- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
282

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1944 - Det enskilda företaget och dess sociala ansvar II - Arbetarskydd, av Gunnar Hultman - Socialvård, av Signe Holst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-282

TEKNISK TIDSKRIFT

rande företag är, att arbetsledningen från toppen
intresserar sig för frågan, att driftledarna äga kunskaper på
skyddsområdet, och att olycksfallsriskei na tid efter annan
bli inventerade så gott sig göra låter. Arbetsledningen
måste själv veta vad den skall fordra av sina arbetare i
säkerhetsavseende.

Det har visat sig, att företag, som gått in för en frivillig
intensifiering av arbetarskyddet, ha uppnått mycket goda
och bestående resultat. Olycksfallsfrekvensen har kunnat
inskränkas till hälften, ja till fjärdedelen, och man har
lyckats upprätthålla denna förbättrade standard trots
ökad tillverkning och trots ökad personal. I alla dessa
fall har en intensiv samverkan ägt rum mellan
arbetsmarknadens båda parter.
På initiativ av Svenska Arbetsgivareföreningen och
Landsorganisationen har tillsatts en kommitté med uppgift att
behandla frågan om arbetarskyddets effektivisering genom
ett bättre organiserat samarbete mellan arbetsgivare och
arbetare inom företaget. Denna kommitté har kallats
Arbetsmarknadens Organisationers Skyddskommitté.

Enligt kommitténs mening innebär den fria
överenskommelsens form fördelar, då det gäller att praktiskt
genomföra skyddsföreskrifterna, och den är framför allt ägnad
att tillvinna skyddsarbetet parternas gemensamma intresse
och befordra deras självverksamhet och känsla av
ansvar. Den grundläggande synpunkten är enligt kommittén
nödvändigheten av att samverkan mellan arbetsgivare och
arbetare åvägabringas eller förstärkes i alla skyddsfrågor.
Kommitténs regler för den lokala säkerhetstjänstens
organisation ha antagits av stora industrigrupper, omfattande
den övervägande delen av arbetsmarknadsparternas
gemensamma verksamhetsområde.

Enligt dessa regler blir skyddsombudsinstitulionen i stort
sett obligatorisk, och ett visst minimiantal ombud
föreskrives i förhållande till arbetarantalet i varje företag.
Särskilda regler ha utarbetats för skyddsombudens
verksamhet, och vissa kvalifikationsfordringar ha för dem
uppställts. Vid företag av viss storleksordning ha
skyddskommittéer gjorts obligatoriska, och regler för deras
sammansättning och arbetssätt ha givits.
Den goda viljan finns säkerligen hos varje människa; det
gäller endast att locka fram den. Men den enskilda
individen måste också ha förmågan att samordna denna vilja
med andras. I Sverige av i dag äga vi särskilda
förutsättningar att låta den goda viljan komma till sin rätt.
Samverkan föder lätt behov av ökad samverkan. Det finns
anledning att hoppas, att arbetet med säkerheten och
sundheten på arbetsplatserna skall kunna fördjupa det sociala
ansvaret hos arbetsmarknadens båda parter och föra
samverkan vidare till andra områden, som ur samhällets
synpunkt äro ännu mera betydelsefulla.

Socialvård (personalkonsulent Signe Holst)
Socialvård är den självklara plikt mot underordnade,
som varje arbetsledare, från företagets chef och ned till
den mest underordnade förman, bör känna för sina
underställda arbetare. Den börjar och slutar med
ansvarskänsla mot dem såsom arbetare och såsom människor, och
dess resultat är: god arbetsledning med allt vad detta
innebär; anskaffande av arbete, god planering och ledning
av arbetet, jämn arbetsfördelning, om möjligt året om,
ordning och disciplin på arbetsplatsen jämsides med en
human behandling, rätt person på rätt plats, rättvisa
ackordsättningar, ett välordnat arbetsskydd till
förebyggande av olycksfall och ohälsa i arbetet genom att
organisera samarbete mellan arbetsledning och skyddsombud.

Allt detta är det primära, nödvändigt för arbetsledning,
arbetare och samhälle. Det berättigade i dessa saker
erkänner varje arbetsledare, därför att de tjäna
företagarens syften lika väl som arbetarens, men då det gäller
lösningen av dessa frågor skilja sig människorna från
varandra ganska betänkligt.

