Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Teleteknik inom marinen, av C G Landström - AB Götaverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492 TEKNIS K TIDSKRIFT
fordras också, att personal — såväl officerare
som i detta sammanhang kanske främst
special-ingenjörer — finnes till sådant antal, att icke
blott nödvändigt rutinarbete utan även
utvecklingsarbete kan medhinnas. Även beträffande
medel för teleteknisk materiel voro ju åren
mellan de båda världskrigen föga givande, även om
en viss förbättring inträdde genom 1936 års
försvarsordning. Vid krigsutbrottet 1939 erhöllos
avsevärda belopp för att snarast kunna täcka
föreliggande brister. Betydande svårigheter
uppstodo att på ändamålsenligaste sätt utnyttja dessa
medel. Det var nämligen icke möjligt för
fabrikanterna, vilka dittills fått nöja sig med ganska
små beställningar från marinen, att plötsligt få
fram materiel så snabbt, som av de marina
myndigheterna ansågs erforderligt. Det blev därför
nödvändigt att — i den utsträckning så kunde
ske — inköpa en hel del materiel utomlands. Ur
enhetssynpunkt var detta givetvis icke någon
lycklig lösning, men nöden har som bekant ingen lag.
Det måste föranleda betydande svårigheter och
kan ur krigsberedskapssynpunkt bli
utomordentligt farligt, därest man, när lugnare förhållanden
inträtt i världen, skulle låta — om uttrycket
till-låtes — "firma Marinen" återgå till samma
otillfredsställande lagerhållning av teleteknisk
materiel, som var rådande vid det nuvarande krigets
början.
En annan erfarenhet från krigsåren, vilken också
för framtiden bör tillvaratas, är risken av för
långt driven sparsamhet med avseende på medel
för forskning och experiment. Under kriget ha
framför allt på radioområdet ett flertal nya
till-lämpningar kommit till användning. Man vet nu,
att de krigförande stormakterna i många år före
krigsutbrottet — i USA redan från början av
1920-talet — varit sysselsatta med en intensiv
försöksverksamhet för att få fram t.ex. en så
revolutionerande sak som ekoradio. Det har för
vår del varit betungande att komma underfund
med att vi här ha legat i efterhand, men det är
också på sin plats att uttrycka ett erkännande
till de svenska ingenjörer, som på relativt kort
tid lyckats åstadkomma betydande resultat. För
ett så litet land som Sverige, där de kvantitativa
resurserna alltid måste bli i viss mån begränsade,
är det ur krigsberedskapssynpunkt av
utomordentligt värde att de kvalitativa resurserna på
bästa sätt utnyttjas, så att vi icke ligga efter eller
jämsides med utan om möjligt före våra
eventuella motståndare. Icke minst är detta av vikt på
det teletekniska området, där utvecklingen f.n.
synes röra sig mycket hastigt. Det är därför
ett betydande försvarsintresse att snarast få till
stånd en teleteknisk forskningsverksamhet så
ordnad och så inriktad, att den möjliggör ett
militärt utnyttjande på effektivaste sätt av
uppfinnares och teknikers för den fredliga verksamheten
vunna arbetsresultat.
AB Götaverken, Göteborg. Den 16 februari levererades
M/S "Suorva", ett motorfartyg om 9 020 tdw, byggt för
malmtransport och beställt av Trafik AB Grängesberg—
Oxelösund, Stockholm. "Suorva" är det sjätte färdiga
fartyget i den serie på 11 fartyg, som Grängesbergsbolaget
beställt vid Götaverken. Det är klassat i Lloyd’s Begister
och har följande data:
längd överallt ............................. 442’—10"
mallad bredd ............................. 56’— 6"
mallat djup ............................... 38’— 0"
medeldjupgående på sommarfribord ........ 25’—107/s"
fart på full last............................ 133/4 knop
Propellermaskinen utgöres av en sexcylindrig tvåtakt
enkelverkande Götaverkens dieselmotor om 5 200 ihk.
"Suorva" kommer att insättas i Internationella Röda
Korsets tjänst för livsmedelstransporter till Grekland från
Kanada. Fartyget är icke gråmålat som rederiets övriga fartyg
utan hållet i vitt enligt bestämmelserna för
Rödakorsfar-tygen. På fartygssidor och däck äro målade stora
Rödakors- och nationalitetsmärken, och för att dessa skola vara
synliga även nattetid äro en mängd strålkastare
uppmonterade ombord för belysning av dessa märken.
Under "Suorva"s provturer företogs prov med paravaner.
Här lyftes en av dessa ombord.
MjS "Suorva", ett av Grängesbergsbolagets nya vid
Götaverken byggda malmfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
