Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 5 februari 1944 - Den elektriska samkörningen i Sverige, av Åke Rusck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 februari 19 Ak
133
Flerpunktssamkörningen betecknar ett nytt framsteg
De nämnda 220 kV ledningarna från Norrland
till Mellansverige drivas parallellkopplade och
utnyttjas gemensamt av de olika företagen.
Härigenom har för första gången samköming i större
skala av kraftledningar tillhörande olika ägare
kommit till stånd. Detta medför emellertid
sammankoppling av de olika kraftblocken i ett
flertal punkter och icke som tidigare i endast en
punkt.
Det är givet, att flerpunktssamkörningen, som
blivit det karakteristiska för samkörningen av i
dag, betecknar ett stort framsteg och medför stora
fördelar. Ledningsnätet kan utnyttjas bättre,
kraftförlusterna minska, och driftsäkerheten
höjes genom den ömsesidiga reserv, som erhålles.
Flerpunktssamkörningen innebär emellertid vissa
komplikationer i fråga om avräkningen, men
dessa ha dock kunnat övervinnas på ett
tillfredsställande sätt.
Organisationen av samkörningen
inom Statens Vattenfallsverk
Som exempel på hur samkörningen i praktiken
organiseras ha valts förhållandena inom Statens
Vattenfallsverk. Organisationsformerna kunna
givetvis växla inom olika företag, men i stort sett
tillämpas vid de större företagen liknande
principer som vid Vattenfallsverket.
Det är Vattenfallsstyrelsens Driftbyrå, som
närmast har ansvaret för krafthushållningen vid
statens kraftstationer och som organiserar
samkörningen mellan stationerna inbördes och med andra
kraftföretag. För detta ändamål har inom
Drift-byrån upprättats ett särskilt driftkontor, förlagt
till Stockholm och ständigt bemannat med minst
en vakthavande ingenjör.
Det viktigaste instrumentet, som denne
vakthavande ingenjör har till sitt förfogande, är en
relativt riklig telefonutrustning. Det är
huvudsakligen Telegrafverkets normala telefonnät, som
användes, men möjlighet finnes även att som reserv
använda Statens Järnvägars telefonnät. Dessutom
har Vattenfallsstyrelsen under den senaste tiden
skaffat sig vissa högfrekvensförbindelser över
kraftledningarna, med vilkas hjälp omedelbar
kontakt kan erhållas med de viktigaste
driftcentralerna.
Förutom telefoner har vakthavande ingenjören
till sin hjälp vissa instrument, som visa
kraftutbytet med de större främmande kraftföretagen.
Däremot saknas praktiskt taget helt direkt
mätvärdesöverföring från de egna stationerna. Det är
emellertid avsett att över
högfrekvensförbindel-serna ta in ett fåtal viktigare mätvärden. Någon
större omfattning torde mätvärdesöverföringen
icke få, och det har icke heller befunnits
nödvändigt med en sådan mängd av
mätvärdesöverföringar, som ofta är brukligt i utlandet.
Varje fredag göres en plan för samkörningen
under den kommande veckan. Denna plan
innehåller, förutom en allmän orientering om läget,
en kraftbalans för den kommande veckan. I
denna kraftbalans göres en prognos för
belastningen. Vidare göres en sammanställning över
den beräknade kraftproduktionen vid de egna
kraftverken. Denna sammanställning uppdelas
på olika tidsavsnitt, så att full klarhet erhålles
bl.a. om möjligheterna att genomföra de tänkta
vattenregleringarna. Därefter jämföras
belastningsvärdena med produktionsvärdena, och
jämkningar i planen göras, så att bästa resultat
erhålles. Det kan därvid hända, att
vattenkraftproduktionen icke räcker helt till. Då får man
först räkna med, att till buds stående främmande
hjälpkraft inköpes, och det gäller sålunda att
skaffa sig en uppfattning om, i vilken
utsträckning sådan står till buds. Skulle även därefter
brist kvarstå, får man räkna med att använda
ångkraft. Det kan även tänkas, att krafttillgången
är större än belastningen, och då får man avsätta
överskottet till sekundära ändamål, exempelvis
för elektrisk ånggenerering.
Med ledning av den uppgjorda kraftbalansen
göres sedan en preliminär körplan för de olika
kraftstationerna. Vissa stationer, som ha
högvatten, beordras köra kontinuerligt med maximal
produktion. Andra stationer, där vattentillgången
är låg i förhållande till
utbyggnadsvattenmängden och där regleringsmöjligheter finnas, beordras
koncentrera sin produktion till
högbelastnings-tiderna enligt ett särskilt angivet schema. Dessa
stationer bruka kallas schemakörande till
skillnad från de frekvensreglerande stationerna, som
få anpassa sin produktion efter marginalen
mellan belastningen och de schemakörande
stationernas produktion.
Förutom de relativt kortfristiga planerna för
krafthushållningen och samkörningen måste
givetvis även uppgöras planer på längre sikt. Dessa
kraftbalanser tjäna som grundval vid
uppgörandet av bl.a. tappningsplaner för sjömagasin,
inköp av kol, inköp av överskottskraft, försäljning
av frivillig kraft och för prissättning på inköpt
och försåld kraft.
De i förväg uppgjorda planerna för
krafthushållningen och samkörningen kunna tyvärr icke
alltid följas. Belastningen kan ändras relativt
mycket från ett dygn till ett annat, och det är snarare
ovanligt, om planerna icke behöva revideras.
Krafttillgången kan också uppvisa stora
variationer både genom nederbörd och genom att något
fel uppstår. Utvecklingen måste därför ständigt
följas och ändrade direktiv lämnas i mån av
behov.
Som ledning för detta arbete erfordras tillgång
till aktuell belastningsstatistik. Varje morgon
in-telefoneras från de olika driftställena rapporter
om föregående dygns belastning och produktion
timme för timme och vidare uppgifter om vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
