Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1944 - Den svenska industrins fredsperspektiv, av Thorsten Odhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
TEKNISK TIDSKRIFT
varande rycka närmare vid horisonten, och
skuggan av det hotande moln, som utgöres av den
auktoritära diktatoriska planhushållningen med
dess planer på systematisk handelspolitisk
exploatering av svagare länder, i motsvarande grad
skingras. Den svenska industrin nådde både sin
lörsta stora utveckling och sina
häpnadsväckande framsteg mellan de två världskrigen inom den
internationella arbetsdelningens ram. Också efter
det nuvarande krigets slut ser den på det
internationella varuutbytets återställande som den
viktigaste förutsättningen för fortsatt uppsving. Man
har all anledning anta, att vår exportindustris
produkter höra till dem, vilka även under en i
handelspolitiskt avseende mer eller mindre kaotisk
övergångsperiod skola stå i första rummet bland
dem, som efterfrågas för återuppbyggnadsarbetet.
Med all säkerhet kommer exportindustrins
mobilisering för freden att erfordra snabba och
omfattande investeringar på de områden, där
utbyggande och underhåll eftersatts under krigsåren.
Såsom utvecklingen under 1930-talet visat kan ett
industriellt uppsving emellertid mycket väl under
vissa perioder av ett folkhushålls utveckling anta
formen av en utbyggnad och en differentiering av
de för hemmamarknaderna arbetande
industrierna, på grundval av från avlägsna länder
importerade råvaror. Men dessa måste — vilket man ej
lår glömma — förvärvas genom prestationer å
vår sida. Lagren av råvaror och
driftförnödenheter äro i nuvarande läge i största utsträckning
tömda, och våra utländska tillgodohavanden
kunna ju inte mer än underlätta vad man skulle
kunna kalla en ny start. I fortsättningen blir
omfattningen av våra importmöjligheter helt
beroende av exportindustrins prestanda. Att dessa
kunna höjas långt över sin nivå före kriget genom
ett allt grundligare och i ekonomiskt avseende
mera lönande utnyttjande av svenska
naturtillgångar synes sannolikt. Den mobilisering och
forcering av de tekniska krafterna, som ägt och
alltjämt äger rum under avspärrningen, talar
starkt för att denna utveckling skall kunna bli ett
viktigt stadium av omedelbar betydelse på
återhämtningens väg. I den mån full sysselsättning
vidmakthålles även under övergångstidens
påfrestningar och därigenom köpkraften under
fortgående utjämning bevaras, skapas härigenom
förutsättningar för en ny, markerad framstegsperiod
för de på transocean råvarutillförsel grundade
hemmamarknadsindustrierna.
För den utveckling inom de under krisen
tillkomna nya industrierna, som nu är i gång, kan
under alla förhållanden ett mycket värdefullt
handtag ges av statsmakterna genom ett med
kraft och snabbhet insatt, systematiskt
genomgripande stöd åt den tekniska
forskningsverksamheten inom industrin. Vilket värde ett sådant stöd
äger har demonstrerats på de områden, där
statsmakterna nu under krisen känt sig föranlåtna att
göra särskilda insatser, t.ex. den syntetiska
gummiindustrin och skifferoljeframställningen. Ett
påskyndande av den tekniska utvecklingen inom
de nya industrierna bör rimligtvis också komma
att leda till en fortgående minskning av
framställningskostnaderna och underlätta en lösning
av de produktionspolitiska problem i samband
med dessa industrier vid fredens ingång, vilka
redan antytts. Det är påfallande, hur även i de
krigförande länderna, där den industriella
krigsansträngningen framtvingar en forsknings- och
experimentverksamhet av för oss okända mått,
industrins krav på statens stöd i detta avseende
resas allt starkare. Sålunda ingav nyligen
brittiska industriförbundet en utförligt motiverad
framställning, vari det begärdes att statsmakterna
skulle ta hela den centrala forsknings- och
tekniska experimentverksamheten för industrins
räkning i egna händer och i största möjliga
utsträckning, i den mån det rörde sig om samarbete
med den rena vetenskapliga forskningen, förlägga
denna till universiteten eller andra vetenskapliga
anstalter. Det framhölls också, att det var ett
oeftergivligt krav, att centrala forskningsinstitut med
det snaraste skulle upprättas för samtliga de
industribranscher, som ännu sakna sådana. Såsom
minimum för de anslag av statsmedel, som
erfordras härför, angavs en miljon pund sterling.
Vad vårt land beträffar äro de för viktiga
branscher — såsom träindustrin, cellulosa- och
pappersindustrierna, cementframställningen,
byggnadsindustrin, järn- och metallindustrin etc. —
avsedda centrala forskningsinstitut, vilka
planerats eller äro under upprättande med statens
stöd, att hälsa med stor tillfredsställelse. Den
övervägande bördan och ansvaret för den
tekniska forskningen vila dock ännu på de
enskilda företagens axlar, och det är lätt förklarligt, att
företagen i ett litet land som vårt endast
undantagsvis kunna ha de resurser till förfogande,
vilka stå de kapitalstarka koncernerna i de stora
industriländerna till buds. Skulle dessa resurser, i
enlighet med det ovan anförda brittiska kravet,
komma att bli ytterligare förstärkta genom ett
integrerande samarbete med statsmakterna i
ifrågavarande länder, framstår den tvingande
nödvändigheten av en omedelbar och systematisk
aktion från svenska statens sida i ännu klarare ljus.
Det är emellertid inte bara på den tekniska
forskningens område, som det kräves ny
kraftan-spänning för den svenska industrins räkning efter
kriget. De industriella arbetsmetoderna ha inom
de stora krigförande ländernas krigsindustrier
gått framåt och fullkomnats i en utsträckning,
som knappast trötts vara möjlig före kriget.
Massproduktionen av rustningsföremål av skilda slag
har givit kostnadssänkande lärdomar i fråga om
arbetsorganisation och maskinanvändning, vilka
efter kriget torde komma att kunna utnyttjas med
slående effekt i den internationella konkurrensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
