Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1944 - Kraftverket Rio Negro i Uruguay, av Gösta Lundberg - Vattenfallsstyrelsens närmaste utvidgningsplaner, av pzr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1.
Tvärsnitt av
dammen.
Kraftverket Rio Negro i Uruguay. Ett tyskt konsortium
har efter övervinnande av betydande svårigheter av
ekonomisk och teknisk art utfört en vatlenkraftanläggning i
Rio Negro ungefär mitt i Uruguay.
Dammbyggnaden, som är 1 170 m lång med ca 40 m höjd,
åstadkommer en dammsjö med 1 400 km2 yta och 15 km3
volym, motsvarande ett års tillrinning. Vattenmängden
från det 34 000 km2 stora nederbördsområdet varierar
från lägst 20 m3/s, i medeltal 440, till normalt högvatten
5 400 och exceptionellt 9 000 m3/s. Genom borrningar
intill 125 m djup konstaterades, att grunden bestod av åtta
på varandra vilande skikt av bergarten melafyr, omgivna
av lösare lager av vattengenomsläpplig jord. På grund av
brist på lämplig sten till stenfyllning och en massivdamms
stora tyngd, valdes att utföra de höga dammpartierna av
Noetzlityp enligt fig. 1 och 2. Närmast stränderna utfördes
dammen av gravitationstyp med intill 27 m höjd i 12,5 m
långa monoliter. Högvattenutskovet är uppdelat i tolv
10,5 m breda och 5 m höga överfallsdammar för totalt
4 450 in3/s avbördning. Intill utskoven ligger
generatorstationen med fem kaplanturbiner drivande
växelströms-generatorer på 32 kVA. De korta tuberna ha 7 m diameter,
löphjulens diameter är 5 m, vattenmängden är 160 m3/s
per aggregat.
Grunden tätades och förstärktes genom
cementinjektioner i två omgångar. Springor, alltför fina för
cementmjölken, tätades genom kemisk behandling.
Med tanke på ovannämnda stora högvattenmängd
anordnades fångdammarna så, att vattenmängder utöver
normalt högvatten skulle få spola över fångdammen kring
arbetsplatsen. Eventuella skador härav skulle betalas
av-byggherren. Anläggningen byggdes i två etapper. Den första
omfattande maskinstationen och halva utskovspartiet.
Härigenom avspärrades flodens huvudfåra med påföljd, att
urspolning av jord inträffade vid motsatta stranden för
varje par spontplank, som nedslogs. Anordningar vidtogos
Fig. 3. Elevation och plan av cellfångdamm.
för att vattenfylla arbetsplatsen från nedströmssidan,
innan överspolning skulle inträffa. Fångdammarna
utfördes av amerikansk stålspont såsom en rad cylindriska
celler med 12,38 m diameter enligt fig. 3. Spontplankoi na
styrdes av en invändig, flyttbar fackverkskonstruktion.
Cellerna jordfylldes efter hand. Metoden innebär, att
fångdammen kan byggas utan ställningar, varken yttre eller
inre avstyvningar eller förankringar erfordras,
spont-planken skonas, hjälpfångdammar, dvkeriarbeten och
un-dervattensbetong erfordras icke, god tätning mot botten
erhålles, arbetet går snabbt och rivningen är enkel. Sedan
en cell fyllts 3 till 4 m, slogs sponten ned 30 till 40 cm i
det vittrade berget. Kortaste tiden för utförande av en
komplett cell var 52 h. Betongen i dammens grundmurar
vibrerades. För Noetzlidammen användes flyttbara
plåt-formar. Pelarhuvudena kyldes genom vattenspolning. (Bau-
techn. 1943 h. 1/2.) Gösta Lundberg
Vattenfallsstyrelsens närmaste utvidgningsplaner
framgå av följande anslagsbehov för investeringar:
kraftstationer och regleringar: Mkr.
tilläggsstat 1943/44 ................... 5,6
ordinarie stat 1944/45 ................................20,2
distributionsanläggningar:
ordinarie stat 1944/45 ................................15,0
Två nya större kraftstationer äro föreslagna, Nämforsen,
som beräknas bli färdig 1946, och Forsmoforsen, som
beräknas bli färdig 1947, båda i Ångermanälven, jämte
eventuell ytterligare utbyggnad av Porjusstationen.
Utbyggnaden av Harsprånget ställes belt på framtiden. Anslaget
för distributionsanläggningar avser till största delen i gång
varande arbeten. För planerade vattenfallsförvärv
beräknas tillgängliga anslag räcka till och med budgetåret
1944/45, varför ytterligare anslag härför icke nu begäras.
(Sv. Vattenkraftför. Publ. 1943 h. 9.) pzr
Fig. 2. Plan av pelarhuvud.
Detalj av dilatcitionsfog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>