Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Ljuddämpning vid dieselmotorer, av C Bm - Jättetransportplan, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 19AU
439
Fig. 7. Enkelt och
dubbelt
Venturi-munstgcke.
God absorption av högre frekvenser kan erhållas genom
att avgasröret inklädes med ett mjukt och poröst material.
Metoden kan dock ej rekommenderas enär beläggningens
verkan minskar allt efter som dess porer fylles av sot
och andra fasta förbränningsprodukter. Samma sak gäller
absorptionsfilter, i vilka gasen får passera genom ett lager
av filtermaterial; de ha även ett högt strömningsmotstånd.
Den vanligaste ljuddämparen är den vars verkan beror
på plötsliga variationer av tvärsnittsarean. Längden av
dämparen bestämmer härvid dess verksamma
frekvensområde. För dämpning av de låga frekvenserna hos
långsamgående skeppsdieselmotorer erfordras sålunda mycket
långa ljuddämpare. Det är därför ofta svårt att få plats
med tillräckligt effektiva ljuddämpare.
En lösning av problemet erbjöd sig i de akustiska
ljudfilter som utvecklats på senare tid. De ha sitt upphov
inom radiotekniken, där man använder filterkretsar för
dämpning av vissa frekvensband. Akustiska filter kunna
beräknas enligt samma metoder som elektriska, varvid
kondensatorer och självinduktioner motsvaras av
rör-stycken. och resonanskammare. Två skilda principer kunna
tänkas, nämligen lågpass- och högpassfilter.
Fig. 5 visar anordningen av ett lågpassfilter och dess
elektriska motsvarighet. Det har den egenskapen att dess
filterkretsar dämpa alla frekvenser som ligga högre än
deras dubbla egenfrekvens, medan lägre frekvenser passera
obehindrat. Ju större resonanskamrarna äro desto lägre
frekvenser kunna dämpas, varför det tillgängliga
utrymmet och vikten sätta en gräns för dess användning.
Fig. 6 visar anordningen av ett högpassfilter och dess
elektriska motsvarighet. Filterkretsarna dämpa här alla
frekvenser lägre än deras halva egenfrekvens, medan alla
högre frekvenser passera obehindrat. För dämpning av
avgasbuller har högpassfiltret i huvudsak blott teoretiskt
intresse, enär man i allmänhet icke kan tillåta
avgasöppningar till det fria på så många ställen. Filtret användes
däremot för dämpning av insugsljudet vid motorer och
kolvkompressorer.
Ljuddämpare byggda enligt dessa principer
karakteriseras även av att de erbjuda ett ytterst ringa
strömningsmotstånd varför de bli allt vanligare.
För dämpning av insugsljudet användas ofta
Venturi-munstycken anordnade enligt fig. 7. Principen är den,
alt insugningen åstadkommer kritiskt tryckförhållande i
munstycket så alt ljudhastigheten uppnås i dess trängsta
sektion. Ljudvågor kunna då icke passera ut genom
sektionen, och detta gäller oberoende av ljudets frekvens.
I praktiken innebär så hög hastighet hos insugsluften
en alltför stor friktionsförlust, och man nöjer sig därför
med en lägre hastighet och en mera ofullständig
dämpningsverkan.
Ljudet från fläktkompressorer har hög frekvens, och
här har främst absorptionsdämpning kommit i fråga. Fig.
8 visar ett par utföranden. Insugshuvens väggar äro här
inklädda med filt på ett sådant sätt att ljudvågorna från
fläkthjulet ej kunna passera ut utan att reflekteras mot
filtbeläggningen.
Motorbullret förmedlas till omgivningen icke blott genom
luftens tryckvariationer utan även genom fortplantning
i fundament och andra mekaniska förbindningar. Motorn
bör därför i möjligaste mån isoleras mekaniskt från
omgivningen. En åtgärd i detta syfte är att införa böjliga
förband i alla rörledningar, vilket numera har
möjliggjorts tack vare syntetiska material som äro
motståndskraftiga mot kemiska angrepp från oljor o.d. För
ljudisolering av maskinfundament har man tidigare använt
korkmellanlägg vilka emellertid numera börja ersättas av
gummikuddar. Härvid rekommenderas syntetiskt gummi
framför naturgummi bl.a. enär man har dess egenskaper
under bättre kontroll.
Maskinrummets utformning bör även beaktas ur
bullersynpunkt. Släta hårda ytor återkasta ljudvågorna, och det
har därför befunnits lämpligt att bekläda väggarna med
poröst material. (Motor Ship 1942 h. 8.) C Bm
Jättetransportplan. Det tyska godstransportplanet
Mes-serschmitt 323 Gigant har enligt tillgängliga uppgifter en
lastkapacitet av icke mindre än 12 t. Lastrummet, som är
11 m långt, 3,15 m brett och 3,30 m högt, har ett
kubikinnehåll av 100 m3. Bottenytan är större än en vanlig
järnvägsgodsvagns och höjden motsvarar den normala
vagnprofilens. Man kan alltså i planet lasta in samma sorts
gods som i en godsvagn, t.ex. två lastbilar med 2,5 t
extra last, ett par pansarvagnar, en 88 mm
luftvärnskanon i stridsfärdigt skick, stora mängder proviant eller
bränsle (t.ex. 8 700 bröd eller 52 fat med sammanlagt
13 000 1 bensin). Man kan även i planet transportera
130 fullt utrustade soldater eller 60 sårade på bårar.
För inlastning kan hela framsidan fällas upp och godset
köras in på en 1 m hög ramp med ställbar spårvidd, som
medföres i flygplanet. Mindre gods lastas genom en
sidodörr. Lasten surras vid specialgjorda ställningar. En
kontroll på att tyngdpunktsläget icke förskjutes vid lastningen
har man genom att planet vid rätt tyngdpunktsläge lätt
kan fås att pendla omkring det bakre hjulparet.
Me 323 Gigant är högdäckat med stagade vingar och
utfört i fackverkskonstruktion av stålrör; klädseln är duk
eller faner. Spännvidden är 55 m och vingytan 300 m2;
flygkroppens längd är 28,5 m. Hjulstället, som är inklätt,
har tio hjul och kan alltså verka som drivband i oländig
terräng.
Planet är försett med sex Gnöme & Rhöne motorer.
Startsträckan är 800 m och planet lär kunna landa även på
dåliga flygfält. Planet är beväpnat och besättningen består
av fem man: två piloter, två mekaniker och en
tele-grafist (Z VDI 1944 h. 1/2). sah
Fig. 8. Absorptionsljuddämpning vid turbokompressorer.
Fig. 1. Transportplanet Messerschmitt Gigant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
