Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1944 - Bestämning av mest ekonomisk tunnelarea för kraftstationer, av G Nilsson - Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 19AU
465
tillståndet. I ekvationen betecknar ^ den förut an-
givna reduktionsfaktorn
1
l,05r
Q’cc=<?«]/ i-* + * (i +
I praktiken kan man vanligen med tillräcklig
noggrannhet tillämpa den ur ekvation (9)
härledda approximativa formeln
(?’«■= (?« + *• (9 a)
Dessa ekvationer kunna utvecklas till att gälla
även ett flertal etapper. Om vid tidpunkterna
T1, T2 . . . år efter starten den ekvivalenta
vattenmängden Qcc ändras med AQal, A Qa2. . ., i
samtliga fall räknat från begynnelsetillståndet, så
erhålles sålunda följande approximativa formel, där
Xi, x:2 . . . är den mot Tx, Tz . . . svarande
reduktionsfaktorn
= (*i—*a) ’ AQcxl-f {x2—x,)AQa2 (10)
Som tidigare nämnts gälla ovanstående uttryck
då någon ändring i antalet tunnlar icke sker.
Har man i stället i ett första stadium en enda
tunnel och räknar med att i ett andra stadium
utspränga ytterligare en lika stor tunnel, vilken
skall parallellarbeta med den första, måste
hänsyn tas förutom till ändringen i vattenmängd (per
tunnel) även till att anläggningskostnaden och
förlustkostnaden (per tunnel) fördubblas. Man
erhåller då följande uttryck
A q a) 3
Q*’ (11)
= Q
1 +
Detta kan, om A Qa är något så när litet i
förhållande till Qcc, ersättas med den approximativt
riktiga formeln
= +
2*
•A q0
(Ha)
Det bör framhållas, att vattenmängdsändringen
i detta fall blir negativ, såvida icke samtidigt en
ökad utbyggnad — eventuellt tillsammans med
ökad reglering — skulle ske med minst
fördubbling av den totala ekvivalenta vattenmängden
som resultat.
Om man i det förut behandlade exemplet antar
att dygns- och veckoregleringen kan genomföras
först 10 år efter starten men icke räknar med
någon ytterligare utbyggnad, erhålles enligt
ekvation (9 a)
0’«= 160 + 0,61 (185 — 160) <= 175 m3/s
Arean bör således vid de förutsättningar för
kraftvärde etc., som tidigare antagits gälla i
exemplet, väljas till 118 mf, för att den skall vara
lämplig även efter regleringens genomförande,
utan att man därför skall få onödigt stor
tunnelkostnad i första stadiet [det exakta uttrycket i
ekvation (9) ger samma resultat i detta fall].
Antas i stället att regleringen beräknas ske först
20 år efter starten och samtidigt med ökad
utbyggnad, varvid tunneln skall dubbleras, erhåller
man enligt ekvation (Ila)
(9)
- 160
2 • 0,38/250
1,38
160 = 141 m3/s
Den däremot svarande arean blir 99 nr
[enligt den exakta ekvationen (11) blir resultatet
100 nr].
Om man slutligen räknar med att regleringen
genomföres efter 10 år och den ökade
utbyggnaden efter 20 år, kan den mest ekonomiska arean
med tillräcklig noggrannhet beräknas på
följande sätt
q’«— 160 + (0,61 — 0,38) (185 — 160) +
, 2-0,38/250
1,38
t
— 160 "= 147 m3/s
varemot svarar en area av 102 m2.
I det föregående har det förutsatts att man av
något skäl måste välja två tunnlar i slutstadiet.
Orsaken kan t.ex. vara att man vill begränsa
arean till omkring 100 m2 av byggnadstekniska
skäl. Om något dylikt skäl icke skulle föreligga,
måste kontrolleras, om man icke får en mera
ekonomisk lösning med en så stor tunnel att den
ensam blir tillräcklig även i slutstadiet. I
exemplet skulle den mot utbyggnaden för 300 m3/s
svarande tunnelarean vara 155 m2. Vid den
etappvisa utbyggnaden enligt närmast föregående
exempel, där således slutstadiet skulle nås först
efter 20 år, vore det dock av rent ekonomiska
skäl motiverat att begränsa arean till 132 m3. Man
kan dock i ett dylikt fall överväga, om man icke
trots detta borde välja en större area med tanke
på det rationella utnyttjandet av vattenkraften i
det långa loppet.
För att avgöra, om alternativet med en eller två
tunnlar ställer sig ekonomiskt fördelaktigast måste
man givetvis ta hänsyn till den totala
tunnelkostnaden och icke blott till ökningskostnaden. Man
måste därför beräkna de verkliga kostnaderna
enligt ekvationerna (4) och (5) för de enligt ovan
bestämda optimala areorna i de två alternativen,
om en dylik jämförelse skulle erfordras.
Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening,
Stockholm, broschyren "HSB-småviUor", företrädesvis
avsedd för egnahemsbyggare. De i samråd med Statens
Byggnadslånebyrå fastställda villatyperna äro speciellt
lämpade för barnrika familjer med låga inkomster. Den
tekniska beskrivningen samt leverans- och
materialbeskrivningen tillsammans med sektionen genom värmeväggen
ger en god uppfattning om den blivande byggnadens
kvalitet. En uppgift om ytterväggarnas värmegenomgångstal
eller åtminstone om isoleringsmaterialets beskaffenhet
borde dock ha medtagits. Skåp och liknande
inredningsdetaljer ha fått en synnerligen ändamålsenlig utformning.
Ritningar och perspektivskisser av några olika villatyper
avsluta broschyren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
