaktighet och,
ehuru mindre utpräglat, med den med 50 %
varaktighet. Ett deciderat samband äger självfallet
också rum mellan samtliga nu nämnda
karakteristiska avrinningar och normala
medelavrinningen. En ökning i den sistnämnda, kan
tillnärmelsevis antas medföra en proportionsvis lika
stor ökning i de förstnämnda, övriga inverkande
faktorer, såsom markbeskaffenhet, vegetation,
topografiska förhållanden m.m. ha vid denna
undersökning, vilken, som redan nämnts,
eftersträvar största möjliga enkelhet, lämnats
obeaktade. Det framgår för övrigt av
undersökningens resultat, att dessa här utelämnade faktorer
endast i undantagsfall ha en påtaglig betydelse
för avrinningsvärdenas storlek.
Undersökningsmaterial
Det material, som legat till grund för denna
undersökning, utgöres dels av för olika stationer
på basis av direkta mätningar fastställda
avrinningsvärden, dels av de värden, som genom
uppmätning på de topografiska kartorna erhållits på
nederbördsområdenas och sjöarnas arealer. De
sistnämnda äro sammanställda i den
arealstatistik, delvis publicerad, som finnes tillgänglig vid
Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt. Vad
de förstnämnda beträffar hade det givetvis varit
önskvärt, att samtliga vore hänförda till en och
samma period. Detta önskemål har dock icke
kunnat förverkligas på grund av materialets stora
inhomogenitet i tiden. Det har också i flera fall
visat sig nödvändigt att förkorta en serie i syfte
att eliminera verkan av på senare tid verkställda
regleringar. Seriernas skiftande längd och
olikheten i de perioder de omfatta torde emellertid i
här ifrågavarande sammanhang ha ganska liten
betydelse. De karakteristiska avrinningsvärden,
som skola bestämmas ur serierna och läggas till
grund för denna undersökning, äro nämligen icke
extremvärden, utan medeltal för längre perioder
och av denna orsak underkastade endast smärre
förändringar allt eftersom perioden växlar.
Dessutom torde materialets ojämnhet i berörda
avseende bli i viss grad eliminerad därigenom att
beräkningarna i det följande baserats på minsta
kvadratmetoden. Tillämpningen av denna metod
innebär i och för sig ett utjämningsförfarande.
V 130
25 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
