Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1944 - Insänt: Produktion och distribution, av T Wærn-Bugge - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 19U
179
Insänt
Produktion och distribution
Vi få dagligen påminnelse om teknikens snabba
utveckling. När man som ingenjör tänker på en
tillverkningsbransch, som man känner väl till, och jämför metoder
och maskiner av i dag med dem, som stodo till buds för
tio eller tjugo år sedan, får man en slående bekräftelse
på detta talesätt om teknikens snabba utveckling:
metoderna ha förbättrats, bättre och driftsäkrare maskiner stå
till buds, tungt och otrevligt manuellt arbete har ersatts
med effektiva mekaniska anordningar; den framställda
varan har blivit kvalitativt bättre och i allmänhet
billigare; samtidigt ha arbetarnas villkor förbättrats mycket.
Det ideella syftet med allt detta utvecklingsarbete är ju
att konsumenten av varan skall få en bättre och billigare
produkt. Hans levnadsstandard stiger med bredden och
djupet av denna utveckling, i den mån den gäller
konsumtionsvaror. Men den producerade varan skall även nå
konsumenten. Fördelningen sker genom
distributionsapparaten, handeln; härigenom uppstå oundvikliga kostnader,
som naturligtvis betalas av konsumenten.
Man kan nu fråga sig: har distributionsapparaten under
de senaste åren utvecklats lika mycket som
produktionsapparaten? Utan tvivel har den utvidgats . oerhört genom
effektivare transporter och modernare organisation, men
det som intresserar konsumenten är ju först och främst:
har distributionsapparaten verkligen utvecklats i helt och
hållet rätt riktning, har den framför allt blivit billigare?
Med andra ord: har utvecklingen på detta område hållit
jämna steg med den inom fabrikerna?
För stapelvaror, som kol och kalk, cellulosa och
gödningsämnen, är nog svaret på denna fråga: ja. Men
konsumenten förbrukar inga stapelvaror, och när vi vända oss
till konsumtionsvaror ser det annorlunda ut. För att ta
ett exempel: vi hämta fina råvaror från andra sidan
jordklotet och tillverka under noggrann kontroll med
effektiva, moderna maskiner en raktvål. Den kostar antagligen
allt som allt 10—15 öre; den ingenjör, som kan pressa
tillverkningspriset med ytterligare 2 öre, får ligga i.
Tvålen emballeras; emballaget kostar bara det lika mycket
som tvålen. Så kommer reklamen och hela raden andra
distributionskostnader ända frain till detaljistens vinst, och
konsumenten får betala 1,50 kr. Dessa siffror göra icke
anspråk på att vara exakta men ge i alla fall en bild av hur
saken ligger till. Här måste finnas "room for improvement".
Reklammännen bruka säga, att konsumenten tjänar
egentligen på annonseringen, ty den ökar försäljningen och
genom de långa tillverkningsserierna blir varan billigare. Det
låter ju bestickande, men kan verkligen försäljningen alltid
ökas? Är det verkligen så, att folk raka sig två eller
kanske tre gånger om dagen, därför att de läsa tvålannonserna?
För många konsumtionsvaror blir i själva verket
konsumtionen konstant; reklamen endast överför efterfrågan
till vissa märken på andras bekostnad. Konsumenten
befrias från besväret att välja det bästa fabrikatet, genom
att annonsen på bekvämt sätt hjälper honom att välja det
fabrikat, som lägger ut mest av hans pengar på reklam.
I vissa fall undrar man också, om inte detaljistrabatten
slukar en onormalt stor del av varans detaljpris. Tag till
exempel en skolbok. Här är behovet konstant. Vi anta,
att bokhandlarens rabatt är 33 %. Man kan fråga sig,
om hans prestation att lägga fram boken på disken och
slå in den är värd en tredjedel av hela priset, således
hälften av kostnaden inklusive vinst för tillverkningen, med
dess författarmöda, material, tryckning och distribution.
Nej gossar, här är något fel! När vi se en inte fullt
modern tillverkning, tala vi ibland om "teknisk stenålder"
eller "polhemsmodeller" och det många gånger, när med
de modernaste hjälpmedel endast skulle kunna sparas
ytterligare någon procent på tillverkningskostnaden. Men när
det gäller distributionsapparaten se vi ofta kostnader, som
gå upp till samma värde som tillverkningskostnaderna eller
rent av överstiga dessa.
Ingen omdömesgill tekniker önskar väl en
tvångsregle-rad handel, som utesluter sund konkurrens och fritt val,
men mellan produktionspris och konsumtionspris finnes i
många fall en spänning, som på ett eller annat sätt måste
komma att utjäinnas. Ju starkare denna spänning blir,
desto större är risken för att vi få se en reglerad handel
med dess stelhet och byråkrati, som säkerligen blir både
dyrare och sämre än vår nuvarande.
Man kan ju knappast säga, att vi ännu ha hört några
röster höjas för en tvångsreglerad distribution efter
kriget, men det är inte utan att man tycker sig redan nu
förnimma ett svagt mummel. Detta är illa nog.
Tiden för en självprövning hos distributionens och
handelns män är inne. Låt oss hoppas, att vår
varudistribu-tion, när krishushållets tvång börjar släppa, kan
rationaliseras till en effektivare och billigare service, som står i
bättre samklang med den moderna produktionens resultat.
T Wcem-Bugge
Problemhörnan
Problem 10/43 var följande:
"En praktisk räkneuppgift ledde till följande
ekvationssystem:
x* + y2 + xy = a2 (1)
y2 + z> + yz^b2 (2)
z2 -f x2 -f- zx .= c2 (3)
Uppgiften består i att utan alltför långrandiga räkningar
bestämma summan u = x + y + z, där x, y och z skola
vara positiva rötter."
Subtrahera (1)—(2), (1)—(3) samt (2)—(3)! Då erhålles
(x — z) {x + y + z) = (x — z) u,= a2 — b’2 (4)
[y — z) (x + y + z)-= (y — z) u^o2 — c2 (5)
(y — x) (x + y + z) = (y — x)u = b2 — c2 (6)
Addera (1), (2) och (3)!
2 [x + y + z)2 —3 (xy + yz + xz) a2 + b2 + c2 (7)
Av (1) erhålles 3 xy — tr — (y — x)’2
Av (2) erhålles 3 yz .= b~ — (y — z)3
Av (3) erhålles 3 xz —c2—(x — z)2
som i kombination med resp. (6), (5) och (4) ge
....
2 (a2-b2\2
3 xz = c2 | - j
Insättas dessa uttryck i (7) erhålles
2 + _ + («’-„£’)’
(a2 _ J)2 \ 2
+ ( ) = a2 + b2 + c2
varav
2u2 = ti2 + fc2 + c2± v’3 V2(o2b2 + a2c2 + b2c2) —a*- b* —c*
Av de båda rötterna i u2 måste den med negativt
rottecken förkastas för att problemvillkoret skall satisfieras.
— Denna lösning har insänts av civiling. Birger Norsell.
Varianter av denna metod ha dessutom ingivits av civiling.
Ivar Weibull och D Lorentzon samt av problemförf.,
sign. ög.
Problem 2/44
Bestäm sidan av en kvadrat då man känner avstånden
från en punkt i planet till tre av kvadratens hörn. Ex.
a = 5, b = 6, c = 8. .4 Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
