Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1944 - Brudlinieteorier, av Åke Holmberg - Forslag til en Omorganisation af Danmarks Vejvesen, av Per Erik Hubendick - Beretning og Regnskab 1941—42, av Bertil Nylin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-238
TEKNISK TIDSKRIFT
synnerligen god överensstämmelse mellan beräknad och
konstaterad brottlast.
En av den tekniska brotteorins för plattor fundamentala
principer är, att omedelbart före brottet momentet skall
vara konstant (svarande mot materialets flytgräns) längs
vissa linjer, brottlinjerna. Denna förutsättning kan man väl
tänka sig uppfylld för stålplattor och för svagt armerade
betongplattor, när järnen ha en utbildad sträckgräns.
Det är nu anmärkningsvärt, att förf. finner god
överensstämmelse även när förhållandena äro andra, antingen så
att plattorna äro så hårt armerade att betongens
krossning är primär brottorsak, eller så att armeringen är ett
nät, Baustahlgewebe, med mycket liten brottöjning med
följd att, som förf. målande säger, "Jaernen spraengtes
under høje Knald".
Med försökens hjälp påvisas till sist vad som nämnts på
flera ställen i boken, nämligen att den last, som ger
begynnande plastiska deformationer, i alla praktiskt
realiserbara fall är större än halva brottlasten, varför den
föreslagna beräkningsmetoden medför kravet på en säkerhet
som är minst tvåfaldig. Åke Holmberg
Forslag til en Omorganisation af Danmarks Vejvesen,
betänkande 1940 av Trafikministeriets Vejudvalg,
Köpenhamn 1941. 116 s.
Betänkandet innehåller förslag till ny lag om Danmarks
vägväsen, lag om upprättandet av ett vägdepartement och
ett vägråd, ändring av motorskattelagen samt ändring av
lag om snöröjning.
Lagförslagen syfta främst till att åstadkomma en viss
centralisering av det danska vägväsendet. Enligt en lag
av år 1793 infördes för huvudvägarna i Danmark en viss
centralisering av administrationen, i det att byggandet och
senare även underhållet delvis utfördes och bekostades
av staten, medan detta dessförinnan åvilat de kommunala
myndigheterna under amtmännens överinseende.
Anledningen härtill var huvudvägarnas stora betydelse som
förbindelseleder mellan de olika landsdelarna, varigenom
staten hade stort intresse av att de byggdes och
under-höllos på lämpligt sätt. Till följd av järnvägarnas hastiga
utveckling under mitten på förra århundradet och de
konsekvenser detta medförde för landsvägarnas betydelse för
den långväga trafiken tillkom den nu gällande 1867 års
väglag. Vägväsendet decentraliserades och övergick till
att bli en kommunal angelägenhet. Endast en viss
allmän tillsyn av vägunderhållet tillkom staten. Likaså fick
ingen landsväg rätas eller breddas eller ny landsväg
anläggas utan Ministeriets för Offentliga Arbeten
medgivande. Däremot har hittills ministeriet ej haft möjlighet
få till stånd nödvändiga anläggningar eller ombyggnader
av vägar med mindre de lokala myndigheterna önskat
genomföra dessa.
Enligt det föreliggande lagförslaget skall ministern för
offentliga arbeten få väsentligt utvidgade befogenheter med
avseende på omläggning, anläggning och utbyggnad m.m.
av huvudvägarna. Dessa skola utövas genom ett
vägdepartement som föreslås bestå av en departementschef
och en souschef, varav en skall vara civilingenjör samt
erforderlig juridisk, teknisk och kameral personal. Den
egentliga väghållningen skall dock ligga under kommunal
administration på så sätt att huvudvägarna underställas
amtsråden under tillsyn från staten samt bivägarna
underställas sockenråden under tillsyn från amtsråden. Vidare
föreslås upprättandet av ett vägråd, till vilket skall
hän-skjutas för avgörande bl.a. vissa ekonomiska frågor
enligt lagförslaget, därest överenskommelse eljest icke kan
träffas. Omorganisation av Dansk Vejlaboratorium
föreslås syftande till ökning av dess verksamhet.
De föreslagna ändringarna i motorskattelagen avse
huvudsakligen nya fördelningsgrunder av influtna
skattemedel. Ändringarna i snöröjningslagen betingas i
huvudsak av det nya väglagsförslaget.
