Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gästgiveriordning till stånd. Omständigheter, som tyda
på att landets vägväsende inträtt i en ny utvecklingsfas.
För Västergötlands del kommo dessutom resultaten av
fredssluten i Brömsebro och Boskilde att spela en
betydande roll.
Västergötland, som tidigare varit en gränsprovins mot
Danmark—Norge, kom genom de svenska landvinningarna
att ligga inne i landet. På kommunikationerna och
vägnätets utveckling kom denna lägesförändring givetvis att
få en revolutionerande inverkan. Från att tidigare ha
haft sina viktigaste förbindelser mot öster kom
landskapets vägnät nu att utvecklas till att betjäna den ökande
genomfartstrafiken mot västkusten och Skåne. De
strategiska skälen synas dock fram till och med Karl XII:s
lid ha haft den ojämförligt största betydelsen för
vägnätets utformning.
Ehuru fortskaffningsmedlens art under de 200 åren icke
förändrades, ägnades dock allt större vård åt såväl
vagnar och hästar som vägar, med ty åtföljande
förbättringar. Kartläggning av landet började även bidra till
kännedomen om vägnätet.
Genom referat och citat ur reseskildringar lämnar förf.
en tidsenlig bild av vägförhållandena i Västergötland
under den skildrade perioden. Här kunna nämnas Erik
Dahlbergs dagboksanteckningar från resor på ett
trettiotal västgötavägar samt Carl von Linnés Västgötaresa 1746,
som med de återgivna anteckningarna ger en god glimt
av samtidens vägar och vägkultur. Härtill bidra också
återgivna tidsenliga kartor över landsvägarna i landskapet
år 1742 samt förteckning över gästgivaregårdar med
avståndsuppgifter.
Om vägunderhållet, som på den tiden som regel
utgjordes av naturaunderhåll, anger förf., att i vissa härader
i Älvsborgs län enskilda personer synas ha åtagit sig
underhåll på entreprenad. I fråga om milstolpar synes
landskapet ha varit ett föregångsland, i det att man tack
vare landets rikedom på kalksten kunde utbyta de eljest
brukliga träpålarna mot stenstolpar.
De för den lidens samfärdsel så viktiga gästgiverierna
ha fått en intressant skildring. Om post- och
diligenstrafiken får man genom förf:s vägledning en god uppfattning
från den tid på 1600-talet, då landskapet genomkorsades
av fyra postlinjer och hade tolv postkontor, till den tid
på 1800-talet, då en diligensresa Stockholm—Göteborg tog
4V2 dygn och kostade 17 till 22,35 rdr banko. Vid de
forsla järnvägslinjernas tillkomst kombinerades resorna
järnväg-diligens.
Om vintervägarna lämna tillgängliga källor mycket
knapphändiga uppgifter. Förf. nämner dock bl.a., att
trafiken till Göteborg och Borås från kringliggande
landsbygd varit synnerligen livlig under vintern.
En god bild av växelverkan mellan väg och odling ger
skildringen av anläggandet av Vanas fästning (Karlsborg).
Fästningen med därtill hörande bebyggelse anlades i en
väglös trakt, men snart nog framtvingades ett vägnät även
i denna landsända.
Vid 1800-talets mitt omgestaltades transportväsendet
väsentligt genom tillkomsten av Göta kanal och
järnvägar, och därmed slutar också förf. sin skildring av 200
års väghistoria i Västergötland. Han har för avsikt att
i en tredje del skildra landskapets väghistoria efter
mitten av 1800-talet.
En lång förteckning över kartmaterial och källor
stärker en i uppfattningen, att boken är grundad på ett digert
forskningsarbete. Som uppslagsverk för vidare studium
av vägförhållanden i allmänhet och i Västergötland i
synnerhet under de 200 åren har den sin givna plats.
Allan Tdnnenjd
DK 624.131.3(048)
Probebelastungen und Probebohrungen, Entnahme
von unges/örten Bodenproben, av dr sc. techn. Curt F
Kollbrunner och dipl.-ing. Charles Langer. Privatgesell-
schaft fiir Bodenforschung und Erdbaumeclianik, Zürich,
Bericht 1S39: 2. 42 s., 23 fig. 4,50 schw. fr.
