Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 1944 - Bidrag till vattenturbinernas dimensionering, av K Axel Ahlfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 19 A A
71
Bidrag till vattenturbinernas dimensionering
Professor K Axel Ahlfors, Helsingfors
När det gäller att bestämma en vattenturbins
lämpligaste löphjulsdiameter uteslutande med
hänsyn till de i turbinen uppkomna hydrauliska
förlusterna, således med hänsyn till turbinens
hydrauliska verkningsgrad, kan man med fördel
begagna sig av likheten1
–Vi
där
D2 — löphjulets största genomströmningsdiameter
på utloppssidan i m,
Q <= genomgående vattenmängd i m3/s vid full
belastning,
n = turbinens normala omloppstal per minut,
K = erfarenhetskoefficient.
Likheten gäller alla francisturbiner med större
specifikt omloppstal än 200 och propellerturbiner.
Av de i ekvationen ingående storheterna äro Q
och n alltid bekanta, medan det riktiga valet av K
kan bereda vissa svårigheter. Olika författare ha
nämligen angivit olika värden för denna
koefficient, och några av dessa värden skola här
anföras.
Erfarenhetsvärden för K
I DTV anges k — 4,3 såsom ett lämpligt
medelvärde gällande alla ovannämnda turbintyper,
och detta värde stämmer ganska väl för utförda
goda turbiner.
I Hütte2 ingår en av professor Thoma angiven
tabell över värden för vattenmängd och
omloppstal användbara vid beräkning av
löphjuls-diametern för turbiner med olika specifikt
omloppstal, och av dessa äro några sammanförda i
tabell 1.
Tabell 1.
ns’lt QV/. n’i
200 0,94 m3/s 62 r/m
300 1,34 m3/s 78 r/m
400 1,60 m3/s 95 r/m
varvid bör observeras att Q\ och n\ beteckna
vattenmängd och omloppstal reducerade till 1 m
fallhöjd och 1 m hjuldiameter, medan index l/l
änger att det är fråga om full belastning. Med
Thomas beteckningssätt har man alltså
n> Q u < nD
Vl = -r= och n 1 = "7=
d2Vh Vh
DK 621.24
som tillsammans ge
D
Beteckna vi häri den första faktorn med K, dvs.
K
erhålla vi vår bekanta likhet
d
-u-n
n första f
-n,
a likhet
-"VI
och med tillhjälp av tabell 1 kunna vi nu
beräkna K. De erhållna värdena äro sammanställda
i tabell 2 och äro något mindre än de i DTV
anförda
Tabell 2.
rv/, 200 300 400
K 4,05 3,87 3,90
(K) (4,14) (4,18)
Ta vi emellertid i beaktande att Thoma med
d betecknar hjuldiametern uppmätt vid den
punkt där löpskovelns inloppskant skär
löphjuls-kransen, vilket värde vid vanliga francisturbiner
är något mindre än Z>2, så kunna vi något justera
tabell 2. Utförda turbiner visa att relationen
mellan d och do kan anges genom uttrycket d2æ
äj 1,07 d, varmed vi erhålla de inom parentes i
tabell 2 anförda värdena, vilka ju icke alltför
mycket avvika från det tidigare angivna k — 4,3.
Ernst Panteli3 har publicerat en artikel om
beräknandet av löphjulsdiametern för en
kaplanturbin och kommer härvid till slutekvationen
Q n
d — k
där d = löphjulets yttre diameter (d2),
Qn = den vattenmängd som motsvarar bästa
verkningsgraden.
Panteli anför att han för ett flertal utförda
goda kaplanturbiner funnit K >= 5,2—5,5, som ju
betydligt överstiger det anförda 4,3, men
differensen blir betydligt mindre om vi observera
skillnaden mellan Qn och Q, som speciellt vid
kaplanturbiner kan vara ganska stor.
Försöksvärden för K
För erhållande av säkrare /T-värden har ett
antal försök utförts vid Tekniska Högskolans i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
