Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1944 - Årsbok 1941—1942, av Eskil Claesson - Ljudabsorbering, ljudisolering och akustikförbättring, av Erling Berner - Handbok för utstakning av kurvor å järnvägs- och landsvägslinjer, av N Gudmundsson - Om vindens belastning på våre hus, av Ture Norder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
TEKNISK TIDSKRIFT
följande stegring av tomtpriserna. Det efter krigsutbrottet
höjda ränteläget samt de ökade byggnadskostnaderna vid
i stort sett oförändrad hyresnivå hade till följd, att
efterfrågan på tomtmark minskade och tomtpriserna började
sjunka. F.n. torde tomtmarkens aktuella dagsvärde
understiga dess allmänna saluvärde. Att fastställa allmänna
saluvärdet stöter f.n. på stora svårigheter. Institutet
föreslår en bestämning av förkrigsvärdet samt justering av
detta med hänsyn till en räntesats, som kan tänkas komma
att tillämpas inom den närmaste framtiden.
I "Fastighetsvärderingars uppställning och innehåll"
lämnas en sammanfattning av sådana uppgifter, som äro
önskvärda i värderingsutlåtanden för hyreshusfastigheter samt
några allmänna synpunkter på en räntabilitetskalkyl för
dylika fastigheter. I uppsatsen framhålles betydelsen av
att i värderingsutlåtandet ånge de antaganden och
beräkningar, som ligga till grund för värderingen. Vid
uppgörandet av räntabilitetskalkylen böra, förutom de vanliga
omkostnaderna för fastigheten, eventuellt även tas med
avsättningar för täckande av framtida hyresförluster.
"Exempel på tomtmarksvärdering" innehåller beräkning
av saluvärdet för två nybyggda fastigheter, den ena en
bostads- och den andra en affärsfastighet. I exemplen
visas tomtmarksvärdets förändring vid ändrade hyror,
byggnadskostnader och låneräntor.
Årsboken är otvivelaktigt av stort värde för
fastighetsför-valtande organ och enskilda och kan rekommenderas till
alla som syssla med fastighetsvärdering. Eskil Claesson
DK 534.84 + 699.844
Ljudabsorbering, ljudisolering och akustikförbättring,
av civilingenjör C E Granqvist. Karlholms AB,
Karlholms-bruk 1942. 114 s., 193 fig. 7,45 kr.
I inledningen förklarar utgivaren, att denna tekniska
handbok är tillkommen för att ge allmänheten en mera
ingående kännedom om de vetenskapliga rönen inom
akustiken och deras praktiska tillämpning. Samtidigt uttalas
den förhoppningen, att den skall ge impuls till fortsatt
forskning och utveckling på området. Boken är samtidigt
avsedd som en reklam för Karlholms AB:s olika
ljudisolerande plattor. I slutet av boken finns ett tiotal sidor
med kurvor över ljudabsorptionen för olika kombinationer
med Karlit träfiberplattor. Därefter följa till slut ca 20
sidor visande exempel på installationer med samma plattor.
Boken är välskriven och innehåller i stort sett allt vad
en inom facket arbetande byggnadstekniker normalt
behöver veta om hithörande problem. Den är dessutom
vederhäftig och utan onödiga utsvävningar, och man får
ganska klara begrepp om både det ena och det andra
inom akustikens område.
Det klarläggande av måttenheter, som gjorts på s. 27—29,
är värdefullt för dem, som arbeta med hithörande problem.
Vid studium av svensk och utländsk litteratur kunna lätt
begreppsförvirringar uppstå, då olika måttenheter och
benämningar ganska ofta användas.
På s. 20 visas en bild över absorptionsförmågan för en
med hål försedd träfiberplatta, monterad på lister. Den
kurva, som visas där, är idealisk och ger anledning att
tro, att här har man den rätta lösningen på erhållande
av en absorption, som är ungefär lika för alla frekvenser.
I bokens sista del, där bl.a. mätningar över perforerade
Karlitplattor visas, framgår att kurvorna i verkligheten ge
betydligt sämre värde för de lägre frekvenserna än för
de högre.
En sak, som borde poängterats och som är av stor vikt
för var och en som sysslar med val av lämpligt
absorberande material, är att provmätningar för samma material
i olika provningslokaler vanligen ge ganska olika resultat.
