Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Pulvermetallurgi, av Karl Bonthron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
TEKNIS K TIDSKRIFT
Tillverkning av smärre maskindetaljer
Pulvermetallurgin har på senare tid börjat
tränga in på områden, där det gäller rent
tillverkningsekonomiska fördelar, där alltså den
pulvermetallurgiska produkten blir billigare.
Exempel härpå äro kugghjulen till oljepumpen
till en bil. Nästan samtliga amerikanska vagnar
ha dessa kugghjul av pulvermetallurgisk
tillverkning. Fig. 22 visar tillverkningen, dels
på det gamla sättet, dels på det nya
pulvermetallurgiska sättet3. Enligt uppgift skola
för ett gjutjärnshjul åtgå 30 arbetstimmar
av högkvalificerad arbetskraft per 1 000 hjul,
under det att för ett sintrat hjul åtgå 15 h av
mindre kvalificerad arbetskraft, alltså endast
hälften. Ett annat exempel på en bildetalj, som
tillverkas pulvermetallurgiskt är låskolven till
dörrarna. Det uppges, att en amerikansk bil av
märket Ford, eller något av General Motors
märken, innehåller omkring två dussin
pulvermetallurgiskt tillverkade delar, varav de flesta äro
självsmörjande lager.
En förutsättning för lönande
pulvermetallurgisk tillverkning av sådana vanliga
maskindetaljer äro att detaljerna äro relativt små, dels därför
att det dyrare materialpriset för pulvret då gör
sig mindre gällande, dels därför att pressar och
pressformar annars bli stora och dyrbara.
Detaljens form och kraven på noggrannhet
måste dessutom vara sådana, att den skulle bli
dyr att bearbeta ur ett smitt eller gjutet ämne.
Och vidare måste formen kunna anpassas efter
förutsättningarna för pulverpressning. Ofta är det
nödvändigt att ändra formgivningen för att
pressning skall kunna utföras. I varje fall måste
det gälla massfabrikation, för att pressar och
pressverktyg skola betala sig.
Det sintrade materialet blir ju alltid något poröst,
om det icke smides eller valsas efter sintringen.
Sintrat stål exempelvis får därför inte samma
hållfasthet som vanligt stål men uthärdar väl en
jämförelse med gjutjärn. Särskilt är dess
draghållfasthet tämligen låg. Även på grund av
hållfasthetsegenskaperna kan alltså en
omkonstruktion vara nödvändig, för att en maskindetalj
skall lämpa sig för pulvermetallurgisk
tillverkning. Å andra sidan är den porösa strukturen ofta
en fördel, då den medger impregnering med olja,
så att detaljen blir självsmörjande.
I den amerikanska pressen ha fantasifulla
skribenter stundom upprullat storartade
pulvermetallurgiska framtidsperspektiv. Pulvermetallurgin
skulle fullständigt revolutionera all
metallbearbetning, så att t.ex. en bilmotor komme att bli
nästan helt pulvermetallurgiskt tillverkad. De
synpunkter som här ha framförts visa, att sådana
utsagor måste anses väl överdrivna.
Pulvermetallurgin har tillräckligt stora uppgifter ändå inom
sitt givna område.
Förenta Staterna är föregångslandet på detta
område; amerikanen Goolidge uppfann den
nuvarande metoden att tillverka volframtråd för
omkring 35 år sedan, och nu finnas vid flera av
de tekniska högskolorna i USA professurer i
pulvermetallurgi. Det uppges, att år 1941 åtgingo
6 000—7 000 t metallpulver för
pulvermetallurgisk tillverkning i Förenta Staterna. I fråga om
en av de viktigaste produkterna, hårdmetall, har
dock såsom nämnts det tyska Osrambolaget äran
av den grundläggande uppfinningen.
I Sverige ha vi en pulvermetallurgisk industri
fördelad på åtskilliga tillverkare. De första
tillverkningarna av större industriell betydelse
igångsattes i början av 1930-talet, då AB Hammarby-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
