Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1944 - Explosionsolyckor under bergsprängning, av pzr - Skydd mot vattenskador, av Sune Ewerdahl - Kraftverket Mörel, av pzr - Brudlinieteorier, av Åke Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 19U
237
oftast förekommande orsaken är vårdslöshet vid
urbrän-ning (grytsprängning), som givit upphov till icke mindre
än 75 fall, varav 30 döds- eller invaliditetsfall; för kort
stubin eller underlåtenhet att avkyla hålet bär i allmänhet
skulden. Vid lossandet av sprängskott ha 74 olycksfall
inträffat på grund av otillräcklig fördämning, för litet
säkerhetsområde eller dålig bevakning av detta
(Arbetarskyddet 1943 h. 7). pzr
Skydd mot vattenskador. Utom med de vanliga
jutevävs- och pappisoleringarna ha vid de tyska
riksjärnvägarna försök gjorts med membranisoleringar av metallfolier,
cellullsväv och trådnät. Särskilda tillvägagångssätt
till-lämpas vid utförandet av dessa speciella isoleringar. Vissa
försiktighetsmått måste iakttas vid isoleringsarbetenas
utförande, vilket dock till största delen är bekanta saker
för den, som utfört isoleringsarbeten.
För att avleda inträngande vatten måste isoleringsytan
ges största möjliga lutning, minst 1,5 % och helst 2 %.
Vid konstruktioner med upp till 10 m spännvidd kan
detta vatten avledas över vederlagen. Vid större
spännvidder måste särskilda anordningar vidtas för vattnets
avledande, förslagsvis genom att särskilda hål tas upp i
dagvattenavloppsrörens sidor mitt för isoleringen.
Skyddsbetongen bör utföras med en tjocklek av 5 cm
med trådduksarmering. Skyddsbetongen skall alltid
utläggas i två skikt. På senare tid har man för att spara
järn gått till väga på så sätt, att i skyddsbetongen
inlagts 1 cm höga trälister, så att betongytan indelats i 1 m2
stora ytor, varigenom krympspänningarna minskats och
sprickbildningar undvikits. Sedan betongen bundit, ha
listerna borttagits och fogarna fyllts med cementbruk.
Sedan det visat sig olämpligt med gångbanebeläggning
av endast 3 cm gjutasfalt, har man övergått till
asfalt-eller cementplattor. Den underliggande betongytan har
därvid täckts med 0,2 mm tjocka aluminiumfolier fästade
med en specialmassa. Utformningen av isoleringen vid
övergången mellan kör- och gångbana har ägnats stor
uppmärksamhet. Om kabelrör inläggas i gångbanorna,
skall isoleringen dras fram under rören. Vid
gjutasfalt-beläggningar böra vid beläggningens kanter anordnas
1 cm breda fogar, vilka fyllas med särskild fogmassa, då
eljest sprickor uppstå vid kanterna till följd av
gjut-asfaltens krympning. Ursparingar för räckesståndare böra
noga skyddas för vatten, innan räckesståndarna fastgjutas,
för att förhindra utfällningar på farbanekonsolernas
undersidor. Fogar i gångbanekonsoler böra tätas med 0,5
mm tjocka fogbleck. Kopparbleck med 1,5 mm tjocklek,
som tidigare använts, ha visat sig vara för tjocka (Beton
u. Eisen 1942 h. 3/4). Sune Ewerdahl
Kraftverket Mörel. Detta kraftverk, som är byggt vid
Rhöne i Schweiz, har följande data: fallhöjd 263,5 m,
vattenmängd 20 m3/s, effekt 72 000 hk vid turbinerna,
årsenergi maximalt 250 MWh. Tilloppstunneln är ca 9 km
lång, varav 3 km under tryck (fylld sektion) med en area
av 11 m2. Den fyllda tunneln har förutom
betongbeklädnad med en minimitjocklek, varierande mellan 25 och 30
cm, försetts med 7 cm armerad sprutbetong (gunit)
invändigt. Gunitens yta har slipats, liksom även övriga icke
besprutade delar av tunnelns betongbeklädnad. Som
fingrind i ett av intagen har prövats en nykonstruktion,
nämligen en roterande "trumgrind" enligt system Livio.
Trumman vrider sig långsamt kring en horisontell axel, varvid
det på trumman uppsamlade skräpet fångas av en kam,
som griper in i de cirkulära grindjärnen. Från kammen
spolas skräpet nedströmsåt av en vattenstråle genom en
särskild spolränna. Man hoppas, att intaget med denna
konstruktion skall kunna hållas kontinuerligt fritt även
från sörpning vintertid. Intaget kompletteras av en rätt
vidlyftig sandavsättningsbassäng (Schweiz. Bauztg 1943
h. 18). pzr
Brudlinieteorier, av K W Johansen.
