Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 19 februari 1944 - Fuktig luft — några för tekniken viktiga egenskaper, av Matts Bäckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-188
TEKNISK TIDSKRIFT
P
Fig. 6. En våt kropp med ytförhållandet K
avkyles i luft av tillståndet L, så att kroppens
yt-tillstånd följer efter ångtryckskurvan <p = 1
via Ki och K2 till "kylgränsen" K3,
motsvarande den våta termometerns temperatur fvåt.
Duggpunkten uppsökes efter p — konst, i punkten D.
jämt pågår avdunstning från den våta ytan. Strax
höger om K2 blir tydligen det effektiva a mycket
stort, så att a * At blir ändligt, trots att At
närmar sig noll. Strax vänster om K2 måste ct bli
— oo för att produkten ocAt skall bli positiv, som
den måste, eftersom värmetransporten fortsätter
från kroppen, trots att At blir noll. Vi få, att
kroppen blir kallare än omgivande luft — värme går
faktiskt från en kallare kropp till en varmare!
Vi inlåta oss emellertid ej nu i diskussion av
andra huvudsatsen, utan konstatera endast faktum!
När K ligger tvärs över L blir således anting-
OCklv
en + oo eller — oo.
Den totala värmetransporten per tidsenhet från
kroppen blir nu per ytenhet
Q
= <*tot • A t
b
varvid Cfctot — OCkw -j- oca + oct, där as redovisar för
strålningen. Vi överhoppa denna sista del resp.
tänka att strålningsskydd förefinnes. Vi finna då,
att om kroppens tillstånd K ligger så att =
OCkw
= —1, blir ^ =0. Detta sker i punkt K3. Vad
t
motsvarar detta? Jo, t.ex. tillståndet vid den
"våta termometern". Vid denna råder givetvis
jämvikt. Något resulterande värmeflöde till eller
från den uppträder ej, eftersom den visar
konstant temperatur (avdunstningskylan täckes just
av värmet, som läcker in). Detta ger nu en
metod för att få fram fv&t. I praktiken ligger saken
vanligen så till, att fTät är given liksom den torra
termometerns temperatur /torr, och det gäller att
uppsöka luftens tillstånd L. L ges då av
linjedragningen så att K3 L har lutningen-^- =— 1.
OCkw
t våt motsvarar tydligen den gräns, till vilken en
våt kropp själv kyler sig i luft, och kallas därför
ofta för "kylgränsen" i överensstämmelse med
tysk litteratur.
Ha vi L uttagen, kan daggpunkten uppsökas.
Denna ligger ju på <p*= 1, när man nedkyler
luften med konstant fuktighetsmängd, som
motsvarar konstant ångtryck.
Fuktig lufts värnieinnehåll
Vi tänka ånyo på den våta termometern.
Merkel5 har, byggande på Lewis6, visat, att totala
värmeflödet per m2 från en strålningsskyddad
kropp kan sättas
Q __ <Xkw * \
~ - -[l K —IL)
F cp
där t"K = värmeinnehållet hos mättad luft av
temperaturen hos kroppens yta,
il = värmeinnehållet hos omgivande luft.
Nu är enligt ovan vid våta termometern Q <= 0;
vi måste alltså i och L ha samma
värmeinnehåll, dvs. lutningen motsvarande
OCkw _ ^
OCa
motsvarar rätt väl även lutningen på linjen
i i= konst. Vi kunna således upprita ett t, p
diagram med linjer i = konst, indragna (se fig. 7).
Blandning av olika luft
Vi anta nu, att vi ha två luftslag representerade
av punkterna 1 och 2 och dessa sammanblandas.
En utredning visar, att blandningen måste få ett
tillstånd, som representeras av punkten B på en
praktiskt taget rät sammanbindningslinje mellan
t och 2. Om det är gx delar av "1" och g2 delar
av "2", ligger blandningspunkten B så, att
sträckan 1—2 delas i proportionen g2lgi.
Vi se i fig. 8 på förhållandet, när luft stryker
över ett kylelement med temperatur under
daggpunkten. Luftens tillstånd före elementet är
representerat av punkt 1. Ytans temperatur är t2,
och snart bildas fukt på denna yta, eftersom dess
temperatur ligger under f,iagg. Luften alldeles in-
P
Fig. 7. Blandning av luft av olika tillstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