Där ett särskilt socialvårdande program sätts upp inom
ett företag, där växer det direkt socialvårdande arbetet
ut till en sådan omfattning, att det blir nödvändigt att
tillsätta en särskild personalkonsulent för handläggande av
de med den direkta social- och personalvården
samhörande uppgifterna. Men även om de sociala ärendena ha
skilts från arbetsledaren, måste denne bibehålla sitt sinne
och sin känsla för personalvården i det dagliga samarbetet
med arbetarna. Ingenting är så betydelsefullt för trivseln
och arbetsglädjen på arbetsplatsen som detta.

När en personalkonsulent börjar sitt arbete vid ett
företag, gäller det att finna en lämplig utgångspunkt, och
fördelaktigt är då i allmänhet att börja med det som för
tillfället är mest aktuellt för fabrik och anställda.

Av vikt är, att samtidigt som en personalkonsulent
an-ställes, en arbetsinstruktion utarbetas, som från början
anger hennes plats i organisationen, även om den inte
innehåller hela framtidsprogrammet. Härigenom
grundlägges planmässigheten i verksamheten och den stadga i
samarbetet med personalkonsulenten, som är nödvändig
för arbetets framgång.

Av stor betydelse är att alla sociala ärenden samlas på
cn hand för att undvika konkurrerande företag inom
förelaget. Företagarens syfte med en sådan centralisering är
att få personalvården förbättrad. Företagsledaren vet, att
personalvården i längden lönar sig, även oin förtjänsten
inte kan visas i siffror. Med tiden ger arbetet i alla fall
resultat, som arbetsgivare, arbetare och samhälle kunna
anteckna på humanitetens vinstkonto.

Företagets vinst av personalkonsulentens arbete kan i
korthet anges på följande sätt:

genom att arbetsledningen visar arbetarna personlig
omtanke, blir deras trivsel större, och de stanna kvar på
arbetsplatsen, vilket betyder en hel del även ur ekonomisk
synpunkt;

genom att personalkonsulenten kan hjälpa till med att
reda upp vissa personliga angelägenheter för arbetaren,
kan arbetseffektiviteten ökas. Genom fritidsverksamheten,
för att ta ett exempel, få många blicken öppnad för en
värdigare livsföring och intresset väckt för värden, som
ha avgörande betydelse för deras framtida liv. Personalen
har någon att gå till med personliga svårigheter, sådana
som ingen samhällelig social inrättning kan ingripa i, ty
de sammanhänga med människan och arbetsplatsen.
Hjälp i dessa och i andra personliga förhållanden
återverkar helt naturligt på arbetets effektivitet;

genom att arbetaren kan tala med personalkonsulenten
om dessa saker, kunna förmannen, verkmästaren eller
ingenjören ostört få ägna sig åt sina egentliga
arbetsuppgifter.

För att bevisa hur arbetstagarna se på personalvården
kan följande exempel anföras. Vid ett företag uppvaktades
chefen vid jultiden av en deputation arbetare, som
önskade honom en god jul och tackade för det gångna året.
Då det var första gången något sådant hade hänt honom,
frågade ban dem: "Men vad är det Ni tackar för?" Varpå
arbetarna svarade: "Vi tackar för vad direktörn gör för
oss genom personalkonsulenten. Genom hennes arbete
känner vi arbetsledningens personliga intresse för oss
som människor, och det ger oss trivsel och arbetsglädje."

Vad vill då den verkliga personalkonsulenten djupast
sett med sitt arbete? Hon vill ge hjälp till självhjälp och
bidra till att trivsel och arbetsglädje få plats inom det
mekaniserade arbetslivet.

Hon vill i fritidsarbete ge i synnerhet ungdomarna
möjlighet till initiativ, aktivitet och kamratskap.

Hon vill försöka vara sådan, att människorna kunna
vända sig till henne med sina bekymmer inte bara i
ekonomiskt avseende ulan även i sådana, där människa vädjar
till människa.

Hon vill vara till hjälp för den, som vid det ögonblick,
då livet är som svårast, söker någon att hålla sig till.

Hon vill i samarbete med övriga anställda hjälpa till att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free