Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
veta vilken utomordentlig insats danska ingenjörer gjort
däri världen runt. Dr-ing. Rudolph Christiani (f. 1877) är
kanske det främsta namnet på området. På
elasticitets-lärans och statikens fält har professor Asger Ostenfeld
(1866—1923) varit föregångsman.
Förutom inledningskapitlet "Historie og
Forudsæt-ninger" har Lichtenberg (f. 1902) även skrivit om
"Maskin-og Skibsbygningsindustrien". üvriga medarbetare ha varit
Svend Wiirtz (f. 1893) för "Elektroteknikken", Paul Molde
(f. 1900) för "Den kemiske Teknik" och Svend Nielsen
(f. 1907), vilken behandlar "Bygningsteknikken".
Vi stanna i det följande vid det sista avsnittet, då ju ej
mindre än 46 % av Danmarks högskoleingenjörer äro
väg-och vattenbyggare, därav många världsmedborgare (Tekn.
T. 1942 V h. 7 s. 97, h. 8 s. 117). Följande må särskilt
framhållas.
Danskarna ha sedan 1847 byggt 5 000 km järnvägar
hemma och utomlands omkring halva denna längd i
Turkiet, Iran, Estland, Litauen och Venezuela. Numera är
nybyggandet avslutat och de tekniska förbättringarnas tid
inne. En säregen uppgift mötte 1920, då Sönderjylland
återgick till Danmark. Det tyska järnvägsnätet var så
förfallet, att man med lätta lok kunde köra 25 km/h;
250 km statsbanor ha iståndsatts men 340 km smalspåriga
linjer nedlagts.
Efter järnvägarnas tillkomst försummades liksom hos
oss vägarna, men under det första världskriget kom
förnyelsen, främst genom beläggningar. Man har 8 000 km
huvudvägar och 44 000 km bivägar. Även här medförde
tyskarnas försummelser nya problem, ty vägarna i
Sönderjylland befunno sig på samma ståndpunkt som 1864, då
landet förlorades. Av stor betydelse har varit det 1928
inrättade Vejlaboratoriet (Tekn. T. 1940 V b. 1 s. 12, h. 10
s. 139; 1941 h. 3 s. 43; 1942 h. 7 s. 100, h. 9 s. 135; 1943
h. 3 s. 45).
I fråga om broar inta nog danskarna ett av de främsta
rummen i världen. Det yppersta namnet är professor
Anker Engelund (f. 1889), högskolans nuvarande rektor.
Vi känna alla Lillabältsbron (1928—35) med 1 178 m längd,
på sin tid Danmarks teknisk-nationella storverk, den
3 200 m långa Storströmsbron (1933—37) och många andra
såsom Limfjordsbroarna m.fl. Praktiskt taget har danskt
brobyggande förekommit i världens alla länder.
Tunnelbyggandets topp är Maastunneln i Rotterdam
(1937—42) med det största kända 4-kantiga tvärsnitt.
(Tekn. T. 1942 V h. 5 s. 79).
Danmarks fördelning på öar och 7 000 km kustlinje har
medfört skapandet av 400 hamnar (högsta djup 10 m).
Sandvandringen och vattenståndsväxlingen (max. 7 m) på
Jyllands västkust ha uppställt svårlösta problem. Utrikes
lia stora arbeten utförts.
En överraskning för mången torde vara att över 100
vattenkraftverk (högsta fallhöjd 25 m) lia anlagts.
Mycket vore att tillägga, men endast följande må
särskilt påpekas. Bristen på järn tvingade till
järnbetongkonstruktioner (sedan 1896) och denna teknik ha
danskarna bragt till fulländning på alla byggnadstekniska
områden. En annan utpräglad företeelse är de många
världs-famnande entreprenadfirmorna — i London lära t.ex.
finnas sex företag i järnbetong — vilka även i
teknisk-konstruktivt hänseende stå i första ledet. R S
DK 631.3(048)
Maskinbog for Landnuend, utgiven av Udvalget for
Afholdelse av Kursus i Maskinbrug for Landmænd,
redigerad av statskonsulent Niels Balle. 5:e uppl.,
Teknologisk Instituts Forlag, Köpenhamn 1942. 790 s., 700 fig.
