Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1944 - Materialundersökning med ultraljud, av F H - Svenska Kullagerfabriken, Göteborg, av Bn - AB Browinmaskiner - AB A Bengtssons Maskinaffär - AB Svenska Golvunderhållet - Maskin AB Trigge - Lidköpings Mekaniska Verkstads AB - Svenska AB Philips - TNC: 10. Effekt, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
627
anbringa en vätskedroppe mellan kvartskristallen och
provstycket. Detta är lämpligt för en enstaka punkt men ej för
en kontinuerlig genomsökning.
Man har därför numera utbildat ett förfaringssätt, som
karakteriseras av att inkopplingen sker över flytande
vatten. Sändarens kvartsstycke anslutes över en kabel till
högfrekvenssändaren och är fastkittad till en metallkloss,
som vidarebefordrar ljudvågorna från kristallen genom
vätskan till provstycket. Sändaren är ansluten till
vattenledningen, vattnet rinner genom en springa i
mellanrummet mellan klossen och provet och avflyter mellan detta
och sändaren. Därvid bildas en vattenvulst, som även vid
stor relativ hastighet mellan sändare och provstycke
skyddar ljudvägen mot inträngande luftblåsor.
På motsvarande sätt är den med förstärkare försedda
mottagaren anordnad. Vid sändare och mottagare finnas
rullar anordnade, varvid avståndet mellan dem och
provstycket hålles vid 0,5 mm och genomflytes av vätskan. Man
har en enstegs sändare med 15 W röreffekt.
Sändarkvart-sen har 25 mm diameter, och mottagaren är avbländad
till 10 mm och försedd med en flerstegs, mot
sändarfre-kvensen avstämd förstärkare. Utförda försök ha till fullo
bekräftat metodens tillförlitlighet (Z. VDI 1943 h. 23/24).
F H
Svenska Kullagerfabriken, Göteborg. I en nyligen
utgiven broschyr, "SKF-lager i verktygsmaskiner", ha
erfarenheterna från inbyggnad av kul- och rullager i
verktygsmaskiner samlats. De största svårigheter bereda bl.a.
huvudlagren för svarvspindlarna, och för detta ändamål
ha speciella cylindriska rullager konstruerats, vilka i flera
hänseenden skilja sig från vad som i övrigt är vanligt
beträffande kullager. Innerringens anliggning mot axeln är
konisk, och genom lämplig drivning vidgas innerringen, så
att lagerglappet försvinner. Även efter långvarig
användning bibehåller lagret sin glappfrihet, om blott damm och
föroreningar hindras intränga i lagret. Dessa nya lager
användas exempelvis i Köpings supportsvarvar och i
Lidköpings revolversvarvar. Förutom den nya rullagerserien
och dess användning behandlar broschyren även
inbyggnad av vanliga lager i verktygsmaskiner och därmed
sammanhängande spörsmål. Bn
AB Browinmaskiner, Stockholm. En elegant broschyr i
djuptryck, kallad "Full hand i maskiner", lämnar en
översikt över bolagets tillverkningsprogram och firmans
försäljningsorganisation.
AB A Bengtssons Maskinaffär, Malmö. En rikt
illustrerad specialkatalog över verktygsmaskiner och verktyg
samt en del specialverktyg för bilreparationer. Det borde
vara till fördel för firmorna att göra sina kataloger i
standardformat; kataloger, som t.ex. äro för breda, bli
genast svårare att ställa upp på en bokhylla.
AB Svenska Golvunderhållet, Stockholm. I broschyren
Industrigolv lämnas en redogörelse för firmans
under-hållsfria golvbeläggningar för industriella ändamål, såsom
det mekaniskt härdade betonggolvet Duromit, det fogfria
Fama-golvet, speciellt avsett för den lätta industrin, och
Dafoleum-golvet för inomhusbruk. Broschyren är mycket
lättläst och överskådligt uppställd.
Maskin AB Trigge, Stockholm. Reklamblad över
begagnade maskiner, nya och begagnade remskivor samt
över avfallspressen Trigge och upplösningsmaskinen Trigge
för förintandet av hemliga handlingar, såsom papper, papp.
ritningar, böcker osv.
