Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - TNC: 5. Kontroll, kontrollera, av J W - Insänt: Missbruk av ordet don, av Pontus Frisk och J W - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// mars 19 AU
271
ningen. Som vanligt kan det erhållas i bokhandeln eller
från förlaget, AB Seelig & Co i Stockholm. Priset är
1 krona. J W
Insänt
Missbruk av ordet don
TNC:s rekommendation av ordet don i betydelsen
anordning samt i den vidgade innebörden av tekniskt föremål i
allmänhet framhåller följande viktiga synpunkt:
"Det torde vara självklart, att mera preciserade uttryck
såsom maskin, apparat, mekanism, verk, verktyg, där de
passa, äro att föredraga framför don, och att remspännare
är bättre än remspänningsdon och lås och stängsel
utomordentligt mycket bättre än stängningsdon." (TNC 3, s. 16.)
Denna regel beaktas emellertid inte tillräckligt. Den ökade
användningen av ordet don i tekniskt språk, som synes
stå i samband med TNC:s bemödanden, har tyvärr redan
föranlett utsuddning av vissa begrepp. Om ett entydigt
uttryck för ett föremål finns, bör det användas; om inte.
bör man väl försöka finna en entydig benämning. Först
när alla möjligheter äro uttömda och endast en
sammansättning med anordning återstår, är det befogat att låta
detta ord ersättas av don, som ju är kortare. Härvid får
man emellertid inte förbise den fördel av större
uttrycksmöjlighet, som anordning har i jämförelse med dou, tack
vare det förra ordets olika form i singularis och pluralis.
Inte heller kan man förutsätta, att don i tekniskt språk
skall mista sin allmänna karaktär av sammanfattande
benämning på en grupp enheter. Härigenom bli sammansatta
ord på don ofta mycket omfattande begrepp. Fogas
ändelsen don till en annan term, vidgas begreppets omfång och
blir samtidigt mindre pregnant och entydigt.
Identifierar man å andra sidan ett ord på don med ett
visst föremål har man blockerat ordet för andra kanske
lika befogade användningar. Ett exempel belyser detta.
I pressen förekom nyligen en annons om "elektriskt
kontaktdon för temperatur- och tryckmätning". Om man inte
vet vad saken gäller, kan man omöjligen enbart av denna
formulering med bestämdhet avgöra, vad annonsen åsyftar.
Denna var emellertid förtydligad med en bild av föremålet
i fråga — en kontaktmanometer!
När ett ord för en apparat finnes och dessutom är
internationellt begripligt, varför skall det då inte användas? Är
det meningen att sätta likhetstecken mellan kontaktdon å
ena sidan och kontaktmanometrar och liknande instrument
å andra sidan? I så fall blir ju ordet kontaktdon blockerat
för andra, minst lika befogade ändamål.
Även om en viss tvekan — ehuru obetydlig — kan råda
beträffande innebörden av kontaktmanometer, bör det väl
i varje fall inte ersättas med den långa ramsan "elektriskt
kontaktdon för tryckmätning". Någon reson hade det ju
varit, om instrumentet benämnts manometer med
kontaktdon, men då kunde det lika gärna ha kallats manometer
med kontakt.
Det har på senare tid uppstått ett flertal nybildningar
med don, vilka i likhet med ovan angivna exempel äro
olämpliga och onödiga. Rätt använt borde don kunna
vara en tillgång i vårt tekniska ordförråd. Missbrukat
medför det emellertid förvirring av begreppen ocli en
utarmning av språket, som vittnar om tanklöshet eller brist på
språklig uppfinningsförmåga. Pontus Frisk
Insändaren har i princip alldeles rätt när han beivrar
missbruk av ordet don. När förut "anordning" var en ur
hans synpunkt riktig efterled bör nu "don" användas.
Ordet lämpar sig bäst i klassificerande benämningar, t.ex.
manöverdon, lyftdon, och har mindre användning i
individuella fall. Gäller det en kontaktmanometer skall man
naturligtvis inte säga kontaktdon.
Missbruk av ordet don äro icke okända för TNC, men
någon svårare omfattning tyckas de ej ha fått. J W
Problemhörnan
Problem 1/44 var följande: "En ideell homogen
spiralfjäder utan förspänning roterar enligt figuren kring en
axel, som är vinkelrät mot papperets plan. Genom
centri-fugalkraftens inverkan sträckes fjädern och uppnår sin
dubbla längd vid viss vinkelfrekvens. Beräkna denna när
fjäderns längd, massa och styvhet äro kända."
Följande beteckningar införas:
Fjäderns naturliga längd L Fjäderns totala styvhet.. k
Fjäderns hela massa .. M Vinkelfrekvensen ...... co
Med x må dessutom betecknas avståndet från centrum till
en punkt på fjädern när denna är i vila och med r
motsvarande avstånd vid rotation.
P L dK pfdP
<j>––-* r[WVW^| ’
Betrakta ett element dr av fjädern. Elementets massa är
M
dx och det påverkas av krafterna P, P + dP samt av
centrifugalkraften enligt följande ekvation
M dx
(1)
För kraften P gäller
(2)
Genom kombination av (1) och (2) sedan den senare
ekvationen deriverats med avseende på x erhålles
M , . _ d2r ,„,
-Tr<* = kLdJ (3)
Vi införa nu u1
varigenom (3) antar formen
d2 r
M
=–co2r
dx2 IJ
(4)
vilken ekvation har lösningen
coux , _ . COUX
r = A eos —=–b B sin —=—
Ld L*
med randvillkoren x
samt x
Härav
0 för r0
dr
L för P = 0, dvs. — = 1
dx
x = L
Speciellt för rx=L — 2 L blir
2 — =
u
co
K
CO
u
co
u
varav genom passning i tg-tabell — = 1,165.
Man får alltså co = 1,165 V —
1 V M
Denna lösning har insänts av civilingenjör Bo Kihlgren.
På samma sätt har uppgiften behandlats av signaturen Ög.
Snarlika lösningar ha insänts av civilingenjörerna Uno
Olsson, S Sundén samt D Lorentzon.
Problem 3/44
En fin kedja är
som figuren visar
inspänd mellan en
fast, horisontell vals
och en vägg, från
vilken den utgår
horisontellt.
Beräkna vinkeln <%.
Exempel: a — 3, 2.
A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