Av särskilt intresse är den tydliga formuleringen i lag-
förslaget av bestämmelsen i nu gällande Dansk Väglag om
rätten att ansluta enskild väg till allmän väg. Enligt
lagförslaget må ingen utan samtycke från resp.
kommunalstyrelse anlägga någon överfart från vägen eller gatan till
sin jord eller ansluta med nya vägar eller gator — en
viktig bestämmelse som tyvärr helt saknas i svensk
väg-lagstiftning. Per Erik Hubendick
Beretning og Regnskab 1941—12 av Stadsingeniørens
Direktorat, Köpenhamn 1943. 48 s., 31 fig.
I inledningen omnämnes att medel blivit beviljade till
ett stort antal arbeten, speciellt väg-, kloak- och
parkarbeten. Stora svårigheter ha på många håll uppstått
genom bristen på järn. Sålunda ha många arbeten, som
varit planerade att utföras i armerad betong, måst utföras
utan armering eller med ringa sådan. Detta gäller främst
ett flertal betongbeläggningar på vägar.
Stadsplanefrågor. Fredriksstaden, dvs. kvarteren närmast
väster, sydväst och söder om Amalienborg, har erhållit ny
stadsplan. Kvarteren innehöllo ett stort antal usla
byggnader, endast användbara som lokaler för hantverk och
småindustri. Ett av de största problemen vid saneringen
var lokalfrågan för dessa, men den har lösts till
belåtenhet bland hantverkarna genom planerade industrihus.
Under år 1942 utkom del I av "Köbenhavn, De
indlemme-de Distrikter. Byplanmcessige Udvikling 1901—1941", som
refereras i redogörelsen.
Gatuarbeten. Ett stort antal arbeten på vägar och gator
har påbörjats och delvis avslutats.
Brobyggnadsverksamheten har däremot varit ringa. Snöröjningen var under
vintern 1941—1942 mycket betungande och drog en
kostnad av ca sex gånger den normala. Borttransport av
snömassorna har varit ett svårt problem. Försök ha utförts
med användning av specialgjorda handkärror, vilka givit
mycket goda resultat. När materialläget medger, skola
sådana tillverkas i stor utsträckning och användas även i
normala tider.
Vattenavledning. På detta område ha stora arbeten
utförts och medel ha beviljats till en del försöksanläggningar.
Sålunda har uppsatts en försöksanläggning för användning
av kloakslam till gödningsämne samt framställning av
torv. Hittills har kloakslammet haft en vattenhalt på ca
67 %, då det avhämtats till gödningsämne. Slammet har
då varit lufttorkat omkring en månad. Genom
kombination av en sopstation och slamtorkar räknar man med att
kunna sänka vattenhalten till mindre än 10 % och
erhålla avsevärt högre saluvärde på gödningsämnet, i
synnerhet då uppvärmningen av slammet uteslutande skulle
ske genom förbränning av sopor. Den provtillverkade
torven hade ett förbränningsvärde på ca 2 500 kcal/kg.
Vid utförandet av den stora kloaktunneln i Öresund har
man stött på flera vanskligheter, som lett till
specialundersökningar. Arbetarna angrepos i stor utsträckning av en
ögonsjukdom, som visade sig bero på riklig förekomst av
svavelångor i vissa partier av tunneln. Man har utrett, att
dessa svavelångor härröra sig från ett torvlager, som
bildats under fastlandstiden, men nu ligger i botten på ett
ca 20 m tjockt dylager ovanför den i kalkberget sprängda
tunneln. Ångorna medfölja läckvattnet in i tunneln. Denna
omständighet ger troligtvis förklaringen till de i en del
danska farvatten iakttagna svavelföroreningarna, vilka
från många håll felaktigt påståtts härröra från den från
Köpenhamn utgående kloakledningen.
Krigsutbrottet aktualiserade utnyttjandet av den vid
reningsanläggningar erhållna slamgasen till drift av motorer.
Tidigare hade gasen endast använts för verkets eget behov.
Emscherbrunnarna vid en anläggning ha försetts med
gasklockor och vidare har en kompressoranläggning utförts.
Kompressorerna kunna samtidigt fylla 24 flaskor och
anordningar finnas för fyllning av flaskor direkt på bilar.
Med det utförande på reningsanläggningen, som nu är,
med sammanbyggda flocknings- och rötkammare erhålles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
