Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Den svenska trähusindustrin, av Bengt J Zakrisson - »Teknisk Tidskrift i ny gestalt», av Rolf Steenhoff - Ingenjörerna i försvarets tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 januari 19M
97
Det har redan tidigare framhållits, att
avsaknaden av en enhetlig exportorganisation inom
branschen bidragit till att försvåra öppnandet av
expoi tmarknader för monteringsfärdiga trähus.
När emellertid år 1940 genom krigsförhållandena
en sådan export kom till stånd, blev det också
nödvändigt att skapa en exportorganisation inom
branschen. Detta år bildades tvenne
exportföreningar, av vilka den ojämförligt mest betydande
är Svensk Trähusexport Förening upa. (STEX),
vars huvudintressenter äro AB Svenska Trähus
och HSB. För de fortsatta exportaffärerna
sammanfördes på regeringens föranstaltande landets
samtliga trähusindustrier av någon betydelse till
en gemensam exportförening, Sveriges
Trähus-industriers Exportförening upa. (STINDEX), där
ordföranden utses av Statens Industrikommission.
Trähusindustrins framtidsutsikter
Den alltmera tilltagande bostadsbristen inom
landet måste, när normala tider en gång
återvända, framtvinga en mycket omfattande
byggnadsverksamhet. Enbart hemmamarknadens
behov torde därför komma att innebära ett
avsevärt uppsving för trähusindustrin. Därtill
kommer emellertid att möjligheterna att efter krigets
slut få till stånd en avsevärd export av trähus
måste anses vara mycket stora. När det gäller att
återuppbygga de av det moderna, totala kriget
förhärjade områdena liksom att lindra den i alla
länder allt mera tilltagande bostadsbristen, måste
den välrustade och leveranskraftiga svenska
trä-husindustrin bli en faktor att räkna med.
Härigenom skulle man även slippa att tillgripa den
provisoriska slumbebyggelse, varmed man efter
förra världskrigets slut löste bostadsbristens
problem. Det är därför för närvarande en viktig
uppgift för vår trähusindustri att rusta sig för
att kunna möta den kommande stegrade
efterfrågan och att redan nu söka kontakt med de
olika länderna och undersöka möjligheterna att
där öppna en marknad för en framtida
trähusexport. Det får väl förutsättas, att de nybildade
exportorganisationerna härvidlag skola bli till
stor nytta.
Teknisk Tidskrift
i ny gestalt"
Svenska Teknologföreningens styrelse, som vid
sammanträde den 13 januari 1944 tagit del av vissa till styrelsen
framförda synpunkter beträffande Teknisk Tidskrifts
omläggning liksom av dr Uno Lamms insändare i Teknisk
Tidskrift 1943 häfte 52* önskar i ärendet uttala följande.
När styrelsen beslöt att avgöra tidskriftsfrågan utan att
* I anslutning härtill får jag beklaga, att mitt svar på dr
Lamms insändare kommit att få en för publicering
olämplig form. Sven A Hansson
dessförinnan anordna referendum, skedde detta i
medvetandet om, att en debatt i detta ämne skulle kunna pågå
praktiskt taget hur länge som helst utan att något
representativt beslut ernåddes. Styrelsen liksom
tidskriftsnämnden ansåg sig emellertid redan ganska väl känna
föreningsledamöternas åsikter. Detta antagande bekräftades
sedermera på delegerademötet, då en absolut majoritet av
landsortsrepresentanterna uttalade sin tillfredsställelse med
de nya riktlinjerna.
Föreningens presidium, styrelse, tidskriftsnämnd och
chefredaktör ha och känna alla ansvar för att tidskriften icke
förflackas, utan att den tillhandahåller föreningens
ledamöter lärorikt och utvecklande stoff. Detta bör
emellertid icke undanskymma det förhållandet, att det är
föreningsledamöterna, som äro tidskriftens egentliga ägare,
önskemål, som i stor utsträckning framföras av dem, måste
vinna beaktande för att de skola känna tillfredsställelse
med sitt ledamotskap i föreningen.
Det är förståeligt, om en på ett visst område inarbetad
framstående specialist betraktar tidskriften såsom
huvudsakligen ett dokumentationsorgan. Från det övervägande
flertalet föreningsledamöter torde kraven emellertid
formas så, att när man betalar en viss årsavgift och för denna
huvudsakligen — såsom fallet är i landsorten — får
avnjuta en tidskrift, vill man också ha tidskriften till största
möjliga del läsvärd. Detta har redaktionen fått mycket
påtagliga bevis för bl.a. genom alla de förslag till
förändringar av tidigare utgivningsform, som småningom
samlats på redaktionen. (Uttrycket "läsvärde", som vid
några tillfällen kommit till användning i detta
sammanhang, får icke tas i etisk mening utan uteslutande i
statistisk, nämligen såsom förenkling av uttrycket
läsningsprocenttal.)
Dr Lamm har anfört, att specialuppsatser kunna finnas,
vilka ha intresse för så få personer i vårt land, att de
icke lämpligen böra ingå i Teknisk Tidskrift. Om dessa
uppsatser, såsom avsett är, uteslutas ur tidskriften till
förmån för annat material, men i stället publiceras i en
skriftserie och därutöver refereras i tidskriften, synes
emellertid detta komma att betyda såväl ökade
publiceringsmöjligheter för teknisk-vetenskapligt material i
allmänhet som ock ökad möjlighet för tidskriftens läsare
att följa med vad som händer på specialområdena.
Ovan återgivna synpunkter ha av ordföranden delgivits
dr Lamm. Genom att bringa dem till övriga intresserades
kännedom hoppas styrelsen ha kunnat skingra eventuella
missförstånd och farhågor beträffande tidskriftens framtid.
För Svenska Teknologföreningens Styrelse
Rolf Stéenhoff
Ingenjörerna i försvarets tjänst böra ha fullgod
teknisk utbildning, framhåller Svenska Teknologföreningens
styrelse i en skrivelse till Konungen.
Anledningen till detta påpekande är, att chefen för
armén i ett par fall under motivering, att lämpliga sökande
med högskolekompetens icke ha stått till buds, ha för
antagande av e.o. luftvärns- och motoringenjörer i 24:e
lönegraden förordat sökande, som utexaminerats från lägre
teknisk skola eller som rentav helt ha saknat teoretisk
utbildning. Enligt styrelsens mening böra de, som placeras
på sådana platser, som det här är fråga om, icke blott
ha praktisk duglighet och erfarenhet inom sitt fack utan
också en sådan teoretisk skolning, att de självständigt
kunna bedöma tekniska frågor av olika slag. Dispens från
föreskriven examenskompetens bör endast förekomma i
rena undantagsfall.
Styrelsen hemställer, att de ifrågavarande tjänsterna ej
måtte besättas med personer, som sakna högskoleexamen
eller däremot svarande utbildning, och att befattningarna
ånyo måtte kungöras lediga. Tillgången på kompetenta
sökande torde nämligen nu vara större, än då
ansökningstiden i höstas utgick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
