Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1944 - Höjdprovning av flygmotorer, av Hans Busch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. Schema över höjdprovanläggningen vid DVL.
Avgasledningarna och kylarna äro för
förhindrande av explosionsskador försedda med
fjäder-belastade övertrycksventiler.
Ett schema över höjdprovanläggningen vid DVL,
avsedd för såväl luft- som vätskekylda motorer,
visas i fig. 8.
Trots sin ansenliga omfattning är anläggningen
driftberedd inom några få minuter, enär
anläggningen för nedkylning av lösningen arbetar
kontinuerligt.
RLM:s höjd provanläggning i Rechlin
RLM:s fordran på ytterligare förenkling av
höjd-anläggningarna grundades på nödvändigheten av
att på kort tid iordningställa erforderliga
anläggningar med stor kapacitet för tillgodoseende av
industrins krav på utprovning och utveckling.
Dessa anläggningar måste vara så enkla, att
specialister ej skulle erfordras för deras utnyttjande.
Vidare begärdes, att anläggningarnas lokalbehov
skulle vara så begränsat, att redan befintliga
provhus kunde inrymma dem.
Dessa ytterligare krav ledde till ett fullkomligt
avsteg från den hittills vanliga principen för
kylning av förbränningsluft, i det man anordnade
dynamisk kylanläggning. Den första
anläggningen projekterades för en nettoluftmängd av
1,2 kg/s vid 14 000 m höjd.
I motsats mot anordningarna hos DVL utgjorde
höjdanläggningen i Rechlin en del av
provbocks-utrustningen. Den betraktades alltså ej som en
mittpunkt, kring vilken motorprovbockarna
grupperades, utan byggdes in i en befintlig
prov-bocksanläggning. Tack vare den fullständiga
automatiseringen kan en enda montör sköta hela
driften. Inställningen av höjdvärdena
åstadkommes av provningsingenjören direkt med tillhjälp
av tre reglagearmar på manöverbordet.
Anordningen visas schematiskt i fig. 9.
Den insugna luften går genom ett luftfilter in i
en luftkompressor, där den komprimeras till
4 at övertryck samtidigt som den uppvärmes till
100°C. Kompressorn drives av en 440 kW
elmotor, som med hjälp av en växel åstadkommer
ett varvtal av 10 000 r/m. I en efterföljande kylare
sänkes luftens temperatur till 20°C. Det vid
kylningen utfallande vattnet avlägsnas dels i
kylaren, dels i en mekanisk vattenavskiljare. Luften
är nu fuktighetsmättad och en direkt fortsatt
avkylning i en kylturbin skulle medföra ett
underskridande av daggpunkten, varför snö respektive
is skulle falla ut och skada turbinskovlarna. Före
inträdet i kylturbinen får luften därför passera
genom en lufttorkningsanläggning. I denna ledes
luften med ringa hastighet genom två lager
kisel-gur, där fuktigheten absorberas i de fina porerna.
I det första kiselgurlagret sänkes luftens
daggpunkt till — 5 à — 10°C och i det andra lagret
till —30°C. Största mängden fuktighet faller ut
i det första lagret, som redan efter
förhållandevis kort tid blir så anrikat på vatten, att det måste
torkas genom behandling med het luft. För* att
det oaktat vidmakthålla kontinuerlig drift är det
första lagret delat i två hälfter, vilka genom ett
tidur omväxlande kopplas om för
vattenupptagning respektive vattenavgivning. Det andra
kiselgurlagret är tillräckligt för 50 h kontinuerlig drift.
Det för vattenavgivningen behövliga värmet tas
från hela anläggningens cirkelprocess.
Den i kiselguranläggningen torkade luften går
nu genom ett antal reglerade munstycken fram
till kylturbinens löphjul. Vid passagen genom
dessa munstycken expanderar luften till den
Fig. 9. Schema över RLM:s
höjdprovanläggning i Rechlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
