Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Framställningen kan ej sägas vara bättre eller mera
lättfattlig än vad som förekommer i de vanliga
handböckerna, t.ex. "Betongkalendern". Det förefaller som
om förf. försuttit ett upplagt tillfälle att för
solve-ringen av de statiskt obestämda systemen införa eller
åtminstone omnämna de allt vanligare moderna
beräkningsmetoderna, i synnerhet som det här tydligen
gäller att så kortfattat som möjligt hjälpa läsaren till
rätta vid två så vanliga konstruktioner som den
kontinuerliga balken och tvåledsramen, vilken senare för
övrigt behandlas utan hänsyn till de i figurerna
angivna voterna. Göte Bohman
DK 624.072.32(048)
Egeiivsegtsinomenter i To-charniersbuer og lignende
Dragerformer och Egenvægtsmomenter i bueafstivede
liiassive Bjielker, av O A Rygaabd. Bygnadsstatiske
Medd. 1941: 1. Dansk Selskab for Bygningsstatik,
Köpenhamn. 3,50 dkr.
I den förra uppsatsen påpekar förf., att det i den
byggnadsstatiska litteraturen icke tillräckligt
framhålles, att man vid beräkning av moment, härrörande
från en belastning, till vars trycklinje den belastade
konstruktionens systemlinje mer eller mindre ansluter
sig, icke utan vidare bör genomföra beräkningen med
tillhjälp av sådana astatiskt bestämda system, där det
ursprungliga systemets bågfunktion ersättes med en
balkfunktion, liksom icke heller vid användning av
influenslinjer. Han framhåller att det, då momentet
uttryckes i formen
M = Mo — 2’ M: Xt
är uppenbart, att man då momentet M erhålles ur en
differens av tvä värden av samma storleksordning
och när man på förhand vet, att det sökta momentet
är en relativt liten storhet, vilket är fallet vid
bågkonstruktioner enbart påverkade av egen vikt, måste
tillse, att även itf0-momenten bli av motsvarande
ringa storleksordning. Detta uppnås genom
omsorgsfullt val av statiskt bestämt system eller genom att
i förväg avskilja eller binda de krafter, för vilka
systemet är format, så att av dessa framkallade stora
moment i det statiskt bestämda systemet icke
komma att direkt ingå i beräkningarna.
Som allmän regel gäller, att det statiskt bestämda
systemet i sin funktion så långt möjligt bör likna det
givna. Förf. påpekar, att han tidigare framhållit det
lämpliga i att använda treledsbågen som statiskt
bestämt system vid beräkning av en inspänd båge och
visar här hur tvåledsbågen — med eller utan
dragband — beräknas genom införandet av led i hjässan i
hjälpsystemet och langerbalken genom införandet av
led i dragbandets mitt.
I den senare uppsatsen anmärker förf., att
konstruktionstypen ofta benämnes mjuk båge med
avstyv-ningsbalk under det att den rätteligen efter sitt
verkningssätt borde kallas "bågavstyvad balk", då det är
balken och icke bågen som är konstruktionens
huvudelement. Balken är så att säga understödd av
stång-polygonen, i det att denna överför en bestämd, av
polvidden beroende del av knutpunktsbelastningarna
direkt till upplagen. Härefter övergår förf. till att
behandla de hithörande konstruktionstyper, i vilka
stångpolygonen avger sin normalkraft till själva
balken vid dennas ändar, utvändigt statiskt bestämda
och invändigt statiskt obestämda konstruktioner, där
sålunda även balken blir utsatt för en normalkraft,
dragande när stångpolygonen ligger över balken
(tryckbåge) och tryckande när den är underliggande
liksom ett polygonalt dragband. Systemet kan
emellertid lätt omvandlas till utvändigt statiskt obestämt
genom att stångpolygonens ändar frigöras från balken
och i stället understödjas i upplagen, så att stång-
polygonen följaktligen endast är förenad med balken
genom hängstagen, varvid balken icke påverkas av
normalkraft.
