Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Beräkning av tryckta strävor av furuvirke med hänsyn till virkets kvalitet, av Bertil Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
645
anger. Det är vid osymmetriska frekvenskurvor
nödvändigt att betrakta frekvenskurvorna sådana
som de verkligen äro och att därur söka
minimigränsen för hållfastheten. Minimivärdet har
därför beräknats med det medelfels värde m" som
erhållits, om kvadratavvikelserna vid beräkningen av
medelfelen endast tas med för hållfasthetsvärden,
som äro lika med eller lägre än vad som motsvarar
maximalfrekvensen. Minimigränsen har därefter
erhållits av maximalvärdet minskat med 3 m".
Även om, såsom det visat sig, vissa yttre
kännetecken medge en viss bedömning av
torrvolyms-vikten, är det för praktiskt bruk åtminstone f.n.
omöjligt att tänka sig en sortering med hänsyn
härtill. Detta gör, att det sista uttrycket inom
klämmer i ekv. (1) och (2) icke kan tas med. Vid
beräkning av minimivärdena hos hållfastheten
måste därför i spridningen tas med det tillskott,
som kommer från variationen i torrvolymsvikten.
De sålunda erhållna minimigränserna ha
betecknats ok1 och os". Storheterna %Ku, xKka, lSu och
XSka ha beräknats ur försöksvärdena. Med
kännedom härom kunna oK, os resp. och crs",
beräknas för olika slankhetstal, fuktighetshalter
och kvistkvotssummor. Samma ^-faktorer kunna
nämligen användas för minimihållfastheterna,
emedan spridningen hos värdena avtar i nära nog
samma proportion som värdena själva, t.ex. då
fuktkvoten stiger. I tabellerna 2 och 3 ha några
beräknade värden sammanställts. Dessa värden
gälla för strävor belastade enligt Eulers andra
belastningsfall med vinkelrörliga ändar. För andra
belastningsfall med delvis inspänning av ändarna
genomföras beräkningarna analogt med
ekvivalenta slankhetstal. Vilket av de olika i tabellerna
angivna värdena, som skall läggas till grund vid
beräkning, blir en omdömessak från fall till fall.
För långtidsbelastade konstruktioner föreligga
skäl att använda 05- eller <75"-värdena. I övrigt
framgå de olika områdena i fig. 7.
Även valet av säkerhetsfaktorer blir beroende av
användningsområdet.
Fig. 7. Schematisk bild av det relativa läget av de olika
hållfasthetsvärdena O<*s", °K och
För elasticitetsmodulen har ett medeltal
erhållits, E<= 102 000 kg/cm2 för u = 15 % och 0.
Variationen med fuktkvoten är icke så stor. I
runt tal torde man kunna säga, att med 1 %
fuktighetsökning sjunker elasticitetsmodulen med
0,5 %. Beroendet av kvistkvotssumman varierar
med slankhetstalet och blir mindre för större
slankhetstal. Som ett medeltal torde man kunna
räkna med värdet vid Å<= 100 och anse, att för
kvistkvotssumman 1 elasticitetsmodulen sjunker
med 7 %. Emellertid är elasticitetsmodulen
underkastad mycket stora variationer, vilka
obetingat måste tas i beaktande för konstruktioner,
där deformationerna äro av betydelse. Dessa
variationer uppgå normalt till ca ± 50 %.
Beträffande formlernas tillämplighet på
rundvirke måste följande anföras. Emedan sågningen
innebär ett sönderskärande av den naturliga
förstärkningsstrukturen runt kvistarna, är
hållfastheten per ytenhet hos rund virke i varje fall ej
lägre än hållfastheten hos sågat virke, varför de
angivna värdena kunna användas för
rundvirkes-sortiment utan ökad risk för brott. Diametern kan
därvid lämpligen mätas på en tredjedel av
längden från toppändan, i vilken yttrycket dock måste
kontrolleras.
Av undersökningsresultaten kunna vissa
slutsatser dras även om andra kvalitetsfaktorers
inverkan på hållfastheten. Sprickor ha inom de
rimliga gränser inom vilka de vanligtvis
förekomma hos sågat virke ingen inverkan på
hållfastheten. I den mån sprickorna emellertid
samtidigt indikera snedfibrighet ha de sin betydelse.
Om snedfibrigheten mätes som medeltal på en
sträcka som är 10 gånger sidodimensionen, böra
mot kvistkvoterna k3 = 1 och £3^=1,5 svara
maximallutningarna 1 : 10 respektive 1 : 6. över
huvud taget böra lutningar större än 1 : 3 icke få
förekomma. Utom det att hållfastheten sjunker
bli brotten, när de väl inträffa, mycket häftiga och
få en otrevlig karaktär för snedfibrigt virke.
Kärnvedshalten har icke kunnat konstateras ha
någon inverkan på hållfastheten. Kärnbildningen
bör ej heller i och för sig förändra hållfastheten.
Genom de avsättningar, som därvid ske,
uppkommer dock en ökning av torr volym vikten, som
medför, att vid reduktion till samma volymvikt
av hållfasthetsdata för splint och kärnved de förra
bli högre. Till en normal utbildning av trädet hör
även en normal utbildning av kärnan. En på
något sätt onormal kärnbildning indikerar därför,
att trädet icke har normal karaktär, och att
virkets egenskaper icke heller äro de normala.
Så tyder t.ex. en mycket liten kärnbildning på,
att stor vattenomsättning ägt rum i trädet — stor
krona etc. — volymvikten kan förväntas vara låg.
Med en stor kärna följer i allmänhet större
höst-vedsmängd, hållfastheten blir högre, men vid en
viss gräns blir virket sprött. På den försågade
varan är storleken av den ursprungliga kärnveds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