De provningar, som göras på K. Tekniska Högskolan,
lämna sålunda helt andra reslutat än de provningar, som
göras av Aga-Baltic eller Elektrolux. Anledningen härtill
är bl.a. att lokalerna och de provade ytorna äro olika
stora. En utredning om denna sak hade varit på sin plats.
För den oinvigde ställer det sig enklast att jämföra de
olika värden, som reklamen visar för varje material, utan
att ta hänsyn till var de provats. En tabell innehållande
reduktionskoefficienterna för de olika
provningsanstalternas absorptionsvärden vid olika frekvenser borde
utarbetas. En sådan skulle vara till stor nytta vid bedömandet
av olika material. Ännu bättre vore om samtliga
tillverkare av ljudabsorberande material enades om att låta
prova sina material på samma sätt och i samma lokaler.
Direkt jämförelse kan då lättare göras mellan olika
material. Konkurrensen kanske gör problemet svårlöst, men
det är just möjligheten att kunna välja mellan material
med olika ljudabsorption, som är av värde för
konstruktören. I ena fallet är det lämpligast med hög absorption,
i andra fallet med lägre. Erling Berner
DK 625.113 + 625.724
Handbok för utstakning av kurvor å järnvägs- och
landsvägslinjer, av kapten G F Waldenström. 8:e uppl.
Bonniers, Stockholm 1943. 186 s„ 4 fig. 7,50 kr.
Ättonde upplagan av denna för kurvstakning vid byggnad
av såväl järnväg som landsväg väl uppställda
tabellsamling har utkommit. Troligen på grund av lagen om
tillgång och efterfrågan har upplagan tryckts utan
omarbetning av text och anvisningar efter modernare
staknings-principer. Gammalstavningen har bibehållits. Tabellerna
för utsättning av övergångskurvor innehålla längder upp
till 43 m, då man vid järnvägar använder upp till 240 m
långa övergångskurvor. Bokens sista avdelning ägnas
"inläggning af öfvergångskurvor till färdigbyggda kurvor".
Här saknar man uppgifter om den modernare Nalenzska
evolventmetoden, vilken numera i regel användes vid dylika
utsättningar på järnvägslinjer. N Gudmundsson
DK 69.042.41
Om vindens belastning på våre hus, av professor
R Gran Olssön. Teknikk av i dag nr 4. F Bruns Bokhandels
Forlag, Trondheim 1943. 20 s, 4 fig. 1 Nkr.
Med senaste tiders strävan till smäckrare och lättare
konstruktioner måste även större krav ställas på
noggrannheten i de belastningsantaganden, som läggas till grund
för den statiska beräkningen. Vindens inverkan kommer
härvid att spela en förhållandevis allt större roll i
synnerhet för de många fall, där husen utföras med flata tak.
Förf. har bestämt vindtrycket genom försök på olika
modellbyggnader i vindtunnel och därvid funnit, att
nuvarande norska föreskrifter för belastning genom
vindtryck ej ha den överensstämmelse med verkligheten man
kan fordra. Förutom att det uppträder avsevärda
sugkraf-ter, vilka i vissa fall t.o.m. äro flera gånger större än
tryck-krafterna på byggnadsverket, har förf. funnit, att
vindtrycket ej är jämnt fördelat över den yta, som träffas av
vinden. Vidare är vindbelastningen beroende av hela
byggnadsverkets form samt även av formen på den för
vindtrycket utsatta ytan.
En revision av nuvarande bestämmelser för
vindbelastning anser förf. som ofrånkomlig. Vid utarbetandet av
nya bestämmelser borde genom försök bestämmas
vindkoefficienter för byggnadsverk av olika form, varefter
den sökta vindkraften på respektive yta skulle erhållas
genom multiplikation med ett vindtryck, som betingas av
de lokala förhållandena.
Till dess nya bestämmelser blivit utarbetade föreslås
såsom en övergångsföreskrift för slutna byggnader med plana
överytor, till vilken grupp de flesta bostads-, ekonomi- och
industribyggnader höra, bl.a. att taken förutom för det
övertryck, som erhålles ur nuvarande bestämmelser, även
beräknas för ett undertryck om 60 % av den
vindbelastning, man har på en vertikal vägg.
De stora framsteg man de senaste åren gjort inom
strömningsforskningen, särskilt i samband med flygteknikens
utveckling, ha blivit tämligen okända inom
byggnadskretsar, men då möjlighet nu finnes att få fram noggran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
