Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Ljuddämpning vid dieselmotorer, av C Bm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
TEKNIS K TIDSKRIFT
i000 10000 p S
Fig. 2. Intensitetskurvor inom det hörbara området, a
undre hörselgränsen, b smärtgränsen.
hunnit insprutas, och härvid förbrinner hela denna
kvantitet plötsligt med stor hastighet och under kraftig
tryckstegring. Detta ger sig tillkänna som ett hamrande ljud
hos motorn. Uppenbarligen måste tändförseningen göra
sig allt mer gällande ju högre motorns varvtal är.
Följande faktorer påverka tändförseningen: bränslets
tänd-villighet, motorns kompressionstemperatur och
bränsledropparnas storlek. Man strävar efter bränslen med hög
tändvillighet (högt cetantal) men ekonomiska skäl sätta
härvid en gräns. Kompressionstemperaturen ökas med
ökat kompressionsförhållande, men härvid ökas
påkänningarna på motorn och friktionsförlusterna, varför
ökningen ej kan ske obegränsat. En minskning av de
insprutade bränsledropparnas storlek resulterar i mindre
tänd-försening, men samtidigt minskas deras genomslagskraft,
så att strålen får svårare att utfylla förbränningsrummet.
Bullret från ventilmekanismen är ofta avsevärt, och
beror främst av de spel som erfordras i systemet. Dessa
ventilspel böra hållas så små som möjligt. Vidare böra
kamskivorna utformas så att stängningen och öppnandet
sker mjukt och utan slagljud. Även spelet mellan kolv och
cylinder bör ur bullersynpunkt vara minsta möjliga, men
det måste i allmänhet fixeras ur andra synpunkter.
Bullret från kuggväxlar blir mindre vid snedskurna än vid
rakskurna kuggar. Tätt slutande vevhusluckor äro
gynnsamma ur bullersynpunkt, men man måste beakta risken
att luckorna själva råka i svängning på grund av
vibrationer från vevhuset eller tryckpulsationerna i detta.
Gjutna luckor äro härvid mindre känsliga än dylika av
plåt. Plåtluckor måste därför alltid vara uppstyvade på
lämpligt sätt för att dämpa deras svängningar.
Avgasbullret utgör emellertid i allmänhet den största
andelen av bullret från dieselmotorn. Upphovet härtill är
Fig. 4. Interferensdämpare.
de tryckvariationer i avgasröret som med nödvändighet
måste uppstå. Först och främst måste avgasledning och
ljuddämpare vara så styvt byggda att de icke själva råka
i resonanssvängningar under inverkan av
tryckvariationerna. Även här äro gjutna konstruktioner mindre känsliga
än plåtutföranden, men med hänsyn till vikt och kostnad
måste avgasledningar likväl i allmänhet utföras av plåt.
Den värmeisolering av asbest, glasull e.d. som brukar
användas kring avgasledningen bidrar i hög grad till att
minska risken för egensvängningar hos plåten.
Avgasbullrets frekvensspektrum uppvisar breda
frekvensband, utbredda över hela det hörbara området. Därför
finns det inget universalmedel mot avgasbullret, utan olika
metoder måste komplettera varandra inom de olika
frekvensområdena. Experimentell undersökning av
ljuddämpare utföres ofta på så sätt att man mäter ljudtrycket
före och efter dämparen med hjälp av mikrofoner
placerade i avgasledningen. Som bullerkälla användes härvid
en högtalare placerad i ledningens mot motorn vända
ände, och som bringas att ljuda med olika frekvenser.
Förhållandet mellan ljudtrycken före och efter dämparen
som funktion av frekvenser ger en god bild av dämparens
effektivitet inom olika frekvensområden.
Absorptionsdämpare verka i princip på så sätt att
tryckenergin omvandlas till rörelseenergi vilken med hjälp av
turbulens och friktion omvandlas till värmeenergi. Men
härigenom blir motståndet större i avgasledningen vilket
leder till effektförlust. Vid tvåtaktsmotorer påverkas även
spolningsförloppet, varför metoden här måste tillämpas
med stor försiktighet. På fartyg användas ofta särskilda
munstycken på avgasrörets ände som förvandla
tryckenergin till rörelseenergi, fig. 3. Erfarenheten har visat att
munstycket måste mynna ovanför skorstenskanten, ty
eljest försättes lätt hela skorstenen i vibration.
Enär avgasbullret utgöres av en longitudinell vågrörelse
ligger det nära till hands att söka dämpa det genom
användande av interferens. Detta åstadkommes med den
enkla anordning som visas i fig. 4. Vågrörelserna som
fortplantas genom de enskilda kanalerna skola erhålla en
vågdifferens av en halv våglängd för att bullret skall
elimineras. Men i det föregående har antytts att avgasbullret
omfattar en stor mängd olika frekvenser, av vilka en
dylik dämpare kan dämpa blott en enda. Dessutom är
verkan begränsad i praktiken till relativt höga frekvenser,
enär låga frekvenser ha så långa våglängder att
anordningen skulle bli alltför skrymmande.
Fig. 5. Lågpassfilter. Fig. 6. Högpassfilter.
C kapacitet, D induktans, R resonanskammare.
Fig. 3.
Ljuddämpare med
avgasmunstycke vid
fartygs-anläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