Doktorsavhandling vid Danmarks Tekniske Højskole. Jul. Gjellerup,
Köpenhamn 1943, 189 s., 118 fig. 15 dkr.
Beräkning av statiskt obestämda konstruktioner enligt
elasticitetsteorin är alltid besvärlig och ofta omöjlig.
Härtill kommer att den s.k. klassiska elasticitetsteorin ger en
bild av förhållandena, som för inget material gäller i hela
deformationsområdet och för t.ex. ett så viktigt material
som armerad betong inte gäller i någon del, inte ens den,
som svarar emot tillåtna påkänningar.
Elasticitetsteorin i sin "exakta" utformning eller i sina
praktiska modifikationer gör det möjligt att för enklare
stålkonstruktioner beräkna den last vid vilken plastiska
deformationer inträda. För betongkonstruktioner
möjliggör den ofta endast en grov uppskattning härav.
I inget fall kan med dess hjälp för en statiskt obestämd
konstruktion brottlasten beräknas. Flera författare ha tagit
fasta på dessa svårigheter och vad tyskarna kallar
brott-lastmetoden har lanserats för skilda ändamål. I första hand
jordstatiska beräkningar ha härvid kommit i fråga, men de
flesta av oss, som gått på KTH, känna passningsmetoden,
med speciell tillämpning på stålkonstruktioner.
Johansen har nu i första hand samlat egna och vissa
andras rön och erfarenheter på detta område och på ett
förtjänstfullt sätt ställt upp en "matematisk brotteori".
Vidare har han, då denna, liksom den matematiska
elasticitetsteorin, visat sig praktiskt svårhanterlig modifierat den
i en "teknisk brotteori", som han slutligen speciellt
applicerat på plattproblemen.
Vad denna senare del beträffar, är den ursprungliga
tanken inte Johansens — vilket också utsäges — men utan
tvekan är han den, som skall ha äran för att den blivit
vad den är: en brukbar beräkningsmetod på ett område,
där sådan tidigare saknades.
En god bild av hur dessa problem förts till sin slutliga
lösning erhålles för övrigt, om man studerar de danska
tidskrifterna under de senaste tiotalen år. Johansens namn
skymtar där ofta.
I bokens första del behandlas den matematiska
brottteorin. Jämviktsvillkoren kombineras med ett brottvillkor,
t.ex. Guest’s, och därtill vissa geometriska förutsättningar.
Vridning och plant spänningstillstånd behandlas. Förf.
visar huruledes brottet kan uppstå i områden eller ytor
(i plant tillstånd linjer).
För plattor väljes som brottvillkor att momentet uppnår
vissa gränsvärden. Förf. anger så en matematisk
brott-teori för plattor och påvisar analogin med plant
spänningstillstånd.
I bokens andra del, den tekniska brotteorin, behandlas
så i huvudsak plattor, för vilka förf. ger relativt enkla
beräkningsmetoder. Såväl allmänna fall som mera
speciella behandlas. Så ägnas t.ex. flera kapitel åt
förhållandena kring pelare och hörn.
Jag anser mig här böra göra den anmärkningen att boken,
som enligt förordet syftar till att vara en praktisk
hjälpreda för den räknande ingenjören — så nämnes t.ex. vad
som oundgängligen måste läsas, för att metoden skall
inhämtas —, hade vunnit på större frikostighet med
avseende på lättlästa figurer och teckenförklaringar. Tabeller,
som anges skola vara till hjälp i det praktiska arbetet,
borde sålunda ha knutits fastare samman med de
formler och uttryck med vilka de höra ihop. Man får, över
huvud taget, en känsla av att hela saken varit så aktuell
för förf., att han haft svårt att ge den en riktigt
lätt-tillgänglig framställning. Detta är emellertid en detalj.
Allra sist i boken kommer förf:s granskning av
metoden i ljuset av utförda försök. Härvid har han i
huvudsak endast haft att tillgå dem, som utförts av "Deutscher
Ausschuss für Eisenbeton", vilka varit en källa till
förnöjelse för skilda författare på detta område.
Någon direkt kontroll av teorins element har sålunda
inte kunnat presteras, men förf. har kontrollräknat
modellerna med sina formler och genomgående funnit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
