Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Kraftteknikens utveckling sedan 1939. Kraftteknisk fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// mars 19 AU
269
därmed sin ledningsförmåga reglerad av den
pålagda spänningen (jfr vad som ovan sagts om
halvledares ledningsförmåga!). Vid spänning i
spärriktningen kommer sålunda halten av
laddningsbärare i halvledaren närmast elektroden att
vara väsentligt mindre än vad som är normalt i
halvledaren, vilket ger anordningen ett högt
motstånd. Då spänning pålägges i motsatt riktning
välla laddningsbärarna från halvledarens inre
fram mot gränsytan och tränga tillbaka
elektrodens utarmande verkan till ett allt tunnare
skikt invid gränsytan. Några speciella kemiska
egenskaper har skiktet sålunda ej, utan ändringen
i ledningsförmåga beror helt på
laddningsbärar-koncentrationen, vilken i sin tur kan beräknas
följa väsentligen samma lagar som de som
reglera ström-spänningskarakteristiken i varje
elektronrör. Icke blott den vanliga
likriktarkarakteri-stiken utan även likriktarelementens kapacitiva
egenskaper, med deras märkliga
spänningsberoende, låta sig rätt väl förklaras och t.o.m.
beräknas med dessa utgångspunkter. Även om icke
dessa nya teorier ännu satt frukt i form av
förbättringar av existerande torrlikriktare eller i nya
typer, torde de dock säkerligen få betydelse för
den fortsatta utvecklingen på området.
Isolationsmaterial
Liksom i avseende på den elektriska
ledningsförmågan ha de nyare fysikaliska teorierna för
materiens uppbyggnad verkat oerhört
befruktande på vårt vetande om den elektriska
isolations-förmågans natur och isolatorernas allmänna
egenskaper. De tekniska isolationsmaterialen äro
emellertid, möjligen med några enstaka undantag,
så komplicerat uppbyggda att de åtminstone ännu
så länge icke ens tillnärmelsevis kunna
behandlas på samma sätt, teoretiskt sett, som de mera
regelbundet uppbyggda ämnen för vilka
experimentella studier och teoretiska spekulationer med
hjälp av den nutida materiefysikens alla
svårbegripliga metoder givit en något så när klar bild
av bl.a. genomslagsmekanismen. De högteoretiska
åskådningarna kunna därför helt lämnas åt
sidan och i stället beröras några mera praktiskt
betonade forskningsobjekt som bearbetats de
senare åren.
En fråga som sedan gammalt varit föremål för
studier är möjligheten av att undersöka ett
isola-tionsmaterials tillstånd och
hållfasthetsegenskaper utan att riskera förstöring av materialet.
Tyvärr kan ej frågan sägas ha bragts nämnvärt
närmare sin lösning genom de arbeten som utförts
under de senaste åren, även om man fått
möjligheter att i vissa fall dra slutsatser om
exempelvis fukthalten hos ett isolerande material med
hjälp av för isolationen helt ofarliga och något
så när lätt utförbara elektriska mätningar.
En annan fråga som diskuterats mycket är
inverkan av glimning i de porer och gasfyllda
spalter som gärna uppträda i skiktade
material. Att denna glimning lätt åstadkommer
kemisk inverkan på det fasta materialet är
otvivelaktigt, men kvantitativa undersökningar över
förstöringen av olika material ha icke förelegat
förrän under de senaste åren. Även har stort intresse
ägnats åt de processer som gå under namn av
åldringsfenomen. Särskilt har deras beroende av
temperaturförhållandena studerats, eftersom det
spelar så stor ekonomisk roll vid bestämmande av
tillåtliga drifttemperaturer för maskiner och
transformatorer.
Gaser vid högre tryck ha under de sista åren
i vissa fall försöksvis använts som
högspännings-isolation. Fördelarna äro obrännbarhet,
lättillgänglighet och kontrollerbarhet, nackdelarna den
dåliga värmeledningsförmågan och kostnaderna
för de mot övertrycket motståndskraftiga och täta
behållarna. Intresset för tryckgasisolationen har
givetvis medfört en hel del studier över
komprimerade gasers elektriska hållfasthet, men även
oberoende härav har genomslagsmekanismen i
gaser varit föremål för intensiva studier. Många
klarläggande och för förståelsen av de fysikaliska
fenomenen synnerligen betydelsefulla resultat ha
även uppnåtts, särskilt i avsende på genomslag
vid förhållandevis stora avstånd och i
inhomogena fält.
Ljusbågar
Den stora tekniska betydelsen av
ljusbågsfeno-menen, framför allt för strömbrytare men även
för ugnar, strålkastare m.m., har medfört ett
ganska intensivt studium av dem. Huvudsakligen ha
dessa studier varit rent empirisk-tekniskt
inriktade, men även den mera fysikaliska sidan har
varit föremål för en mängd forskningsarbeten,
trots att ljusbågsfenomenen äro en ytterst
komplicerad blandning av elektriska, optiska,
termiska m.fl. fenomen. Särskilt ha
stabilitetsvillkoren undersökts och jämviktslagarna utforskats,
vilket möjliggjort bl.a. något så när riktiga
beräkningar av uppträdande ljusbågstemperaturer,
framför allt vid fritt brinnande bågar men i
någon mån även för ljusbågar i brytare.
Studiet av ljusbågar i kvicksilverånga vid högre
tryck har lett till konstruktionen av
högtryckskvicksilverlamporna.
Gasurladdningar vid lågt tryck jämte bifenomen
De fenomen som uppträda vid strömpassage
genom gaser vid förhållandevis lågt tryck börja
nu bli så väl kända att man t.o.m. i viss grad
anser sig kunna förutberäkna nya konstruktioner av
kvicksilverlikriktare. Vissa bifenomen, t.ex. de
fluorescensfenomen som ligga till grund för
lys-ämnesrören, behärskas dock fortfarande endast
empiriskt men ha självfallet varit föremål för ett
intensivt forskningsarbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
