Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Fibrer, tvättmedel, smuts, av W Kling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570
det att den hydrofila gruppen vändes utåt mot
vattenfasen. Det uppstår med andra ord en
orienterad adsorption: fettets ursprungligen hydrofoba
yta omvandlas på sätt och vis i en hydrofil;
samtidigt sänkes ytspänningen vatten/fett starkt.
Att det föreligger ett samband mellan dessa
ändringar i ytspänning och tvättverkan är
otvivelaktigt. Sammanhanget är emellertid mycket
komplicerat. Bland dem som ägnat dessa problem ett
ingående studium märkes framför allt Adam, som
fäst uppmärksamheten speciellt på kantvinkeln
och dess förändringar vid tvättning med ytaktiva
ämnen.
I fig. 13 återges schematiskt en fiber med en
därpå fastsittande (svart markerad) fettpartikel,
som här tas som prototyp för smuts över huvud
taget. Vinkeln mellan den fria fiberytan och
fettpartikelns överyta betecknad med (9; enligt Adam
måste denna kantvinkel göras så liten som
möjligt, helst lika med 0, för att smutspartikeln
skall lösgöras från fibern och därmed en god
tvättverkan ernås. Adam har också sökt deducera
fram ett matematiskt samband mellan
kantvinkeln och ytspänningen. I den i bilden återgivna
formeln betecknar Was adhesionsarbetet vatten/
fiber, Wbs adhesionsarbetet fett/fiber.
Tvättmedelslösningens ytspänning betecknas /a, fettets yB
och gränsytspänningen vatten/fett yab. Om en god
rengöringseffekt skall åstadkommas måste 0
närma sig noll, dvs. eos S närma sig värdet 1.
Då värdena av Wbs och Ab äro givna och inte utan
vidare kunna påverkas, så följer att tvättverkan
måste bli bättre, ju större lösningens adhesion
gentemot fibern och ju mindre lösningens ytspänning
och gränsytspänningen lösning/fett äro. Adams
formel bekräftar alltså, vad man rent empiriskt
funnit, och är så tillvida intressant som den är
det första försöket att fastställa sambandet mellan
tvättverkan och bestämda fysikaliska storheter.
En nackdel är, att bestämmandet av randvinkeln
är synnerligen svårt att utföra med någon större
grad av noggrannhet. I alla fall är tabell 1 av
intresse. Den anger, enligt Adam. den
minimikon-centration som erfordras vid olika tvättmedel för
att nedbringa kantvinkeln till värdet noll.
Tabellen visar att i fråga om de nya syntetiska
tvättmedlen väsentligt lägre koncentrationer erfordras,
TEKNIS K TIDSKRIFT
Tabell 1
Tvättmedel
Vanlig tvål ................................................3
Natriumcetylsulfonat ..............................0,4
Natriumcetylsulfat ..................................0,2
N-haltiga kondensationsprodukter .... 0,1—0,2
ett förhållande som står i god överensstämmelse
med praktiska erfarenheter.
Sammanställer man resultaten av dessa Adams
undersökningar med vad som förut anförts
angående tvättmedelsmolekylernas anordning i
gränsytor, erhåller man för den egentliga
tvättprocessen det förlopp som schematiskt återges
i fig. 14. En på fiberns yta sittande fettpartikel
som här får representera smutsen, påverkas av
en tvättmedelslösning (i schemat för enkelhetens
skull betecknad som vatten). I första hand vätes
fiberns resp. fettpartikelns fria ytor. I gränsytan
vatten/fett inträder den förut angivna orienterade
adsorptionen av tvättmedelsmolekyler. Genom
ändringarna i gränsytspänningen och
adsorptions-arbetet ändras även kantvinkeln, över ett
mellanstadium 2 fortskrider förloppet till ett allt mera
markerat lösgörande av fettet från fiberns yta.
Det är härvid väl att märka, att
tvättmedelslösningen även tränger in i fiberns inre. Detta
åstadkommer i första hand en svällning av fibern, så
som antytts av utbuktningen av fiberytan. Med
lösningen tränga även tvättmedelsmolekyler in i
fibern. Som förut framhållits äro nämligen dessa
molekylers dimensioner små i jämförelse med
storleken av de intermicellära hålrummen i fibern.
De hittills vunna resultaten äro sålunda
tillräckliga för att ge en något så när åskådlig bild av
förloppet vid tvättprocessen, åtminstone i det
enkla fall, att "smutsen" utgöres av enbart fett.
Fig. H. Tvättprocessens förlopp (schematiskt).
yab
Fig. 13.
Ändringen av
kantvinkeln vid
tvättning (enligt Adam).
Minimikoncentration
för ernående av
kantvinkeln 0
g/1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
