Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Pulvermetallurgi, av Karl Bonthron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 april 19U
All
Fig. 20. Förloppet vid sintring av självsmörjande lager av
koppar, tenn och grafit. 1. Osintrad blandning. 2. 3 min
vid 810°. 3. 15 min vid 810°. 4. 30 min vid 810°.
sintras, kunna diffusionsfenomen och
blandkri-stallbildning tillkomma. De undre bilderna på
fig. 19 illustrera ett diffusionsförlopp på
motsvarande sätt som de övre bilderna.
Diffusions-möjligheterna bero i hög grad på kornstorleken
och homogeniteten av pulverblandningen och
på kontaktytorna mellan kornen;
diffusions-hastigheten stiger mycket starkt med
temperaturen. Om det finns smälta närvarande även
i ringa mängd, underlättas diffusionen i hög
grad.
Sintringen medför också en krympning. Då
kornen sträva efter att minska sin yta, att
avrundas, så dras härigenom formstycket ihop. Man
kan emellertid aldrig uppnå full täthet och
homogenitet genom enbart sintring, om det inte
finns smälta närvarande, utan måste i detta fall
tillgripa smidning eller valsning efter sintringen,
om man vill ha en någorlunda tät metall.
Vid sintring i närvaro av smälta äro
möjligheterna att uppnå en homogen och tät legering
mycket större. Då råder en mycket god kontakt
mellan den flytande fasen och de fasta kornen;
smältan verkar som smörjmedel och ytkrafterna
dra lätt ihop kornen till en tät massa.
Fig. 20 visar schematiskt hur strukturen
omvandlas vid sintring av lagermetall av brons.
Överst till vänster visas strukturen före
sintringen, med separata korn av tenn och koppar, överst
till höger visas strukturen efter sintring i 3 min.,
man ser hur det smälta tennet börjar diffundera
iri i kopparn och bildar fasta övergångsfaser, och
nedtill till vänster efter 15 min. sintring visas hur
övergångsfaserna övergå till blandkristaller.
Nedtill till höger visas som slutprodukt efter 30 min.
sintring en homogen legering av blandkristaller
av a-brons. Smälta finns alltså endast i början
av sintringen. Ett annat liknande exempel är
tandamalgamen, där kvicksilvret först är
flytande men sedan diffunderar in i de fasta
metallkornen och bildar fasta blandkristaller.
Det finns också legeringar, som man kallar
heterogena, därför att under hela sintringen finnes
både smälta och fast fas. Smältan tjänstgör då som
bindemedel för de fasta kornen, även efter
avsvalningen, sedan den stelnat. Ett belysande
exempel på sådana legeringar visar fig. 21,
som illustrerar sintringsförloppet för
hårdmetall. Före sintringen ha vi volframkarbidkorn,
som malts med kobolt, så att denna fastnat runt
karbidkornen. Kobolten smälter vid sintringen
och löser i första hand de minsta kornen. På så
sätt ökas volymen av smältan under sintringen,
men vid avsvalningen utskiljes den lösta karbiden
på de olösta karbidkornen, som härigenom växa.
och vi få ren kobolt som bindemedel.
Även under sintringen kan det finnas anledning
till distorsion av formen. Upphettningen av en
bit sker ju utifrån och in, och på så sätt börjar
krympningen först i ytskiktet. Detta sträcks då
på den inre kärnan, som inte krympt, och när
sedan kärnan av biten i sin tur krymper, håller
det sträckta ytskiktet emot. På så vis få vi
dragspänningar i kärnan och tryckspänningar i ytan,
och plana begränsningsytor bli konkava. Om
biten upphettas för snabbt, kunna på detta sätt
sprickor uppstå i det inre, och vi ha här ett
fenomen, som också begränsar dimensionerna på
de formstycken, som med fördel kunna sintras.
Emellertid bör framhållas att dylika fenomen
knappast äro märkbara vid riktigt utförd sintring
av måttligt stora formstycken.
Fig. 21. Förloppet vid
sintring av härdmetall av
vol-framkarbid och kobolt. T.v.
före sintring; i mitten under
sintring (små korn lösas upp,
stora korn växa); t.h. efter
avsvalning (stora korn växa
ytterligare).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
