Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Den amerikanska textilindustrins struktur, av K E Sandqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(696
TEKNISK TIDSKRIFT
som måste bli förhärskande i ett land, som växer
för fort. Denna anda smittade av sig både på
engelsmän oeh på andra och tog sig uttryck på
allehanda sätt.
Det är ju bekant, att många av de stora
uppfinningarna och förbättringarna inom
textilindustrin ha gjorts av engelsmän. Det är emellertid
inte i England, som automatstolen,
ringspinnings-maskinen eller liigh-draftsystemet först kom till
användning i större skala. Det var i stället
Amerika, som adopterade dessa uppfinningar,
investerade nytt kapital och satte de från
England kommande idéerna i praktiskt arbete.
Att det tjänades pengar inom textilindustrin i
Amerika på den tiden, förstår man, om man vet,
att mellan 1820 och början på 1900-talet
invandrade totalt ca 37 miljoner människor till Amerika,
Den hastigt stegrade efterfrågan på textilalster,
den relativt billiga arbetskraften och den därav
följande ekonomiska blomstringen av
textilindustrin gjorde, att förutsättningarna för dyrbara
försök funnos. Någon tradition hann man inte
skaffa sig och någon konservativ inställning i
likhet med engelsmännen hade man ej att dras
med. Resultaten läto ej heller vänta på sig. I
början på 1900-talet var industrin så långt
kommen, att den mer än väl kunde sörja för landets
eget behov av textilalster. Amerika fick nu börja
utnyttja exportmarknaden. År 1927 utmärker
toppåret inom den amerikanska textilindustrin.
Sedan dess har tillverkningen sjunkit något.
Fabriksdistrikten
Textilindustrin växte ju upp i New England, och
där en storindustri en gång slagit rot stannar
den gärna kvar. Den billiga arbetskraften i
Sydstaterna lockade emellertid, och många fabriker
i Nordstaterna ha packat ihop och flyttat hela
maskinparken till Sydstaterna. Detta har framför
allt varit fallet efter förra världskriget. Ett
exempel härpå gavs i textilstaden Fall River, där
ett stort antal fabriksbyggnader stodo tomma,
enär textilfabrikerna på grund av för höga skatter
flyttat söder ut. Den minskning i antalet spindlar
och vävstolar, som, bl.a. på grund av konstsilkets
frammarsch, på de senaste 15 åren skett inom
bomullsindustrin i Amerika, har framför allt
drabbat Nordstaterna till förmån för Sydstaterna.
För närvarande kan sägas, att textilindustrin
är ganska jämnt utspridd i både Nord- och
Sydstaterna med tyngdpunkten förlagd till staterna
Maine, Connecticut, Massachusetts, New
Hampshire, Rhode Island och New York i norr och
staterna Alabahma, Georgia, Nord Carolina, Syd
Carolina och Virginia i söder.
Ett förhållande, som möjliggjort denna flyttning,
är också den amerikanska arbetarens
beredvillighet att byta vistelseort. Som ett exempel härpå
kan nämnas, att jag hörde talas om textilarbetare,
som bo året runt i campingbilar. På sommaren
arbeta de i nordstatsindustrin och på vintern
flytta de till varmare klimat i Sydstaterna. Resan
betalar sig därigenom, att dessa arbetarefamiljer
aldrig behöva skaffa sig någon vintergarderob.
Driftformer
Driftformen i de amerikanska textilfabrikerna
skiljer sig ganska avsevärt från dem vi äro vana
vid här hemma. En jämförelse mellan England,
Amerika och Sverige i det avseendet är ganska
intressant. I England är det ju vanligt att en fabrik
spinner, en annan väver och en tredje färgar och
appreterar, varefter varorna säljas genom olika
grossister. I Sverige däremot är den kombinerade
fabriksdriften förhärskande, dvs. ett stort antal
varutyper färdigställas inom samma fabrik. År
1937 sysselsattes inom den svenska
bomullsindustrin ca 18 000 arbetare, varav större delen,
nämligen 12 000, voro sysselsatta i ett tiotal fabriker
med kombinerad drift.
Till en början, beroende på det stora engelska
inflytandet, organiserades de amerikanska
fabrikerna efter engelskt mönster. Men även den
kombinerade driftformen kom till användning. I
dag finnas i Amerika alla slags driftformer, men
en driftform, som man väl kan säga är typisk
amerikansk och som mer och mer slagit igenom,
är den specialiserade eller standardiserade
driftformen. Till strukturen är denna driftform lik
vår egen kombinerade men med den skillnaden,
att en långt gången standardisering i fråga om de
producerade artiklarnas antal har genomförts.
Det förekommer ju här hemma, att en fabrik
tillverkar bortåt ett tjugotal olika garnnummer i
ett tiotal olika bomullsblandningar. Den väver
kanske över hundratalet olika slags råvävnader,
färgade garner och vävnader ej inräknade. Som
en kontrast till detta kan jag nämna, att en fabrik
som Naumkeag Steam Cotton Company med sina
163 000 spindlar och 4 000 vävstolar körde två
garnnummer, nr 22 till varp och nr 20 till väft.
Till detta använde de två bomullsblandningar. I
de 4 000 vävstolarna kördes en kvalitet. Det var
här lakansväv det rörde sig om och att en sådan
specialisering har stora fördelar är ju klart. Den
nedbringar tillverkningskostnaderna, underlättar
rationaliseringsarbetet, förenklar transporterna
osv. Alla varor undergå efter vävningen samma
behandling och behöva därför ej, som vid
blandad tillverkning, vandra hundratals olika vägar.
Denna fabrik liksom en del andra stora
lakanstillverkare konfektionerade sina lakan. Detta gick
till på så sätt, att lakansväven skars i lämplig
längd och fållades. Därefter syddes i en sinnrikt
konstruerad maskin en hålsöm eller en
spetslik-nande bård tvärs över lakanet. Denna maskin
skar med en otrolig hastighet bort all väften men
lämnade varpen oskadad kvar där bården skulle
sitta. Därefter stickade maskinen av varptrådarna
den mönstrade bården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
