Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Fibrer, tvättmedel, smuts, av W Kling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19 U
567
fria kedjeändarna. Av speciellt intresse äro de
hålrum man kunnat konstatera i fiberns inre och
vars dimensioner man medelst speciella metoder
kunnat fastställa. I allmänhet ha de en
utsträckning av 10 till 15 Å; delvis förekomma även
större kaviteter med en genomskärning av över
100 Å. Utan tvivel spela dessa hålrum en viktig
roll för inträngandet av vatten eller lösningar i
fiberns inre.
Det föreligger sålunda väsentliga skillnader
mellan vatten- och konstfibrer i avseende på deras
struktur. Naturfibern kännetecknas av en
finde-taljerad biostruktur, som ger sig tillkänna i form
av vissa morfologiska detaljer som saknas hos
konstfibern. Därjämte förefinnas även olikheter
i fråga om molekylernas längd och micellernas
byggnad. Dessa differenser spela en avgörande
roll även för de olika förädlingsprocesser, som
fibrerna i praktiken underkastas.
Natriumlaurat
C„ H„ COO No
Natriumlaurylsulfat
C„ H„ OSO, No
Symbol
Tvättmedlens molekularstruktur
Den kemiska fiberförädlingens viktigaste
arbetsprocess är utan tvekan tvättprocessen i dess olika
utföringsformer. Redan i den textila fabrikationen
underkastas materialet upprepade tvättningar.
Den första tvätten avser vanligen att avlägsna
föroreningar, härrörande från den naturliga
tillväxtprocessen, såsom damm, ullfett o.d. Efter
spinningen och vävningen följer i regel en
tvättning för att få materialet rent före färgningen
eller tryckningen. Dessa processer följas av
ytterligare en tvättning för att bortskaffa ofixerat
färgämne, förtjockningsmedel m.m. och sålunda
få varan alldeles ren före slutberedningen. Än
större betydelse har tvättproceduren under varans
egentliga användning; det enskilda plagget
utsättes ju ofta under sin livstid för kanske hundratals
tvättar.
I fig. 6 ges en översikt över de viktigaste
klasserna av tvättmedel. Till de anjonaktiva
tvättmedlen höra de sedan gammalt kända
alkali-såporna och -tvålarna, vidare de så viktiga
grupperna alkylsulfater, fettalkoholsulfonater och
diverse fettsyrekondensationsprodukter. De
katjon-aktiva produkterna ha knappast fått någon bety-
tvättmedel
Jonogena
Icke jonogena [-Etylenoxikondensations-produkter-]
{+Etylenoxikondensations-
produkter+}
r (och2ch2) ogh2ch2oh
Anjonaktiva
Tvål R • COONa
Alkylsulfat
R ’ OSOsNa
Alkylsulfonat
R • SOsNa
Katjonaktiva
Aminosalter
R • NH2 • HAc
[-Ammonium-salter-]
{+Ammonium-
salter+}
R (R1).-» N • Ac
Fig. 6. översikt över tvättmedlen.
Fig. 7. Exempel på tvättmedelsmolekyler.
delse som tvättmedel; att de ha medtagits här
beror på att kännedomen om dem väsentligt har
bidragit till att komplettera vårt vetande om
tvättprocessen över huvud taget. Slutligen måste bland
tvättmedlen även räknas vissa icke-jonogena
produkter, framför allt
etylenoxikondensationspro-dukter, som på sistone fått teknisk användning.
En jämförande undersökning visar omedelbart,
att gemensamt för alla tvättmedel är att de bestå
av en, vanligen högre, alifatisk kolväte (paraffin-)
rest, kombinerad med vissa grupper, som göra
kombinationen vattenlöslig, exempelvis en
kar-boxyl-, en svavelsyraester- eller en
sulfonsyra-grupp, en anhopning av hydroxylgrupper e.d.
Man har sålunda att göra med kedjeartade
molekyler av utpräglat polär natur: å ena sidan en
starkt hydrofob paraffinkedja, å andra sidan en
vattenlösligheten betingande starkt hydrofil
radikal.
En föreställning om dimensionerna hos en
tvättmedelsmolekyl ger fig. 7, som intill varandra
återger en molekyl av natriumlaurat, resp.
natriumlaurylsulfat. Man lägger märke till paraffinkedjan
med den hydrofoba CHs-gruppen i den fria
änden, i andra änden den hydrofila COONa- resp.
OSOsNa-gruppen. Längden uppgår till ca 20 Å;
den är sålunda ganska ringa jämfört med
hydrat-cellulosans eller den nativa cellulosans molekyler
(1 000—2 000, resp. 10 000 Å). I det följande
användes för enkelhetens skull den symboliska
beteckning, som återges längst till höger i fig. 7; den
stavformiga delen betecknar normalt tvättmedlets
anjon (med den hydrofila änden markerad svart),
cirkeln med korset betecknar komplementjonen,
i enklaste fallet en natriumjon.
Upplöser man koksalt eller glaubersalt i vatten,
är förloppet relativt enkelt och överskådligt. Sal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
