Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
eller, om man sätter
q3 ■ a - ot-T)
3-^— = /? (konst.)
1 ^5,33
Vid varierande q får man i stället för q3’ a
sätta in 2 q • a„= (fr3 • ax + q* • a2 etc., där
f/i, 72 etc. äro vattenmängderna under resp.
ax, ci2 etc. timmar/år. Härvid behöva i regel ej
medräknas de tider, då den framrinnande
vattenmängden är större än driftvattenmängden, ty
under sådan tid kan friktionsförlusten oftast
kompenseras genom ökad driftvattenmängd.
Skola vi nu t.ex. genomföra beräkningen för
en trycktub, erhålles enligt föregående, om ränta
pius amortering sättes till e % per år, en
årskostnad för anläggningen av
Ai = ■ pds ■ L kronor
Om tuben är relativt lång, så att
inströmnings-förlusterna kunna försummas, erhålles
Ai -f- A2 = min.
all*sà ßd5M + joö pd2 ■ L = min.
Derivering ger
— 5,33 ■ ß ■ L-d~6’m —^ ■ p ■ L ■ d — 0
och
7 33 7 33
f 2 ■ e • p r e • p
Härav framgår även bl.a. att trycktuben skall
avsmalna nedåt i stort sett omvänt i förhållande
7,33^
till V p, och vidare att, om n lika grova tuber
utföras i stället för en enda för samma
vattenmängd, blir dessa tubers diameter
~ 7,33_ 2,45 U1
Vn3 Vn
För n = 2 fås exempelvis
da æ 0,75 ■ di
Här skymtar problemet om det ekonomiska
antalet tuber. Där kommer en del andra faktorer
in, såsom driftsäkerhetshänsyn, men även
kostnaden för. grenanordningar etc., varigenom
problemet kompliceras. Detta sammanhänger även
med aggregatstorleken, som är en ännu mera
komplicerad fråga, vilken måste lösas i samarbete
emellan turbinmannen, elektrikern och
vattenbyggaren.
Vattenvägsteknik
Här möta oss många ekonomiska problem av
såväl liknande som andra slag.
Bestämmandet av fartygsdjupgåendet för en
projekterad trafikkanal är en kombinerad
byggnadsteknisk och merkantil fråga med starkt na-
tionalekonomiskt inslag, som det skulle föra för
långt att här ingå mera på än att framhålla, att
den trafik, som fordrar ett större djup på
kanalen, bör kunna betala kostnadsökningen för
uppfyllande av denna fordran.
Den ekonomiska tvärsektionen av kanalen
bestämmes av det vanliga villkoret, men härvid falla
anläggnings- och underhållskostnaderna på
kanalägaren samt driftkostnaderna, dvs.
kostnaderna för fartygens framförande, i första hand på
trafikanterna. Dessa intressen böra dock anses
samordnade. Även säkerhetssynpunkter (för
möten) inverka, men det är svårt att ge dessa en
matematisk-ekonomisk form. Här — liksom vid
vissa tilloppskanaler vid vattenkraftanläggningar
— går det i regel ej att räkna
underhållskostnaderna till någon viss procent av
anläggningskostnaden. Underhållsprocenten bör i de flesta fall
minska med ökad anläggningskostnad, ty ju större
tvärsektion desto mindre erosionsskador.
Vid beräknandet av kostnaderna för fartygens
framförande kunna flera alternativ föreligga,
beroende bl.a. på förutsatt hastighet.
Framdrivnings-arbetet för en viss sträcka, vilket i fritt, öppet
vatten är ungefär proportionellt mot kvadraten
på hastigheten, växer i kanaler efter en något
högre potens på denna (omkring 2,5), beroende
på ökad virvelbildning och fartygets större
"sättning" vid ökad hastighet. Naturligtvis kommer
även den beräknade trafikintensiteten med i
beräkningen.
Att sammanställa alla dessa omständigheter i
en enkel formel för beräknande av den
ekonomiska kanalsektionen låter sig knappast göra.
Man blir hänvisad till att med ledning av
erfarenheter från liknande fall uppställa några alternativ
och sedan ekonomiskt jämföra dessa.
Till vattenvägstekniken räknas även
hamnbyggnaderna. Bestämmandet av en hamns
allmänna läge med hänsyn till trafikens och
handelns krav torde närmast falla inom
kommunikationstekniken, men valet av plats inom ett
begränsat område vid en viss stad blir ju närmast
beroende på grundförhållandena. Här komma vi
åter in på de geotekniska frågorna, och det torde
vara så att dessa ha sin största betydelse just
inom detta område.
En annan fråga, som ofta uppstår inom
hamnbyggnadstekniken, är valet av kajkonstruktion
och särskilt valet emellan sten- ocli träkaj. Här
spela underhållskostnaderna en stor roll och även
anläggningens livslängd har stor betydelse.
Man kan lämpligen grafiskt framställa dessa
förhållanden genom kurvor, angivande vid varje
tidpunkt summan av anläggnings-,
underhålls-och ombyggnadskostnaderna, inklusive ränta
intill samma tidpunkt. Det blir ett diagram liknande
fig. 2.
Det är här i regel ej ekonomiskt lönande att se
för långt in i framtiden. Det kan ofta vara till-
V 160
25 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
