Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1944 - Monteringsfärdiga stenhus, av Hilding Brosenius och Arvid Bjerke - Cellbetong, av pzr - Träarmerad betong, av pzr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 19U
235
listerna med tvärgående lister, så att ett lämpligt
rutmönster erhålles. Vid senaste utförande ha
skarvarna mellan Lomexplattorna lämnats
synliga, varvid ett rutmönster erhålles utan täcklister.
Bortsett från denna mönstring av tak och målade
väggar, vilken behandling för övrigt utfallit till
hittillsvarande lägenhetsägares stora belåtenhet,
skilja sig färdiga byggnader enligt systemet till
sitt inre och yttre utseende icke i något väsentligt
avseende från vanliga betonghus.
Praktiska erfarenheter
Hittills ha uppförts eller äro under uppförande
eller tillverkning sammanlagt sju byggnader
enligt föreliggande system. Den första efter
systemet utförda byggnaden — en trerumsvilla i ett
plan i Stocksund — var ett rent experimenthus,
där man byggde ett rum i taget för att utprova
själva konstruktionerna.
HSB byggde sedan ett trevåningshus i
Midsommarkransen med 12 lägenheter om två rum och
kök. Huset kom att utföras under mycket
besvärliga väderleksförhållanden.
Monteringsarbetet började först fram i november 1942. Arbetet
med blockens sammanpassning försvårades av
snö och is, varför systemet i detta hänseende blev
grundligt prövat. Det visade sig emellertid även
under dessa förhållanden fungera
tillfredsställande. Man kunde konstatera, att
bjälklagselementens uppläggning och inpassning skedde på
en tid, som var mindre än hälften av tiden för
en vanlig formsättning, och det synes sannolikt,
att denna tid kommer att ytterligare kunna
väsentligt nedbringas sedan arbetarna erhållit
nödig vana vid monteringen. Byggnaden var klar
för inflyttning något mer än fyra månader senare,
och de hittillsvarande erfarenheterna tyda på, att
en total byggnadstid för delen ovan grund av ett
par månader för ett trevåningshus ingalunda
synes osannolik, sedan nödig vana vid systemet
skapats. I fråga om snabbheten vid byggandet
torde det nya systemet därför erbjuda mycket
påtagliga framsteg.
För ytterligare prövning av systemet i något
större skala uppföres av HSB i Gröndal tvenne
lika komplex om vardera 30 lägenheter. Dessa äro
fördelade på fyra hus, av vilka två och två äro
alldeles lika med samma nyttiga golvytor och
samma inredning. Det ena komplexet bygges i
tegel, det andra enligt system Bjerke—Brosenius.
Dessutom ha ytterligare tre hus om sammanlagt
42 lägenheter nyligen påbörjats enligt det nya
systemet.
Ur ekonomisk synpunkt peka erfarenheterna
från den första enligt systemet fullt färdigställda
större byggnaden, byggnaden i
Midsommarkransen, i gynnsam riktning. För att uppnå exakt
jämförelse ur kostnadssynpunkt mellan de nya och
de gamla byggnadsmetoderna, jämföras
kostnaderna vid det senaste bygget vid Gröndal enligt
det nya systemet med kostnaderna för det i övrigt
likadana komplexet av tegelbyggnader.
Härigenom avses, att en ytterligare jämförelsekalkyl
mellan de båda systemen skall erhållas. De
verkliga fördelarna ur ekonomisk synpunkt torde
dock först visa sig vid större serietillverkning av
monteringsfärdiga hus med standardiserade
lägenhetstyper.
Resultatet av de förut omnämnda brandproven
visar, att systemets brandsäkerhet icke är sämre
än vid vanliga helgjutna betonghus.
Ljudisoleringen på utförda byggnader har visat
sig vara av samma klass som vid motsvarande
helgjutna betonghus.
Ur luftskyddssypunkt erbjuda enligt
byggnadssystemet utförda byggnader i egenskap av
helgjutna betonghus en avgjord överlägsenhet i
förhållande till hus med tegelstomme. Till
skillnad från särskilt hus av lättbetongmaterial kunna
byggnader enligt systemet utan svårighet
uppföras till höjder av 6 à 8 våningar, där så
erfordras.
I fråga om underhåll och livslängd föreligga
inga skäl till att byggnader enligt systemet skulle
ha sämre egenskaper än vanliga betonghus. De
ingjutna träbalkarna ha efter betongens
hårdnande ingen bärande funktion utan denna har
övertagits av den armerade betongen.
Naturligt nog har man dock anledning räkna
med att ytterligare några års erfarenheter och
arbeten äro erforderliga innan systemet kan
anses någorlunda fullständigt genomarbetat och
utvecklat.
Litteratur
1. Brosentus, H: "I-balkar av trä utan genomgående liv
för bjälklags- och väggkonstruktioner", Byggnadsing. 1943
h. 7.
2. von Empergeb, F: "Holz als Ersatz des Eisens in der
Zugbeioehrung", Beton u. Eisen 1919 h. 1.
Cellbetong kan numera framställas på arbetsplatsen med
hjälp av särskilda transportabla aggregat, med vilka de
olika momenten, skumframställning,
cementvattenbland-ning och den slutliga sammanblandningen, utföras efter
fabriksmässigt schema. Enligt uppgift kan cellbetongen
gjutas till 60—70 cm tjocklek utan nämnvärd sättning.
Volymvikten kan godtyckligt varieras mellan y c= 0,3 och
1,2 såsom lämpliga gränsvärden för praktiska ändamål,
varav det lägre värdet markerar gränsen för att en vuxen
person skall kunna gå på den färdiga cellbetongen utan
nämnvärda intryck i materialet (Byggnadsvärlden 1943
h. 43). pzr
Träarmerad betong har diskuterats i Schweiz och
Tyskland. Deutsche Betonverein avvisar kategoriskt
användandet av trä som betongarmering, medan en schweizisk
insändare synes vilja lämna frågan öppen, måhända mest
av principiellt-vetenskapliga skäl. Det tyska fördömandet
grundar sig huvudsakligen på luftskyddssynpunkter samt
på det förhållandet, att trävaruproduktionen mer än väl
går åt för träets traditionella användningsområden
(Schweiz. Bauztg 1943 h. 13, 18, Beton- u. Stahlbetonbau
15 mars 1943). pzr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
