Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Maskiner och apparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-256
TEKNISK TIDSKRIFT
Ett utmärkt bevis för den effektivitet, som
till-erkännes moderna ventilavledare, är att dessas
skyddsverkan på senare tid lagts till grund för
normeringen av isolationsgraden hos
högspänningsapparater.
Utom för ventilavledare visa de
spänningsberoende motstånden en lovande utveckling för andra
användningar, t.ex. som gnistsläckare vid
reläkontakter och som hjälpmedel för alstrande av
elektriska normalstorheter vid statiska regulatorer.
Kablar
För högspänningskablar ha fortfarande de
oljefyllda kablarna hävdat sig, och för över 50 kV
har uteslutande denna kabeltyp kommit till
användning i Sverige. Rekordet här i landet är en
154 kV installation i Porjus och en 132 kV i
Ho-jumstationen. Den förra är märklig så till vida,
att kablarna gå 60 m vertikalt ned till de
underjordiska transformatorerna, där ändmuffarna
således utsättas för ett avsevärt oljeövertryck. I
utlandet finnas som bekant sedan flera år 220 kV
kablar i Paris och Chicago.
Flera konkurrenter till oljekablarna ha uppträtt.
I England finnas sålunda rena gaskablar i drift
även för mycket höga spänningar, dvs. kablar,
där den huvudsakliga isolationen består av
indifferent gas av tryck upp till 15 atö.
Stöthåll-fastheten blir dock låg för sådana kablar. Dessa
böra noga skiljas från gastryckskablarna, som
fått stor användning i Tyskland och England.
Dessa äro massakablar, som äro indragna i
stålrör, fyllda med gas av 15—20 at ö, som
sammanpressa blymanteln. I Danmark har lanserats en
tryckkabel utförd med de tre ledarna placerade
vid sidan om varandra inuti en oval blymantel.
Oljetrycket innanför denna upprätthålles med
hjälp av fjädrar, som tryckas mot blymantelns
plana sidor. Samtidigt med att man höjer
oljetrycket i kablarna och därmed ökar isolationens
specifika genomslagshållfasthet mot
driftväxelspänningen. minskar man isolationstjockleken och
därmed isolationens impulshållfasthet.
Kondensatorer
Utvecklingen av starkströmkondensatorernas
konstruktion har under senare åren gått mot två
olika huvudtyper, dels den helt fyllda
expanderande kondensatorburken, dels den stela
konden-satorburken med en gaskudde under övertryck i
direkt kontakt med isoleroljans yta. Den
förstnämnda typen med expanderande burk, som
lanserades här i landet för omkring tio år sedan,
användes nu av de båda amerikanska storfirmorna
och av Siemens, medan den andra principen
ävenledes tillämpas i Sverige samt av en holländsk
firma. Ett annat svenskt bidrag till utvecklingen
på detta område är foliekylningen, som innebär,
att direkt metallisk värmeledning åstadkommes
mellan kondensatorfolierna och burkens sida, som
då förses med kylflänsar på utsidan.
Högfre-kvenskondensatorer och även större batterier av
lågfrekvenskondensatorer göras i regel fläktkylda.
Utvecklingen har gått i riktning mot ökad
användning av impregneringsmedel, sådana som
klorerade fenyler. I USA har dylikt
impregneringsmedel använts ett tiotal år under namn av
Pyranol och Inerteen.
Den tendens till ökad användning av
kondensatorer för faskompensering, som fanns redan
före kriget, har ytterligare framhävts under de
senaste åren. Kondensatorer för
överspännings-skydd utträngas av ventilavledarna. Dock ha de
fortfarande ganska stor betydelse som frontskydd
i kombination med ventilavledare.
Ett användningsområde, som är ganska speciellt
för Sverige och de nordiska länderna, är
kondensatorer för spänningsdelning i stället för
spänningstransformatorer. Lösningen kan bli
ekonomisk, särskilt vid mycket höga spänningar och
när kondensatorn samtidigt kan användas som
överspänningsskydd och som
kopplingskondensator för bärfrekvensöverföring.
Strömbrytare och högspänningsapparater
Oljan i oljeströmbrytare innebär en potentiell
brandrisk, särskilt naturligtvis i inomhusställverk.
En mindre eldfarlig isolations- och
släckningsvätska har länge energiskt eftersträvats. Det har
lyckats I.G. Farbenindustrie att i samarbete med
Voigt & Haeffner framställa en syntetisk
släckningsvätska, Vauhatin, som har mineraloljans
alla gynnsamma egenskaper men som är
svår-antändbar och brinner med obetydlig
rökutveckling. I Sverige har Vauhatin provats med gott
resultat, t.v. dock endast laboratoriemässigt. Det är
att förutse, att den nya släckningsvätskan
kommer att få stor användning efter kriget, i första
hand i oIjeminimumbrytare. Användningen av
dessa har ökat kraftigt på oljelådsbrytarnas
bekostnad. Både i USA och Europa byggas och
installeras sådana brytare för alla spänningar, även
de allra högsta. Oljeminimumbrytarna ha i stort
sett visat sig utomordentligt driftsäkra, och något
fall, där oljan förorsakat brand, är icke känt.
Dessa brytare kunna i allmänhet byggas till lägre
kostnad än andra brytare, särskilt tryckluftbrytare.
Ett ännu kraftigare uppsving visa
tryckluflbry-tarna, vilket får tillskrivas deras fullständiga frihet
från brandrisk, oljeläckning etc. Härtill kommer
fördelen med kort slut- och öppningstid, kort
ljusbågstid samt lättheten att anordna
tryckluftbrytare för automatisk snabbåterinkoppling.
Pionjärarbetet på tryckluftbrytarnas utveckling
gjordes i Tyskland men har fortsatts på andra
håll, t.ex. i Schweiz, Frankrike, Sverige. Även i
USA är intresset för tryckluftbrytare
utomordentligt stort, och ett livligt utvecklingsarbete bedrives
där. I Sverige byggas numera tryckluftbrytare för
alla aktuella driftspänningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
