Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 19 februari 1944 - Fuktig luft — några för tekniken viktiga egenskaper, av Matts Bäckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 februari 19 A A
189
tsluir
Fig. 8. Tillståndsförändringen för luft av
tillstånd "1" vid passage förbi en kallare yta av
tillståndet "2".
vid den kalla ytan nedkyles nu till tillståndet 2.
Denna gränsskiktsdel blandar sig med
kärnström-men. Den resulterande biandluften från
kylele-mentet måste nu enligt ovan ligga på linjen 1—2.
Är nu luftmängden avvägd till ytans storlek, så
att sluttemperaturen bli tslut, ligger luftens tillstånd
vid utträdet från elementet i S.
För 1 kg vattens nedslag erforderlig kyla
Nu är den vanliga "kännbara"
värmetransporten från ytan per tidsenhet och nr
I = ockw A t
’ torr
medan den ej kännbara, som resulterar i
avdunstning eller fuktighetsnedslag på ytan, är
(-) -
öApr = 2,6 otkw Apr
Vi se sålunda, att totalt bortföres
värmeströmmen
= ockwAt + 2,6 ockwApr
\r / tot
Därvid har vattenmängden
— = SA p = 2,6 ockw ■ A p
avdunstat eller nedslagits.
För att nedslå 1 kg vatten ur luften har sålunda
en värmemängd qh2o behövt borttransporteras
av ytan, och blir
<L IA _ 1 At
kcal/kg nedslaget vatten.
Detta ger det märkliga förhållandet, att genom
att endast uppmäta på ytan nedslagen
vattenmängd och ur diagram ta ut lutningen ^ kan
totala värmetransporten till ytan uträknas7. Prov
visa, att man inom stora områden får
överensstämmelse med på annat sätt uppmätt
värmeström inom ca - 3 % .
Fuktighet och isoleringar
Vi veta hur fukt i isoleringar fördärvar
isoleringens egenskaper. För att vid kylanläggningar
hindra fuktighetens inträngande i väggarna skall
man ordna så att bästa möjliga
vattenångavtät-ning lägges åt varma sidan och på sådant läge
AA, att daggpunkten ej där uppnås.
Med beteckningar enligt fig. 9 finner man, att
hela väggens A-värde måste vara så avvägt, att
ty ann tL\ agg
k<
(Xv&rm
Om man ordnar så, att den mot kylrummets inre
vända beklädnaden av isoleringen är porös eller så,
att luftcirkulationen upprätthålles genom
isoleringen och kylrummets inre, kan man väl ordna så att
ingen fara för fuktanhopning uppstår i isoleringen.
Vi kunna med stöd av ovan angivna samband
mellan d och ockw förutsäga vilken försämring,
som uppstår i ett synnerligen förenklat
isoleringsfall, när fuktighet inträngt i isoleringen. Vi tänka
på en skiktisolering, bestående av en hel del
folier. Vi tänka oss dessa av någon anledning
genomdränkta av vatten och alla kanaler tätade,
så att 100 % fuktighet finnes mellan alla folier. Då
börjar fuktighet att vandra från den varma sidan
till den kalla. På det varmare foliet avdunstar
vattnet och det nedslås på det närmaste kallare
foliet. Det uppstår en värmetransport, som vi
direkt kunna ånge motsvara en försämring av l av
A p
Al = l
luft(eff)torr
1520
At
där iiUft(eff)torr är det effektiva l, som vid torra
folier uppnåtts mellan folierna.
är den tryckändring per °C uttryckt i
kg/cm2/°G, som enligt ångtabeller kan tas ut för
det temperaturområde, isoleringen är utsatt för.
Detta tillägg Al upphör helt plötsligt när luftens
fuktighet mellan folierna på grund av den
nödvändigt inträffande torkningen sjunkit så långt,
att At mellan två folier blir mindre än tiOTT — tdagg
för luften i skiktet ifråga.
Till detta Al kommer även i händelse av
vatten-dränkning värmeledningen i eventuella
vattensträngar.
Molliers diagram
Ovan ha vi diskuterat fuktig lufts egenskaper
genom att bygga på diagram med koordinaterna
Fig. 9. Vid
isoleringar av kylrum skall
genom en tät hinna
AA hindras, att
vattenånga tränger in
från den varma sidan
i isoleringen. AA
placeras så att
temperaturen där blir över
t dagg .
a,)
°c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
