Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1944 - Höjdprovning av flygmotorer, av Hans Busch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 mars 19 AU 321
Fig. 7. Principschema över
höjdprovanläggningen vid DVL.
samlade på en plattform, så att personalen får
god överblick över det hela. Förutom
höjdluft-maskineriet finnas i hallen två provbockar, den
ena för luft-, den andra för vätskekylda
flygmotorer. Genom rörledningar kunna de i en
bredvid-liggande hall befintliga provbäddarna för
hjelpapparater anslutas.
Höjdanläggningen övervakas från centralen.
Ingenjören där ställer på begäran av den vid
provbocken i hallen stationerade
provningsingenjören in anläggningen på de önskade höjdvärdena.
Även provningsingenjören kan direkt påverka
motorns arbete. På begäran av honom lämnar
klimatingenjören önskade tryck- och
temperaturvärden och håller dessa konstanta inom
föreskrivna gränser. Direkt omställningsmöjlighet
från provbocken finnes icke.
DVL-anläggningen har följande kapacitet:
Luftmängd 0,35 kg/s på 24 000 m höjd
1,2 kg/s på 19 000 m höjd
2,2 kg/s på 14 000 m höjd
2,2 kg/s på 0 m höjd
Detta motsvarar vid normalt luftöverskott:
350 hk vid 24 000 m höjd
1 200 hk vid 19 000 m höjd
2 200 hk vid 14 000 m höjd
2 200 hk vid 0 m höjd
Fig. 7 visar anordningens principiella
utformning. För att den önskade gränstemperaturen
— 56,5°G, vilken gäller för troposfären, skall
uppnås, måste man använda en kombination av
för-ångningskylning och expansionskylning i en
luftturbin. Denna turbin kan fr.o.m. en viss höjd
arbeta med tryckfallet mellan mark- och
höjd-luft, vilket åstadkommes genom sugverkan hos
kompressorerna respektive drivanordningen. De
därigenom uppnådda temperaturerna ligga
betydligt under de av CINA angivna
minimitem-peraturerna. För lägre höjder behöver man då
endast använda förångningskylanläggningen, vil-
ken samtidigt ombesörjer lufttorkningen.
Verkningssättet för höjdanläggningen framgår av
fig. 7. Luften går genom ett filter och en
kompressor i in i den egentliga kylanläggningen.
Den första nedkylningen erhålles genom
begjut-ning i tre kylare 2, i den första med vatten,
i den andra och den tredje med
klorkalciumlösning. Begjutningen åstadkommer en stegvis
skeende nedkylning av luften, i första kylaren till
+ 15°G, i den andra till —8°C och i den tredje
till — 30°G. Samtidigt upptas den utfallande
luftfuktigheten av lösningen, så att luften får en
slutlig daggpunkt av — 35°C. Lösningen kyles i en
tvåstegs ammoniakkylanläggning.
Den ur de första kylarna med en temperatur av
— 30°G kommande luften går därefter in i
kyl-turbinen 3, som arbetar med skillnaden mellan
det före turbinen genom kompressorn 1
åstadkomna marktrycket och det efter löphjulet
inställda höjdtrycket. Expansionen och
effektavgivningen hos luften medför en med flyghöjden
stigande, ytterligare avkylning. Turbinen är
kopplad till en asynkrongenerator, som matar in den
frigjorda energin i form av elektrisk energi i
ledningsnätet.
Parallellkopplade med turbinledningen äro två
ledningar A, vilka medge tillsats av varmare luft
för noggrann inställning av den önskade
temperaturen. Höjdtrycket kan ändras genom strypning
av de tre ledningarna 3 och A och temperaturen
genom relativ ändring av tillströmningen genom
respektive ledningar med bibehållande av samma
lokala genomströmningsmängd. Från kylturbinen
ledes förbränningsluften till flygmotorn.
Avgaserna från flygmotorn gå genom den
vattenkylda avgassamlaren till avgaskylaren 6,
varvid de kylas ned till + 30°C, och komprimeras
därefter genom kompressorerna 7, 8 och 9 i tre
steg till marktryck. Mellankylning åstadkommes
i kylarna 10 och 11. Mellan avgaskylaren och den
första kompressorn finnes ett stryporgan 12, med
vilket den önskade höjden inställes på avgassidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
