Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
rial och övergår därefter till att ur såväl
kostnads-som materialsynpunkt jämföra beläggningsmassor av
tjära och asfalt.
Det därnäst refererade föredraget om arbetsprogram
och arbetsförhållanden under kriget behandlar, huru
danska staten söker minska arbetslösheten. Ett
rikligt antal tabeller och diagram komplettera texten.
Föredraget är hållet av avdelningsingenjör C y
Smith-Han sen.
Därefter följa tre föredrag om friluftsbad. I det
första behandlar arkitekt Flemmlng Teisen
frilufts-badens placering och planläggning. De böra placeras
centralt i förhållande till bebyggelse och skolor, gärna
i direkt sammanhang med idrottsplatser. Förf.
framhäver fördelen av att för skolornas simundervisning
bygga simhallar, i vilka undervisningen kan försiggå
året runt. Det andra föredraget, hållet av
civilingenjör dr techn. Chr. Ostenfeld, behandlar
frilufts-badets allmänna utformning, tekniska och ekonomiska
förhållanden. Bl.a. redogöres för huru bidrag och lån
till utförandet kan erhållas från olika håll. De i
figurer och text beskrivna bassängtyperna äro av stort
intresse. I det tredje och sista föredraget om
friluftsbad, hållet av civilingenjör H P Knudsen, behandlas
vattnets omsättning och rening, och vilka krav màn
bör ställa på badvatten.
Avdelningsingenjör M Ui>sen redogör i ett intressant
föredrag om förekomsten av grundvatten och dess
användande som vattengiva. Bl.a. redogöres för i
Danmark gällande lag på området och metoder för
bestämning av de vattenmängder man kan räkna med
att utvinna.
I ett föredrag om planskilda korsningar, av
civilingenjörerna J Ullidtz och dr-ing. I A Rimstad, göres
bl.a. ett försök att ånge beräkningsgrunder för när
korsning i plan mellan järnväg och väg bör ersättas
med planskild korsning. Huvudvikten lägges dock vid
planskilda korsningar mellan två vägar, varvid de i
Tyskland utarbetade och i praktiken prövade
korsningstyperna behandlas. En del mått på
systemfigurer kunna ej utläsas, vilket dock ej har större
betydelse, då måtten anges i texten.
Dansk hamnpolitik behandlas i ett intressant
föredrag av sekreterare Finn Munch-Petersen. Det är i
synnerhet taxeproblemet och frågan storhamn mot
småhamn som sysselsätter både föredragshållare och
de i diskussionen deltagande.
Följande föredrag om "Historiske Forudsætningér for
vore Byplaner" av museiinspektör Hugo Matthiessen
är tydligen icke fullständigt refererat i det en not
hänvisar till att fullständigt referat skall inflyta i
"Aars-beretning for Föreningen til gamle Bygningers
Beväring 1941". Den som vill tränga djupare in i ämnet
hänvisas till nämnda årsberättelse, men för den som
nöjer sig med en mera kortfattad redogörelse har
referatet sitt värde.
Därefter följa två föredrag om vägestetik. I det
första behandlar trädgårdsarkitekt E Erstad-Jörgensen,
hur det ingrepp som vägen gör i naturen kan mildras
genom bl.a. slänternas utformning och planteringar på
skilda sätt efter vägen. Det följande föredraget av
länsvägassistent Peer Holm behandlar först i
förbigående plantering men går därefter in på huru vägen
tekniskt sett bör utföras för att ge ett så estetiskt
tilltalande intryck som möjligt. Sålunda framhålles
bl.a. att vägens planläggning bör utföras efter olika
system i öppen terräng och i skogsmark. Ett stort antal
bilder visa både hur man bör göra och icke bör göra.
Dessutom redogöres såväl i text som figurer för huru
vägens längdprofil bör utformas.
Till sist återges ett föredrag av konsulent Sv.
