- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1944 - Den svenska industrins fredsperspektiv, av Thorsten Odhe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

TEKNISK TIDSKRIFT

och -branscher på hemmamarknaden än på
exportmarknaden. Slutligen åstadkom för vårt
lands del valutapolitiken efter övergivandet av
guldmyntfoten år 1932 visserligen i viss mån
förbättrade förutsättningar för avsättningen av våra
exportprodukter. Men samtidigt försvårades
därigenom importen av industriella färdigvaror och
en uppmuntran skänktes sålunda tillkomsten av
nya företag inom hemmamarknadsindustrin.

Huru omständigheter som de här nämnda
påverkade den snabba tillväxten av produktionen inom
textil-, glas-, porslins-, gummi-, växtolje-, bil-,
cykel-, hushållsmaskin-, radio- och andra industrier
med väsentlig avsättning på hemmamarknaden,
behöver knappast belysas med siffror över hela
linjen. För att blott ta ett par exempel kan
påpekas, hur tillverkningsvärdet av automobiler steg
från 33 Mkr. i genomsnitt för åren 1926—30 till
133 Mkr. år 1938 och produktionen av cyklar och
motorcyklar, mätt i värdet, under samma tid från
24 till 52 Mkr. Förändringarna i den industriella
produktionsstrukturen kunde klart avläsas i
importens sammansättning. Växande siffror i
importstatistiken redovisades av råvaror och
utgångsmaterial — textilvaror, såsom ull, bomull,
hampa, lin etc., vidare kautschuk, oljefrön och
metaller sådana som koppar, zink och bly — samt
av andra nyckelvaror: aluminium, magnesium,
volfram, nickel, kobolt, kvicksilver, bensol och
en hel rad kemikalier. Därjämte stegrades starkt
importen av stenkol och mineraloljor. Bilismen
hade sitt snabba och kraftiga genombrott direkt i
den industriella expansionens spår.

Men hemmaproduktionen inom industrin fick
också en kraftig stöt framåt genom den
socialpolitiskt färgade konjunkturpolitik, som — först
under protester från en del håll, sedan med
mindre och mindre tveksamt gillande —
tillämpades i vårt land för att söka begränsa
räckvidden av den i början av 1930-talet inbrytande
internationella depressionen. En av de kraftigast
uppblomstrande hemmamarknadsindustrierna i
Sverige under 1930-talet var t.ex.
byggnadsindustrin, som under högkonjunkturåren uppgick till
ett årligt produktionsvärde av omkring en miljard
kronor årligen. Under de nämnda
högkonjunkturåren i slutet av 1930-talet omfattade
bostadsbyggandet 70 till 75 % av all
byggnadsverksamhet i landet. Av byggnadsverksamhetens
uppsving påverkades byggnadsämnesindustrier,
såsom t.ex. cement-, snickeri- och
wallboardindustri-erna, samt mindre direkt, men ändå påtagligt, de
industrier, som höra samman med bosättningen:
möbel- och husgerådsindustrierna. Också andra
industrier — särskilt inom den egentliga
konsumtionsvarugruppen — visade under påverkan av
den stegring och utjämning av köpkraften, vilken
ägde rum under inflytande av 1930-talets statliga
konjunkturpolitik, så kraftigt uppsving som
aldrig tidigare.

Det är emellertid väl värt att än en gång
understryka, att hela denna kraftiga utveckling av
hemmamarknadsindustrierna kom till stånd utan
att det tull- eller handelspolitiska
industriskyddet förstärktes — med ett fåtal, i det stora
sammanhanget rätt betydelselösa områden som
undantag. En autarkisk anpassning i den mening,
att den svenska industrins resurser skulle sam
ordnas och organiseras i syfte att skapa
beredskap för en längre eller kortare tids avspärrning
från världsmarknaden, även om anpassningen
skulle åstadkommas så, att en del av
produktionen skulle komma att försiggå på uppenbart
oekonomiskt sätt och med risk för en allvarlig
försämring av levnadsstandarden, var en tanke,
som före krigsutbrottet år 1939 inte hade någon
som helst klangbotten varken i statsmakternas
politik eller inom än så små kretsar tillhörande
den industriella opinionen i Sverige.

Det är påtagligt, att denna inställning från både
statsmakternas och industrins sida är en tillgång
av allra största betydelse, när det efter krigets slut
gäller att lösa de produktionspolitiska problem
för vår industri, som under tiden uppstått och
mångfaldigat sig. Den autarki, som vi före
krigsutbrottet så enhälligt avvisade i princip, så länge
valet stod oss fritt, har under kriget blivit högsta
bjudande praktiska politik. Det har redan
påpekats, huru vi under perioden närmast före kriget
byggde upp och förstärkte vår
hemmarknadsin-dustri på grundval av råvaror, som importerades,
till stor del från transoceana länder, och betalades
med våra exportvaror. Genom att denna
förstärkning av hemmamarknadsproduktionen ägde rum
inom ramen för det internationella varuutbytet
kom det att betyda en ökad anslutning till den
internationella arbetsdelningen från vårt lands sida
och medförde därför heller ingen sänkning, utan i
stället en kraftig höjning av levnadsstandarden.
Handelsavspärrningen under kriget har medfört
kraftigt minskad tillgång på eller rent av
fullständig avspärrning från de råvaror på vilka
hemmamarknadens expansion under 1930-talet
byggde. Den svenska industrin har, till stor del
efter statsmakternas planering och med deras
bistånd, satt in ett intensifierat uppfinnarearbete
och en betydande del av sina övriga resurser för
att framställa brukbara ersättningsvaror, vilka
skola kunna ingå i tillverkningsprocesserna
ungefär som de tidigare importerade råvarorna och på
så sätt möjliggöra fortsatt täckning i betydande
utsträckning av vårt konsumtionsbehov även på
de mest utsatta punkterna. Intresset härför har
på de allra flesta punkter direkt sammanfallit
med vår försvarsberedskap, antingen nu denna
är av direkt militär natur eller förbunden med vår
folkförsörjning. Därför ha också räntabilitetens
krav i åtskilliga fall måst helt lyftas åt sidan eller
tillerkänts en blott sekundär plats.
Krigshushållningen har sålunda nödtvunget måst anamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free