Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1944 - Ögonskador genom olycksfall i arbete, av Lars von Bahr och Gunnar von Bahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 maj 1944
539
Det material, som användes för att innefatta
glasen, skall vara beständigt mot kemisk inverkan
och dessutom vara elastiskt och ej förorsaka
hudirritation. Gummitätningar äro i flera fall
effektiva, men ha den olägenheten, att huden irriteras.
1 Amerika har uppfunnits ett textilmaterial, nylon,
som förutom i fiberform även kan tillverkas i
plattor. Materialet är mycket elastiskt och lär
stå väl emot kemisk inverkan. Det kan
ifrågasättas, om ej detta material en gång i tiden
kommer att kunna ersätta gummit i de nu
förekommande täta glasögonen.
Av de undersökta skadorna komma 1,2 % på
syrastänk, 1,1 % på lutstänk samt 5 % på stänk
av kalk, olja, sprit o.d. Av dessa senare utgöras
hälften eller 2,5 % av kalkskador, ådragna
merendels vid byggen och inom jordbruket. De ofta
underhaltiga kalksprutorna ge upphov till svåra
skador då de ej skötas av kompetenta personer.
De till sprutorna hörande behållarna höra
rätteligen till "kärl under tryck, som genom explosion
kan förorsaka olycksfall", och böra således
underkastas besiktning. Konstruktörer av sådana
sprutor böra sålunda se till att behållarna utföras i
enlighet med gällande föreskrifter. Sprutorna
böra dessutom förses med en extra ventil utöver
säkerhetsventilen, så placerad att trycket genom
denna vid behov lätt kan utjämnas. Denna extra
säkerhetsåtgärd är så mycket mer motiverad som
slangarnas munstycken lätt täppas till av
kalk-slammet. För att få fritt lopp i slangen petar man
ofta med en sticka i slangen utan att först ha
försäkrat sig om att vätskan ej står under tryck.
När fri passage för vätskan erhållits, sprutar den
rakt upp i ansiktet på "reparatören". Han
erhåller därigenom brännskador i ansiktet, och
träffar strålen ögonen, kan synen drabbas hårt.
och besvärliga sammanväxningar mellan ögat och
ögonlocken uppstå. De ögonskydd, som äro
lämpliga vid kalksprutning, böra vara tätt tillslutande
i enlighet med vad som ovan nämnts.
Inom träförädlingsindustrin äro ögonskadorna
ej särskilt framträdande. Olyckorna inträffa
vanligen vid fräsning, borrning och sågning. Vid en
del olycksfall vid sågning har klingan huggit tag
i arbetsstycket och slungat ut det. Sågklingan bör
därför skyddas på lämpligt sätt. I övriga
träarbeten bör man kunna välja sådana ögonskydd
som användas i motsvarande arbeten inom
metallindustrin. Cellonskärmar kunna även med
fördel användas (se fig. 6).
Vid transporter, emballering och lossning av
material inträffa ögonskador av olika natur. Vid
avbitning av bandjärn runt balar o.d. slänga
banden ofta omkring och förorsaka skärsår. Ögonen
Fig. 7.
Skyddsglasögon mot
syrastänk.
ha därvid även kommit till skada. För att
förhindra dessa olycksfall föreslås användandet av
en speciell tång, som utformats så, att efter
bandens avklippning ändarna kvarhållas av denna,
varefter de långsamt kunna lösgöras från
tången.
Det sammanlagda antalet dagar, som de i
undersökningsmaterialet ingående ögonskadade varit
frånvarande från arbetet, utgör 11 454, dvs.
beräknat efter arbetsår om 300 dagar drygt 38 år.
Frånvaron har i medeltal uppgått till 13,3 dagar.
Behandlingstiden, i den mån den framgår av
akterna, har varit något längre, i medeltal 13,9
dagar. Av de olycksfallsskadade med frånvaro från
arbetet ha 154 dvs. 17,9 % varit intagna på
sjukhus i sammanlagt 2 772 dagar, dvs. i medeltal
18,1 dagar.
Sjukersättningen har uppgått till i medeltal 60,07
kronor, dvs. ca 4,50 kr. per dag. Kostnaderna för
läkararvode och intyg (angivet i 465 fall) ha i
medeltal varit 24,20 kronor.
Invaliderna ha utgjort 6,7 % av fallen med
frånvaro från arbetet. Då dessa utgöra ca 24 %
av samtliga kända ögonolycksfall, kan man
beräkna, att invalidfallen utgöra omkring 1,6 %
av samtliga. Medelinvaliditetsgraden har i detta
material uppgått till 22,3 %. I
Riksförsäkringsanstaltens statistik för år 1940 var den av samma
storleksordning, nämligen 20,2 %. Kapitalvärdet
för en ögoninvalids livränta kan beräknas i
medeltal utgöra omkring 6 080 kr. Med ett totalantal
ögoninvalider i landet på 370 per år (367 år 1940)
kan årskostnaderna för ögoninvalider genom
olycksfall i arbete beräknas till ca 21/i Mkr.
Av den verkställda undersökningen framgår
vilka stora verkningar som ögonskador vid
olycksfall i arbete ha. Den kan ge en del anvisningar
om var åtgärder, som skola minska deras antal
och följder, böra sättas in. Det förra sker ju
genom ökade skyddsåtgärder. Genom de
anvisningar i detta hänseende, som ovan givits, har man
sökt ernå en lämplig vägledning vid val av
skyddsanordningar. Det räcker dock ej med att
finna lämpliga skj^dd, man måste även se till att
de användas i alla riskfyllda arbeten. Härvidlag
gäller det att åstadkomma en effektiv
skyddspropaganda, så lagd, att envar lär sig att uppskatta
och begagna sig av de framsteg, som göras inom
skyddstekniken. Men inte nog därmed. Huru
perfekta skydden än ma vara måste man tyvärr dock
tillskriva de flesta olycksfallen bristande kontroll
och vaksamhet. Härvid gäller det att vakta på
sig själv och städse söka undvika att utsätta sig
för onödiga risker, vilka uppkomma genom
underlåtenhet att begagna föreskrivna
skyddsanordningar. Undersökningen kan alldeles speciellt
visa, hur betydelsefullt det är att den skadade
snabbt blir behandlad av läkare — helst av en
ögonspecialist, och detta gäller även de lätta
formerna av ögonskada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