Förf. påpekar, att kraftfördelningen i en balk med
underliggande dragband infästat i balkändarna, med
undantag för normalkrafternas tecken, helt
överensstämmer med balk med tryckbåge, och genomför
därefter resonemanget för en langerbalk. Han påpekar
härvid vad som i föregående uppsats framhållits,
nämligen vikten av omsorg vid valet av hjälpsystem,
så att dettas funktion i görligaste mån liknar
verkningssättet hos det system, som skall beräknas. Detta
uppnås genom att bibehålla bågverkan i det statiskt
bestämda systemet antingen medelst uppskärandet av
stångpolygonen och insättandet av hjälpkrafter i
snittytorna, som i storlek likna den s.k. "statiskt
bestämda andelen av horisontalkraften" eller genom att
bibehålla stångpolygonen i ursprungligt skick och i
stället införa en led i balken. Slutligen kan
hjälpsystemet vara det givna systemet självt, på vilket man
direkt använder arbetsekvationerna.
Sistnämnda sätt att genomföra beräkningarna är
räknemässigt kortast och mest instruktivt och
tillämpas därför i det följande.
Förf. genomräknar vidare —- vilket högst väsentligt
underlättar förståelsen av problemet — ett enkelt,
men konkret räkneexempel och diskuterar därvid
erhållna värden samt anlägger slutligen en del
synpunkter på införandet av hjälpkrafter vid montering
av stora broar. Anders Cronström
DK 624 : 669.18(048)
Staalkonstruktioner I, Staalkonstruktionemes
alminde-lige Teori og Teknik, av Anker Engelund. Köpenhamn
1943. Jul. Gjellerup. 464 s„ 464 fig., 6 pl. 42 dkr.
Till raden av utmärkta danska tekniska läroböcker har
nu kommit ytterligare en, i det att professor Engelund i
tryck utgivit sina föreläsningar över stålkonstruktioner,
hållna vid Tekniska Högskolan i Köpenhamn. Det är ett
omfångs- och innehållsrikt arbete, som härmed
presenteras. Del I, som nu utkommit, omfattar
stålkonstruktionernas allmänna teori och detaljutbildning. Det är förf:s
avsikt att senare i en andra del behandla
stålkonstruktionernas användning, speciellt i hus- och kranbyggnad.
Till denna senare del kommer då att hänföras även
stålkonstruktioners utförande och montage.
Kapitel 1 innehåller en synnerligen detaljerad
framställning av nit- och bultförbands utbildning och
hållfasthet vid såväl statisk som dynamiska belastning.
Speciellt är sammanställningen av resultat från utförda
utmattningsförsök ined olika stålkvaliteter och nitförband
av stort intresse.
Kapitel 2 behandlar svetsförband, dels olika
svetsmetoder, dels förbandens utbildning och dimensionering samt
hållfasthet vid såväl statisk som dynamisk belastning.
Genom anknytning till en hel del utförda försök klargöras
motiven för en mängd annars rätt svårförståeliga
detalj-föreskrifter, som finnas intagna i gällande bestämmelser
för utförande ocli beräkning av svetsade konstruktioner.
Kapitel 3 behandlar massiva stålbalkar. Först genomgås
utbildning ocli dimensionering av nitade och svetsade
plåtbalkar. Därefter lämnas en översikt av hållfastheten vid
statisk och dynamisk belastning. Utbildningen av krökta
balkar samt ramhörn ägnas cn rätt ingående behandling.
Ett synnerligen intressant avsnitt ägnas åt
stabilitetsproblemen. Särskilt är framställningen av livplåtsknäckningen
mycket klargörande och instruktiv. Förf. har här på ett
briljant sätt sammanfört dc viktigaste resultaten av de
hittills, speciellt under sista årtiondet, publicerade
forskningsresultaten rörande dessa problem. Även balkars
vipp-ning behandlas i detta sammanhang.
Kapitel 4 behandlar fackverksbalkar, dels nitade, dels
svetsade. Även om användningen av såväl plåtbalkar som
V 168
25 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
