Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1944 - Den svenska industrins fredsperspektiv, av Thorsten Odhe - Produksjonsteknisk forskning, av B Hellern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 januari 19 A A
7
av de för nya tillverkningar omställda företagen.
Sannolikt har rationaliseringen gjort framsteg
även inom svensk industri under kriget, men det
torde vara starkt fråga om, huruvida de vunna
erfarenheterna kunna mäta sig med dem i t.ex.
Förenta Staterna, Storbrittanien eller Tyskland,
där praktiskt experimenterande givit sig självt i
så utomordentligt mycket större skala. Också här
synes föreligga ett fält för en samlad och
målmedveten forskning, vilket säkerligen bäst kan
bearbetas genom samverkan mellan företagen
inbördes å ena sidan och mellan dessa och staten å
den andra, varvid staten kan tänkas komma att
ställa stöd av samma slag till förfogande som
beträffande det vetenskapligt-tekniska
forskningsarbetet. Detsamma gäller sådana verksamhets-
områden som de nära sammanhörande
marknadsforskningen och företagsekonomin. I de
krigförande länderna, där samma frågor ivrigt
diskuteras för närvarande, sätter man även
beträffande dessa uppgifters lösning sin lit till det
utomordentligt värdefulla arbetskollektiv, som staten
utgör. Lika hoppfullt som man ser framåt mot en
avveckling av onödigt administrativt tvång, när
detta en dag blir möjligt i en från mörka hot av
så många slag befriad värld, lika tillitsfullt
påkräver man där statens ledning och stöd vid
organisationen av de praktiska arbetsuppgifter på
det produktiva livets område, vilkas lösning skall
öppna vägen till en framtid i framstegets, det
återställda internationella förtroendets och
folkfredens tecken.
Produksjonsteknisk forskning
Direklør B Hellern, Oslo
DK 338.82 : 658.5
Industriens behov for produksjonsteknisk
forskning er idag like viktig som produkt- og
pro-sessforskningen. Jeg har tidligere i mine
utred-ninger om saken søkt å forklare skillet mellem
den produksjonstekniske forskning og
produkt-og prosessforskningen eller også den
teknisk-videnskapelige forskning, ved å betegne den første
som en kvantitativ ekonomisk forskning og den
siste som en kvalitativ forskning. Hermed mener
jeg at den kvalitative forskning beskjeftiger sig
väsentlig med utforskning av produktets
bestand-deler, dets sammensetning, nødvendige prosesser
og fremstillingsmetoder, altså alt det
forhånds-arbeide som er nødvendig for at produktet,
pro-sessen eller metoden kan settes i praktisk
virk-somhet. Den kvalitative forskning beskjeftiger sig
altså primært med kvalitet og sekundært med
kvantitet.
Av like så stor betydning som det er at man
stadig søker å forbedre produktenes kvalitet og
å skape og utforske nye produkter, like så
betyd-ningsfullt er det at disse nye produkter til enhver
tid søkes fremstillet på den mest rasjonelle måte.
Den kvantitative forskning skal derför
beskjef-tige sig med utforskningen av produktets,
pro-sessens eller fremstillingsmetodens praktiske og
økonomiske anvendelse. Den skal beskjeftige sig
med alt direkte og indirekte arbeide som er
nødvendig for rasjonell produksjon og omsetning i
det praktiske erhvervsliv. Den kvantitative
forskning beskjeftiger sig altså primært med kvantitet
och sekundært med kvalitet.
Den kvalitative forskning har som den
kvantitative forskning i almindelighet vært drevet ved
den enkelte bedrift. Den senere tid har dog sett
en utvikling av den kvalitative forskning, mot en
centralisering i private og offentlige
forsknings-institutter. Den produksjonstekniske forskning
har vært fortsatt i de enkelte industrier uten at
det såvidt mig bekjent er kommet til en samlet
centralisering.
Det tyske Reichskuratorium für
Wirtschaftlich-keit, som blev oprettet i 1931, er vel det institutt
som hittil har gjort mest på dette område. I
Amerika og England har man på enkelte felt innen
produksjonsteknikken foretatt endel
forsknings-arbeider ved spesialinstitutter. Således skjer der
noen produksjonsteknisk forskning ved
Mellon-instituttet, om enn dennes samlede virksomhet
nærmest må betegnes som industriell forskning.
Ved New York University og Ohio State
Univer-sity er der drevet forskningsarbeide på
arbeids-studieområdet. I England er forskningsarbeidet
vesentlig lagt på det psykotekniske felt.
Både i de föran nevnte land og andre skjer dog
den produksjonstekniske forskning for alt
over-veiende i de enkelte bedrifter. De store bedrifter
ofrer ofte store beløp på denne forskning, men de
mindre bedrifter har sjelden hverken råd eller
fagfolk til denne forskning og benytter da
privat-praktiserende spesialister i produksjonstekniske
problemer.
Den siste fremgangsmåte er for øvrig velkjent
i de skandinaviske land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