Bedogörelsen ger i mycket kortfattad form en
översikt över de hjälpmedel, som stå till ingenjörens
förfogande vid bestämmande av markens bärighet under en
projekterad nybyggnad.
I det första avsnittet, "provbelastningar", understrykes
nödvändigheten av att tyda resultatet av provbelastningar
med den största försiktighet, i synnerhet när det rör sig
om jordarter med stor kohesion. Genom ett par exempel
belyses mycket ingående, hur kortvariga provbelastningar
i mindre skala vid sådana tillfällen kunna ge ganska
missvisande upplysningar om de sättningar som uppstå,
när jordlagren under en längre tid utsättas för
belastningen från en byggnad. Endas! genom systematiska
upptagningar av ostörda borrprov och noggranna
laboratorieundersökningar av dessa är det möjligt att på förhand
få reda på storleken och förloppet av de sättningar, som
kunna väntas vid grundläggning på övervägande
kohesio-nära jordlag.
Man saknar emellertid en uppgift om, att
provbelastningar på icke kohesionära jordlag — sand, grus etc. —
kunna ge ytterst värdefulla upplysningar om bärighet och
sannolika sättningar, om blott förhållandet mellan
belastningsytan och fundamentets yta tas med i
beräkningen.
Det andra avsnittet, "provborrningar", ger en kort
översikt över de olika, mest använda borrmetoderna:
per-kussionsborrning, rotationsborrning och upptagande av
ostörda borrprover. Denna sista del är utan tvivel —
med de talrika litteraturhänvisningarna och avbildningar
av sju av de mest använda borrkonstruktionerna —
redogörelsens mest värdefulla. Förf. fastslå, att det är förste
byråingenjör John Olsson, som med sitt "kolvborr" har
äran av att vara den förste, som konstruerat en praktiskt
användbar apparat för upptagande av ostörda lerprov.
I ren sand är det som bekant ytterst svårt att ta upp
prov med bibehållande av den naturliga lagringen och
vattenmängden. Enligt författarnas erfarenheter löses detla
problem bäst antingen genom "förstening" (kemisk
injektion) av provets understa del eller genom lätt frysning av
hela provet, och dessa tillvägagångssätt beskrivas
ingående. C T Winkel
DK 624.072.233(048)
Der durchlaufende Balken auf elastisch senkbaren
und elastisch drehbaren Stützen einschliesslich des
Balken auf stetiger elastisclier Unterlage, av dr sc. techn.
Alfred Mänger. Gebr. Leemann & Co., Zürich und
Leipzig 1939. 169 s., 77 fig. 7,20 RM.
Det helt generella fallet av i rubriken angivna
konstruktioner behandlas här enligt ett
beräkningsförfarande som påminner om Efsens metod för beräkning
av dylika konstruktioner på fasta stöd. Sålunda
beräknas först, med början i systemets ena ände, för
varje fack ett antal konstanter, gällande för systemet,
oberoende av belastningen. Med ledning dels av dessa
konstanter, dels av vissa av belastningen beroende
uttryck, beräknas därefter för varje belastat fack
primära moment och avskärningskrafter, vilka slutligen
spridas i systemet. Självfallet blir förfaringssättet
betydligt mera invecklat än vid fasta stöd. För varje
balkände måste ca 30 olika konstanter beräknas, varav
dock de flesta äro hjälpkonstanter, vilka införts för att
undvika långa formler och möjliggöra beräkning i
tabellform.
Även balk på jämnt elastiskt underlag behandlas,
varvid grunden ersättes av ett antal tänkta elastiska
stöd.
Avhandlingen är utförlig och noggrann. Förf. har
lagt stor vikt vid att åstadkomma ett överskådligt
schema för beräkningens genomförande. Talrika
exempel finnas, vilka dock lida av det felet, att de i
25 sept. 1943
V 171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