Lidköpings Mekaniska Verkstads AB, Lidköping. Tysk
katalog Nr 4A över firmans verktygsmaskiner, som
ingående beskrivas. Bilderna äro genomgående mycket tydliga
och instruktiva.
Svenska AB Philips, Stockholm. Broschyr över
firmans nya infrarödstrålare Infraphil och Philips
torkstrd-lare, som beskriver en ny metod för torkning av
industriprodukter.
TNC
10. Effekt
När ordet effekt användes i dagligt tal är det i regel
synonymt med verkan. Man säger att "åtgärden var utan
effekt" eller "hade storartad effekt". Dessutom
förekommer ibland pluralformen effekter i betydelsen föremål,
t.ex. "reseffekter". Inom tekniken har ordet fått en
mycket viktig specialanvändning, nämligen som storhetsnamn.
Effekt, med beteckningen P, är energins tidsderivata,
dWldt, eller grövre uttryckt, effekt är energi per tidsenhet.
På tyska heter detta Leistung, på engelska power, på
franska puissance, på italienska potenza osv.; beteckningen P
har alltså god internationell förankring.
Uppenbarligen ha vi här i svenskan fått in en term med
internationell prägel men utan liktydig användning i de
stora kulturspråken. Denna företeelse är ju icke unik —
man kan t.ex. peka på orden kupé, konduktör — och den
har givetvis sin förklaring. Omkring sekelskiftet
förekommo i den tyska tekniska litteraturen orden Effekt och
Leistung jämsides. Under de därpå följande årtiondenas
språkliga storstädning utmönstrades Effekt såsom alltför
otyskt, och numera är detta ord helt och hållet ersatt av
Leistung. Av allt att döma ha vi fått ordet från tyskan,
och nu sitta vi där med vår importvara! Dock inte alldeles
ensamma; även i Danmark och Norge säger man effekt
(men också Ydelse, ytelse), och ordet förstås naturligtvis
fortfarande i Tyskland. Att vi nu skulle byta ut det mot
något annat ord kan av praktiska skäl inte komma i fråga,
och för övrigt torde ett ur alla synpunkter godtagbart
ersättningsord ej kunna uppletas.
Som en försonande omständighet kan nämnas, att ordet
effekt i nämnda betydelse har använts mycket länge i
vårt land. Enligt uppgifter från intendenten T Althin vid
Tekniska Museet förekom det i tekniska avhandlingar
redan i början av 1700-talet, visserligen ofta i den mera
allmänna betydelsen verkan, men också direkt syftande på
det av en maskin per tidsenhet uträttade arbetet.
Antagandet att vi fått termen från tyskan innebär givetvis att
dess tyska användning måste gå lika långt eller ännu
längre tillbaka.
Det engelska ordet "efficiency", som inom tekniken
betyder verkningsgrad, kan man någon gång få se återgivet
med effekt, vilket numera måste betraktas som ett grovt
översättningsfel. För en mansålder sedan talade man om
"nyttig effekt" (på tyska Nutzeffekt), som uttryckt i
procent var detsamma som verkningsgrad, men som också
kunde tolkas som antalet avgivna hästkrafter, kanske per
skålpund bränsle i timmen om det var fråga om en
ångmaskin. Lyckligtvis är termen numera sällsynt.
Det finns en annan teknisk-vetenskaplig användning av
"effekt", som har blivit internationell och som står ordets
vardagsbetydelse mycket nära. I regel sammansättes då
ordet med ett personnamn som förled och innebär en
verkan eller ett fenomen, vars upptäckt eller utforskande
tillskrives personen i fråga, t.ex. Kelvin-effekt,
Kerr-effekt, Peltier-effekt, Thomson-effekt. Av sådana
namngivna "effekter" finns det ett 50-tal eller mera. Någon
förväxling med storhetsnamnet kan i dessa fall inte komma
i fråga. Värre blir det om förleden ej är ett personnamn
utan ett vanligt ord. Det engelska "skin effect" översättes
ibland med "yteffekt", och man kan även få se
"virvel-strömseffekt" i liknande betydelse. Här kan missförstånd
lätt uppstå, och man bör därför i stället säga t.ex. yt-
verkan, virvelströmsverkan. J IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
