Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Den amerikanska textilindustrins struktur, av K E Sandqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
697
En fabrik hade till och med en apparat, vari de
med blixtens hastighet förfärdigade monogram.
En blivande husmor i Amerika sitter alltså inte
och syr hålsöm och monogram på sin
lakansutrustning, utan hon går in i en detaljaffär och
beställer färdiga lakan. Hon får dem efter ett par
dagar, inpackade i elegant cellofanomslag, fullt
färdiga med monogram och allt.
För att återgå till standardiseringen så träffar
man på den överallt. Silkeväverier med
hundratals silkestolar arbetande i tvåskift med en och
samma vara i samtliga stolar är ingen ovanlig
företeelse. I en fabrik, Hathaway Mfg Co. i New
Bedford, kördes 680 silkestolar av Dräper
Staffords fabrikat, utrustade med automatisk
skyttel-växling, en enda vara, en crëpe de chine med 100
denier crëpe i varpen och 100 denier viskos i
väften. Många exempel skulle kunna dras fram på
olika typer av dylik standardisering och utan
tvivel är det denna, som gör det djupaste intrycket
när man studerar den amerikanska textilindustrin.
Tillverkning
Bomullsindustrin. I Amerika fanns det 1937
28 miljoner spindlar och 625 000 vävstolar mot
600 000 spindlar och 16 000 vävstolar i Sverige.
Visserligen överträffas antalet spindlar av
England, som har 41 miljoner spindlar, men eftersom
sysselsättningsgraden i Amerika är över 200 %
större än i England, är Amerika tydligen den
största producenten i världen.
Ylleindustrin skiljer sig i storleksordning
procentuellt sett ej nämnvärt från andra länders med
undantag av England, Frankrike och Italien, vars
ylletillverkning i procent på totalt tillverkade
textilvaror ligger något högre än Amerikas.
Konstsilket har haft en oerhört hastig
uppblomstring i Amerika och före det pågående
världskriget var det endast Japan och Tyskland som hade
en större årsproduktion. År 1939 hade emellertid
Amerika tagit ifatt detta försprång och är sedan
dess störst både i kilo och procentuellt räknat.
Av bomull odlas i Amerika ungefär 50 % av hela
världsbehovet. Odlingsområdet uppgår till
omkring 30 miljoner acres dvs. 121 500 km2, ett
område motsvarande en fjärdedel av Sveriges totala
yta. På 1 600 000 bomullsplantager i de södra och
sydvästra staterna odlas 12 300 000 balar årligen,
alltså ca 7,7 balar per plantage, vilket visar, att
dessa plantager i allmänhet äro ganska små.
Av den normala årliga produktionen av råbomull
i Förenta Staterna konsumeras ungefär 50 % på
hemmamarknaden; 40 % av denna konsumtion
absorberas av olika industrier, antingen som rå
eller bearbetad, för tillverkning av andra
produkter än vävnader; 40 % går till vävnader, avsedda
för beklädnadsändamål, och 20 % går till
hushållsvävnader av olika slag.
Under de senaste tio åren har per invånare i
genomsnitt konsumerats ca 9 kg/år bomullsväv
motsvarande 52 m2 väv och med ett
medelinvånarantal under denna tid av ca 124 miljoner
personer betyder detta, att omkring 6x/;2 miljarder
m2/år bomullsväv producerats i Amerika.
Motsvarande siffror för Sverige voro år 1937 ungefär
211 Mm2, vilket i runt tal gör 35 m2 väv per
invånare och år. Av detta framgår, att
konsumtionen per invånare är betydligt större i Amerika
än i Sverige. Vad Sverige beträffar få dessa
siffror tas med reservation, då de äro baserade
på en grov uppskattning i avseende på
vävnadernas genomsnittliga bredder och m2-vikter. Att per
capitakonsumtionen i Amerika är betydligt större
än här kan man dock med bestämdhet fastslå.
För att i största möjliga utsträckning söka
uppehålla bomullskonsumtionen har bomullsindustrin
undan för undan sökt sig fram till nya
användningsområden. En industri, som sålunda i allt
större utsträckning sedan 25 år tillbaka använt
bomull, är bilindustrin. Enbart denna industri
konsumerade 1933 med en personbilstillverkning
av 4 miljoner vagnar omkring 600 000
bomullsba-lar eller 8 % av den totala bomullskonsumtionen.
Man kan framställa saken på ett annat sätt. Om
man vet, att det 1937 fanns 24 miljoner
personbilar i Förenta Staterna med var och en
innehållande väv, motsvarande 40 kg bomull, så blir
bomullsvikten som ingår i dessa bilar en
svindlande summa, nämligen 960 Mkg. Enbart en
auto-mobilring innehåller ungefär 2,3 kg bomullsväv.
Sedan tillkommer den bomull, som ingår i
stoppningen, tygbeklädnaden, bromsbanden,
kabelisoleringen, stänkskydd, fläktremmar, mellanlägg,
gnisselskydd osv. Emellertid har även på detta
område konkurrens med nya material gjort sig
märkbar. I bilringar börjar man numera att
använda konstsilke. I stället för "cheesecloth", som
tidigare användes i stor utsträckning som
omslag inom ost- och köttbranschen, ha nya
syntetiska material såsom cellofan etc. kommit upp.
Ännu ett nytt användningsområde, som man
hoppas mycket, på, är bomullsvävnader som
förstärkning vid vägbyggen. År 1936 byggdes 80 mil
av dessa bomullsvägar såsom ett experiment, och
håller detta experiment vad det genom
vetenskaplig forskning lovar kominer det att betyda, att för
varje svensk mil väg som bygges skulle åtgå 48
balar bomull. Varje år förnyas vägbanorna på
ca 7 000 mil. Om bomullsförstärkning där kunde
användas, skulle endast för underhåll av vägar
åtgå 336 000 balar per år. Dessutom finnas i
Amerika mer än 320 000 mil grus- och jordvägar,
som om de skulle byggas om till cement eller
asfaltvägar med bomullsförstärkning skulle sluka
över 15 miljoner balar. Man förstår att det
pågående vägexperimentet följes med stort intresse av
de amerikanska bomullsfabrikanterna.
Andra industrier, som absorbera bomull i stora
mängder, äro t.ex. tillverkare av medicinsk vädd,
filmindustrin och celluloidindustrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