Jensen-Storch om skadeinsekter i byggnader och deras
bekämpande. Sålunda redogöres bl.a. för under vilka
förutsättningar olika skadeinsekter trivas och
utvecklas, och vilka åtgärder, som böra vidtas dels
såsom skydd och dels för utrotande av insekterna i
redan angripna byggnader. Sven Wiede
DK 628.3(048)
Spildevands Avledning og Rensning, av civilingenjör
H H Dahlerup-Petersen. Köpenhamn 1939. 67 s., 34 fig.
I en för den danska arméns officerskola avsedd
lärobok har förf. på ett utmärkt sätt åstadkommit en klar
sammanställning av begreppet spillvatten, dess
avledning och behandling samt härför erforderliga arbeten
och anläggningar. Boken, som föreligger i
duplicerad form på originalspråket, är populärvetenskapligt
upplagd utan att därför förlora i teknisk fullödighet.
Man står faktiskt frågande inför de fordringar, som i
detta senare avseende ställas på en dansk officer. I
den omfattning föreläsningsserien nu föreligger och
den framställning den givits, synes den lämpa sig som
lärobok vid tekniska skolor och institut.
Torsten öijerfeldt
DK 62(489) (048)
Dansk Teknik, dens TJdvikling og Indsats, av
civilingenjör Niels Lichtenberg m.fl. Hirschsprungs Forlag,
Köpenhamn 1942. 316 s., 114 fig. 13,75 dkr.
Bröderna Lichtenberg äro ju välkända för skandinaviska
åhörare. Den äldre, förf. av denna bok, huvudsakligen
genom radioföredrag om dansk industri, den yngre en
lysande talare på turistlivets område.
Förf:s syfte med föreliggande arbete är att, med
utgångspunkt från att tekniken blivit det väsentliga i nutida
kulturliv, påvisa det danska bidraget i denna utveckling
sedan mer än ett århundrade. Denna sammanställning av
"teknik och kultur" torde knappast ha anhängare i
Sverige, där man i stället på sin höjd medger
kombinationen "teknik och civilisation".
Dansk teknisk historia kan föras tillbaka till Ole
Rømer (1644—1710), märkligt nog nästan samtidig med
Christopher Polhem (1661—1751). Rømer var emellertid
både vetenskapsman och tekniker. Han är sålunda bl.a.
föregångsman till metersystemet, temperaturmätning m.m.
Av den mångfald tekniska uppgifter, som kommo på hans
lott, var utförandet av Versailles fontäner och i Danmark
byggandet av vägar, vatten- och avloppsledningar,
belysningsverk, hamnar och fartyg. Han organiserade även
lantmäteri och jordregister.
Det var emellertid först med tillkomsten av Polyteknisk
Læreanstalt (1829), som Danmarks tekniska historia
egentligen börjar. Förf. framhåller starkt betydelsen av att Hans
Ørsted (1777—1851) från början gav denna högskola en
strängt vetenskaplig prägel med stora krav på
studenternas självständiga tänkande (Tekn. T. 1941 V h. 12,
s. 199).
Bristen på råvaror försenade utvecklingen, men krigcl
med England 1807—14 framtvingade en inhemsk industri,
och i senare hälften av 1800-talet hade den nått så långt
att den kunde ta hand om befolkningstillväxten. När förf.
i samband härmed påstår att Danmarks hantverkare och
arbetare "baade for saa vidt angaar faglig Dygtighed og
almindelig Oplysning staa liøjere end i noget andet Land
i Verden" är det nog ungefär lika sant som när
norrmännen i turistreklamen påstå att Norge är
"midnattssolens land". Likaså ifrågasättes om förf. ej begår en
överdrift när ban som bevis för arbetarnas
kulturståndpunkt uppger, att byggnadstiden på danska skeppsvarv är
kortare än annorstädes.
Om högskolans stora insatser ges många bevis.
Sålunda har den redan 1848 tagit sig an jordbrukets höjande,
en uppgift som 1858 huvudsakligen anförtroddes den nya
Veterinær- og Landbohøjskolen. På byggnadsområdet
synes man tidigare än annorstädes sökt lägga en
vetenskaplig grundval för järnbetongens användning, och vi
23 okt. 1943
V 155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
