Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Jorddammar med tätskikt av betong, av Gösta Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 januari 19U
101
[orddammar med tätskikt av betong
Överingenjör Gösta Westerberg, LSTF, Stockholm
Intresset för jorddammar kan för närvarande
anses vara statt på frammarsch. Detta
sammanhänger helt naturligt med den snabba utvecklingen
inom gräv- och transporttekniken. Så länge
jordarbeten utfördes för hand, blevo de såväl
tidskrävande som relativt dyrbara. Så småningom
började maskingrävning att förekomma. De
grävmaskiner som först kommo i bruk här i landet och
som funnos före 1920-talet voro av paternostertyp
och visserligen lämpliga för schaktning av lera
eller sand, men i hård pinnmo arbetade de ej
tillfredsställande. Under 1920-talet framkommo
emellertid grävmaskiner av f.n. alltjämt modern
typ, samtidigt med att transporttekniken alltmer
utvecklades. De nya redskapen och maskinerna
stegrade arbetskapaciteten i så hög grad, att trots
den under 20- och 30-talen allmänt fortgående
stegringen i arbetarnas löner kunde
enhetspris-kostnaden för stora grävarbeten minskas.
Det kan vara av intresse att betrakta en grafisk
uppställning av medeltimförtjänstens variation,
omfattande tiden från begynnelsen av det
moderna utbyggandet av vattenkraft i vårt land fram
till våra dagar, jämsides med en kurva, visande
à-prisets variation vid schaktnings- och
bergsprängningsarbeten i stora, öppna schakt.
På den sammanställning härav, som visas i
fig. 1 från Vattenfallsstyrelsens arbeten i
Göta-älvdal, och som upptar timlöner, förtjänster
och à-pris alltifrån 1906 till nuvarande tid, kan
man följa huru utvecklingen förlöpt. Från en
timlön av 35 öre under år 1909 för
grovarbetare har man nu hunnit fram till en timlön
av 136 öre. Medelförtjänsten vid ackordsarbete
har under samma tid stigit från 40 öre/h till 2
kr/h och vid bergsprängning från 50 öre/h till 2,20
kr/h. Arbetslönerna ha sålunda under samma tid
fyrfaldigats.
Å andra sidan har à-priset för schaktningsarbete
i stora öppna schakt, som tidigare utförts för
hand, men som numera utföres med maskiner,
kunnat nedbringas, så att priset nu ej är högre
än 1910, så är t.ex. för schaktning av pinnmo
à-priset omkring 2,50 kr/m3. A-priset för
bergsprängning jämte transport och tippning har
stigit från cirka 5 kr/m3 till cirka 10 kr/m3.
Kunna emellertid massorna tas ut med släp-
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 11 oktober
1943.
DK 624.136.2 : 627.824.3.062
skopa och direkt med maskinen placeras i tipp,
kan man räkna med att pinnmoschaktning med
maskin kan utföras för cirka 2 kr/m3 och
bergsprängning med upplastning med maskin för
7 à 8 kr/m3.
Sådana arbeten, vilkas dominerande
kostnadselement äro schaktnings- och transportkostnad,
kunna genom denna grävnings- och
transportteknikens utveckling allt fortfarande beräknas efter
1910-talets prisnivå. För de flesta andra slag av
mo rrn
Fig. 1. Ai à-pris för bergssprängning i stora öppna schakt.
A2 A3 à-pris för bergssprängning då utsprängda massor tas
med släpskopa och direkt med maskinen placeras i tippen.
Bi à-pris för schaktning av pinnmo. B2 à-pris för
schaktning av pinnmo i stora schakt med släpskopa och direkt
uppläggning i tipp. ci c2 timförtjänst för bergssprängare
resp. jordarbetare, C3 c4 timlön för bergssprängare resp.
jordarbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
