Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Maskiner och apparater - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Kraftöverföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1944
257
De fysikaliska faktorer, som i en
tryckluftbry-tare påverka brytförloppet, äro många och deras
inflytande ganska komplicerat. Det har visat sig
nödvändigt att känna dessa förhållanden i detalj
för att få ekonomiskt dimensionerade
tryckluft-brytare. Även i Sverige bedrives sedan några år
på detta område ett intensivt forsknings- och
utvecklingsarbete på lång sikt.
Erfarenheter av automatisk snabbåterinkoppling
föreligga främst från USA. Dessa erfarenheter
låta ana en växande användning av sådan drift.
Syftet är i korthet att vid linjefel av snabbt
övergående natur (t.ex. överslag till följd av
atmosfäriska överspänningar) genom snabb bortkoppling
och återinkoppling släcka kortslutsljusbågen och
återställa kraftöverföringen, innan näten hunnit
falla ur fas. I Sverige byggas numera brytare med
automatisk snabbåterinkoppling för alla
spänningar.
Allmänt kan sägas att utvecklingen på
brytarom-rådet präglas av en konsolidering av
konstruktioner baserade på de nya brytarprinciper, som
framkommo under 1930-talet, samtidigt som man
försöker fördjupa kännedomen om det
fysikaliska skeendet vid brytning. Man börjar även
kunna skönja hur konkurrensen mellan de olika
bry-tarslagen kommer att utfalla och huru vätske- och
luftbrytare kunna få sina skilda, naturliga
användningsområden.
Kraftöverföring
Huvudreferent: I Herlitz, med F Dahlgren, H Krüger,
R Lundholm, Ä Rusck, S Svidén, Å Vrethem och D
Zetterholm som specialreferenter.
Utvecklingen inom kraftöverföringstekniken
har icke medfört några mera märkliga tekniska
nyheter, och det som kan vara av intresse att här
anföra får därför begränsas till ett allmänt
belysande av utvecklingstendenserna.
Spänningsförhållanden
Utbyggnaderna ha uteslutande skett med
begagnande av redan tidigare använda driftspänningar,
men någon markerad tendens till reduktion av
de.t historiskt betingade ganska stora antalet
driftspänningar inom Sverige har icke heller kunnat
skönjas. Dock har man bl.a. med stöd av de
sven-sk£ normerna SEN 27 rörande allmänna
driftvillkor försökt att inom olika delar av landet
fasthålla vid ett begränsat antal spänningar, så att
icke för stort antal av dessa onödigtvis blandas
med varandra.
Icke heller för distributionsändamål har man
lyckats begränsa spänningarnas antal, och den
gamla striden mellan 380 och 500 V torde få
betraktas såsom oavgjord. Att 380 V icke kan slopas
får nämligen betraktas såsom självklart, medan å
andra sidan den tyngre industrin, som för en viss
ström kan köpa apparater och ledningar till exakt
samma pris vid 500 V som vid 380 V, icke vill
avstå från den effektökning, som den högre
spänningen innebär.
Om sålunda för spänningsvalet intet nytt är att
anteckna, har dock frågan om utseendet av
framtida storkraftöverföringar i Sverige ägnats ett ökat
intresse. Redan nu äro fyra 200 kV ledningar från
Indalsälven till Mellansverige i drift eller under
byggnad, och samtliga utnyttjas till nära gränsen
för sin överföringsförmåga. Redan för denna
sträcka kunde sålunda en högre spänning vara
motiverad, och i den mån som
vattenkraftutbyggnaderna sträckas längre norr ut, blir en
spänningshöjning nödvändig. Liksom i utlandet, där
en livlig diskussion av dessa problem pågått, har
man även här kommit till insikt om att
övervinnandet av de begränsningar, som vidlåda 50 p/s
trefassystemet, kommer att medföra betydande
kostnader och svårigheter, varför alternativet med
högspänd likström vunnit ökad aktualitet och
blivit föremål för ingående och såvitt nu kan
bedömas ganska löftesrika undersökningar.
Kraftledningsbyggen
Inom kraftledningsbygget har knappheten på
järn accentuerat den redan tidigare skönjbara
tendensen att i ökad utsträckning bygga
trästolplinjer. I den mån järn och stål användas,
börjar man mer och mer övergå till galvanisering.
Delvis beror detta otvivelaktigt på knappheten på
god rostskyddsfärg, men det synes sannolikt, att
tendensen åtminstone delvis kommer att överleva
kristiden. För vissa kraftledningsändamål ägnas
alltjämt ett visst intresse åt användning av betong
i form av strängbetong.
Arbetsmetoderna vid kraftledningsbyggen ha
undergått en betydande rationalisering med hjälp
av arbetsstudier, varigenom arbetstiden kunnat
nedbringas ända till hälften av vad som var
möjligt med tidigare arbetsmetoder. Standardisering
av konstruktionsdetaljer bedrives i betydande
omfattning men skulle säkerligen vinna på ett
närmare samarbete mellan olika förbrukare.
Samköming
Hand i hand med den ökade utbyggnaden av
kraftledningsnäten har gått en alltmer utbredd
samköming. Så gott som hela Sveriges
huvudledningar äro numera normalt sammankopplade,
och formerna för samköming variera från de
enkla fall, då små anläggningar erhålla
reservkraft från de stora ledningsnäten, fram till den
stora organisation benämnd Centrala
Driftledningen, till vilken 80 av landets största
kraftföretag äro anslutna, omfattande 93 % av landets
totala kraftproduktion. De olika 200 kV
ledningarna från Indalsälven drivas till och med
gemensamt av de olika ägarna utan hänsyn till
äganderättsförhållandena.
Den intima samkörningen tenderar att i viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
