Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1944 - Ögonskador genom olycksfall i arbete, av Lars von Bahr och Gunnar von Bahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
TEKNIS K TIDSKRIFT
verat att förse glasögon med sidoskydd. På grund
av den intensiva hettan böra de utformas så, att
god ventilation runt ögonen erhålles, ocli speciellt
vid tappning ur smältugnar böra färgade glas
användas (fig. 5), varvid tillses att färgen på
alla förekommande glasögon är densamma, så
att felbedömning av smältan ej behöver inträffa.
Glasen skola ha sådan färgning, att
temperaturstrålningen, dvs. den långvågiga, så långt möjligt
är absorberas. Dessutom förekommer rätt
kraftigt intensivt ljus under det att den ultravioletta
strålningen är mycket liten.
Bland övriga olycksfallsgrupper inom
järnhan-teringen må nämnas valsning, smidning och
nitning. Vid valsning och smidning är det vanligen
glödskal, flagor och slagg som stänka upp. Vid
nitning är det flisor och inom skeppsbyggeriet
särskilt rost, som flyger upp i ögonen. Vid
nit-ningsarbetet bör man söka skydda sig genom att
vid själva nitslaget böja undan huvudet. Någon
lämplig skyddsskärm av cellophan eller liknande
genomsynligt material att fästas runt mössan med
elastiskt band torde kunna rekommenderas för att
hindra de kringyrande partiklarna att nå fram till
ögonen (fig. 6).
Inom stenindustrin har med tiden förmärkts ett
minskat antal ögonskador, och detta torde stå i
samband med att behovet av skydd varit så
påtagligt, att propaganda för användande av
ögon-skydd på ett tidigt stadium organiserats.
Försäkringsinrättningar ha också genom att generellt
nedsätta olycksfallsersättningen, därest
föreskrivna ögonskvdd ej användas, övat påtryckning
på arbetarna, så att dessa nödgats följa kravet på
effektiva skyddsåtgärder.
De för stenslagning lämpliga glasögonen böra
vara sådana, som ovan beskrivits för skydd mot
olycksfall vid mejslingsarbeten. Då stenslagning
ofta förekommer utomhus, har imningen blivit
ett besvärligt problem. Numera finnas i
marknaden saluförda imskyddspastor, som med relativt
gott resultat kunna förhindra att sikten skymmes.
Vid borrning i berg ske de flesta olyckorna, då
arbetet skall börja, dvs. vid påhuggningen. Är
det två man, som arbeta samman, den ena med
Fig. 5.
Skyddsglasögon mot ljus- och
värme strålning.
Fig. 6.
Skyddsskärm
av cellophan.
att styra och vrida borret, den andra med att slå
med slägga så träffar skadan vanligen den förre
av de båda. Lägges en våt trasa runt borret, torde
risken för omkringflygande flisor i väsentlig grad
minskas: dock är risken så pass stor att glasögon
böra användas i dylika arbeten.
Vid borrning intill gamla liål efter sprängningar
ha borret råkat träffa ej helt avbrända
laddningar, och dessa laddningar ha genom slag kommit
att explodera. De därvid uppkomna skadorna äro
i många fall svårartade och medföra stundom full
blindhet. Innan borrning verkställes efter tidigare
företagen sprängning, bör arbetaren ovillkorligen
försäkra sig om att alla skott ha gått av, och
att borrhålen äro väl utbrända. Ett av
undersökningens två invalidfall, uppkomna i detta slag
av arbete, var hundraprocentigt, dvs. den skadade
blev helt blind. Olyckan skedde just vid borrning
intill en ej avbrunnen sprängladdning.
Skador förorsakade av stänk av frätande ämnen
(syra, lut kalk o.d.) äro tämligen svåra och
förhållandevis vanliga. Åtgärderna till förhindrande
av sådana äro förenade med de besvärligare
ögonskyddsproblemen. Det gäller att finna skydd,
som, trots kravet på fullständig täthet, kunna
bibehållas fria från imma (fig. 7). Då arbeten
med syra och lut äro relativt kortvariga blir
im-man ej alltid så besvärande. Annorlunda blir
förhållandet med arbeten vid kalkbränningsugnar.
På grund av värmen därstädes bildas imma mera
rikligt. För att förhindra uppkomsten därav
kunna imskyddspastor och imskivor användas, men
då dessa ej äro effektiva under längre tid än ca
ett dygn ha arbetarna ibland underlåtit att
begagna ögonskvdd. Det vid kalkbränningen
omkringflygande stoffet fäster dessutom lätt i
ögon-glasen. Oupphörligen måste glasögonen tas av för
rengöring och detta medför förseningar i arbetet
samt risk för skador under rengöringsproceduren.
Det är att hoppas, att sådant material eller sådan
pasta kan erhållas som slår ifrån sig dammet eller
på något annat sätt upphäver koliesionskrafterna.
Här torde finnas möjligheter till utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