12 dkr.
För lantbruksingenjörer och de väg- och vattenbyggare,
som ha med jordbruk att skaffa, t.ex. vid
skadeståndsuppgörelser, innehåller denna bok av Balle och hans elva
medarbetare allt vad en byggnadstekniker behöver veta
om jordbrukets maskinella utrustning.
Alla slag av motorer, maskiner och redskap äro
föremål för detaljerade redogörelser, varvid man särskilt fäster
sig vid rikhaltiga erfarenhetsrön. Ur vår synpunkt äro
även alla data om kraftförbrukning och driftekonoini
värdefulla, då de i allmänhet äro svåråtkomliga och
motsägande.
Som bevis för det förtroende arbetet tillvunnit sig må
framhållas att ny upplaga har utkommit ungefär vart
annat år. Priset är enastående lågt. R S
DK 691.32 + 693.5(048)
Ny Ytong-broschyr, Om Ytong, Yxhults ångliärdade
gasbetong, handlar en broschyr med vederhäftigt tekniskt
innehåll och en konstnärlig utformning. Ur innehållet
märkes en historisk återblick, tekniska data om
Ytong-en, en utredning om värmeisoleringen samt detaljritningar
över olika hustyper uppförda av Ytong. Från
Jernkontorets Annaler 1824 citeras en redogörelse av professor
Pasch, vari denne framhåller den brända alunskifferns
stora betydelse vid byggandet av Göta Kanal. Man får
veta, att Ytongens fuktighetshalt normalt ligger vid 3
viktsprocent. Vid angivande av det praktiska
värmeledningstalet har man dock för säkerhets skull räknat med
5 %, varför Ytong isoleringsplattor [y = 0,45) har A — 0,09
och Ytongblock [y = 0,70) A = 0,14. Den ekonomiskt
lämpliga tjockleken för Ytongväggar har beräknats och anges
för nordligaste Sverige till 30 cm och för sydligaste 22,5
cm. Man finner alltså, att de tidigare vanligen använda
tjocklekarna i genomsnitt böra ökas med 2,5 cm. De
ritningar, som avsluta broschyren, äro instruktiva och belysa
ett flertal praktiska byggnadsproblem. Yngve Steen
Engelska böcker DK 013 = 2
Kellog, Charles E, The Soils that Support Us: an
Introduction to the Study of Soils and their Use.
Macmil-lan, New York 1941, 370 s. 16 sh.
White, Councillor F, Reconstruction in Coventry
(Britain To-Day nr 73). University Press, Oxford 1942,
7 s. 6 d.
Osborn, F J, New Towns after the War. J M Dent,
London 1942, 72 s. 4 sh 6 d.
Jensen, Vernon P. Moments in Simple Span Bridge
Slabs with Stiffened Edges. (University of Illinois
Engineer-ing Experiment Station. Bulletin No 315) 106 s.,
University of Illinois, Urbana, 111., 1 dollar.
Olof Magner
Nyassaland Protectorate: Geological Survey
Department. Colonial Development: Water Supply Investigation.
(Progress Report No 8 for the Year 1938.) 22 + 4 s.
Government Printer, Zomba.
I artiklen "Vind på hengebroer" i Tekn. T. 1943 V h. 8 er
kommet in et par trykkfeil i ligningene (4 f) og (5 (3). Dissc
ligrninger skal ha fölgende form.
(4f)
Ci a i — C, a-j = frjy^ (æ ’"’-> — Wk — 0,97 a,)
2
— C2 oi + Ca az= ~ t (<xwb — 9 wk — 235.5 o3)
ipjr(9 + <x)
2
Ci ai — Cj aj = , – Aocwb — Wk — 0,97 ai) +
fi n (1 + <x)
M[ A2 2 jr
+ ~ßW ti– + A-’
2
— C2ai + Caa8= „ „ ; (<xwb — Wk — 235,5a3)-(-
3 ß n (9 + at)
6 n
JW 9JØ + V
Under avsnittet Kontinuerlig vindforband er allo sinus-,
cosinus- og: tangensfunksjoner av >. hyperbolske. A A-J
■ (5 d}
V 156
25 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
